Regnet avtog så småningom. I dag tisdag ser ut att bli solig, om än ganska kylig.
Hur det gick i fotbollen vet ni ju redan…
Nu lämnar vi Töreboda och följer kanalen den sista biten via Lyrestad, till Sjötorp vid Vänern. På den 19 km långa etappen ska vi passera 19 slussar. Fast nu går det nedåt, vilket är betydligt enklare.
Nu har högsäsongen startat i Göta Kanal. Det innebär att vi kommer att börja möta betydligt fler båtar.
Vi tog oss igenom den läskiga slussen i Forsvik (byggd 1813) – där sidorna består av tillmakat berg.
Därefter åkte vi över sjön Viken till den handdrivna slussen i Tåtorp. Kanalen fortsatte genom djupa skogar och i små sjöar där stengärsgårdar för kanalen byggts rakt genom sjön.
Ett med naturen i Forsvik. FotoMalte S
Vi passerade en mängd broar samt ett järnvägsspår innan vi till slut kunde lägga till i Töreboda.
1,5 timmar efter att vi landat började det ösregna.
Nu ska vi snart heja fram Sverige 🇸🇪 till en seger mot Spanien 🇪🇸 i fotbolls-EM.
Det finns en fin minigolfbana i Töreboda. Tyvärr hann vi inte spela pga regnet!
Dagens etapp börjar med Göta Kanals äldsta sluss, den i Forsvik. På orten fanns det olika (tunga) industrier som utnyttjade vattenkraften, långt innan kanalbygget var påtänkt.
Detta blir den sista sluss där vi slussar uppför. Därefter blir det bara utför = Mycket enkel slussning.
Vi kommer att passera en handdriven sluss, flera broar och en järnvägsövergång innan vi är framme i Töreboda.
Slussvakten bestämde att de fyra båtar som skulle slussa borde kunna klämmas in i två slusskammare. Därmed fick de stuva om mellan båtarna. I vår grupp hamnade en större segelbåt, som var förberedd för vänster-sida i slussen. Eftersom även vi kör på vänster så skulle vi ligga tvåa.
Att ligga främst vid slussning är ganska tufft. Att ligga tvåa är en barnlek.
Även gastarna fick det lugnare i dag.
Efter de fem slussarna i Borenshult var det en kort transportsträcka till Motala. Där blev det väntetid för järnvägsövergång plus ett mötande fartyg.
Motala är en stor cykelmetropol / åtminstone de år Vätternrundan arrangeras
Vi gjorde ett kort stopp på två timmar, innan vi körde motor över Vättern. Det blåste rakt emot, 5-10 m/s. Eftersom vi inte fick missa broöppningen i Karlsborg, kändes det lugnast att använda dieseln.
Vi fick vänta en stund på broöppningen, sen vidare en ganska kort sträcka till Forsvik.
Högst belägna slussenSödra slussväggen är att föredra. Den norra består av ojämn sprängsten.En kort böj från slussen ligger gästhamnen med sprillans ny brygga med bommar.
Från början var det 11 båtar anmälda till kanalturen. Någon dök aldrig upp. Några har fallit bort under resan. Så sista biten fram till Vättern var vi bara 8.
En avslutade resan i Motala och en eller två stannade i Karlsborg. Ser ut som vi är fem kvar som kör vidare i morgon.
Vädret har jag inte nämnt. Det beror på att det har varit fint hela tiden…
Vid 9-tiden gick vi in i den första av 7 slussar i Bergs slussar. Tillsammans med samma gäng som tidigare.
Slussvaktarinnan öppnade inloppet väldigt mycket – enbart riktat mot vår stäv. PerMonick:s bb-stäv pressades mycket hårt mot slussväggen. Enda sättet för mig att lätta på pressen var att vinscha båten framåt så att aktre förtöjningen sträcktes och aktern därigenom drogs in mot slussväggen.
Det var samma visa i andra slussen. Efter den slussningen var undertecknad ganska utpumpad…
Jag lyckades få kontakt med slussvakten och förklarade att hon måste ta det lugnare om jag skulle orka ända upp. Det gjorde hon genom att halvera utflödet åt ”mitt” håll och istället öppna mot andra sidan.
Då blev det betydligt enklare att hålla båten på plats.
Efter ca 10 slussar övergick framfarten till lugn kanalfärd. ”Göteborgarna” lyckades inte hålla 5 knop utan försvann ganska snart ut sikte. Så småningom kom den större motorbåten ikapp oss – som då bara tuffade fram i 3,5 knop.
De berättade att den mindre motorbåten fått motorproblem och stannat.
Vi två fortsatte då i fem knop och lyckades få öppning i alla broar, trots att två saknades i gruppen.
Janne kämpar med slussporten.
Sju båtar samlades så småningom i Borensberg. Vi var på plats kl 15, precis på utsatt tid.
45 minuter senare samlades besättningarna och började diskutera om man kunde fixa slussen själva. Den är manuell. Men det finns även en bro, så det var in inte möjligt.
Själv ringde jag till SOS, som har telefonjour åt Göta Kanal under icke kontorstid. De lovade kontakta slussvakten.
Slussvakten kom strax därpå och berättade att han var försenad pga att fyra båtar hade olika problem utmed kanalen.
Borenshult
I vindar upp till 15 m/s och höga vågor, tog vi oss över sjön Boren.
Det var skönt att lägga till i den lugna gästhamnen efter den överfarten.
Efter besök på näraliggande krog, var det dax att börja ta kväller.
Vi mötte några få båtar under dagens kanalfärd. Det märks verkligen att säsongen inte har dragit igång än.
Det var rätt med slussar när vi passerat Söderköping. Några sjöar passerades där vi gick pusta ut.
Ingen brist på vatten i kanalen
I Norsborg fick vi vänta 45 minuter på att järnvägsspåren skulle öppnas. Och när de gjorde det var slussvakten framme och skyndade på oss. Två motorbåtar från andra hållet var sena i starten och hann inte igenom…
Sjön Roxen är större än man kan tro. 14 sjömil handlar det om, vilket motsvarar ungefär 2 x Bråviken. Med vår ekonomifart (5,2 knop) tog det 2 timmar 45 minuter att passera.
Framme vid gästhamnen hade Janne just tillagat en superb middag (spagetti & köttfärssås).
Vi parkerade på södra sidan i hamnen vid boj. Efteråt upptäckte vi att där fanns eluttag, vilket är praktiskt – även om batterierna är fulladdade via motorns generator.
Vinden friskade i så ett par större motorkryssare valde att lägga till vid den lugnare (enklare) norra kajen.
Våra vänner göteborgarna – som köpt båten i Nyköping och ska till Lilla Bommen i Göteborg- dök upp vid 23-tiden i mörkret. De hade valt att stanna en stund i Norsholm för att grilla och basta, och var kanske inte beredda på den långa färden över Roxen…
Soligt och varmt men vind mellan SV och S på den inledande etappen. Vi gjorde ett långt slag ut mot Källskären. Efter ett krysslag sträckte vi utanför Lundarna.
Säl utanför sälskyddsområdet.
Vi siktar ett 100-tal sälar på några klipphällar.
Vinden vred och vi kunde stäcka fram till Slätbaken.
Hela Slätbaken fick vi köra motor eftersom vinden försvann och sedan började blåsa rakt emot.
Framme i Mem
En stor segelbåt och två stora motorbåtar låg vid kaj när vi kom fram. Blir lite spännande att se var vi ska ligga i slussarna i morgon.
Krogen stängd, så dagens kock (Janne) fick rycka in i kabyssen.
År 1832 invigdes Göta Kanal, just här i Mem. Sedan år 2016 har ett stort renoveringsarbete pågått. 500 mkr har anslagits för arbetet.
Vinterarbete sträckan Mem – Tegelbruket. Foto: Göta Kanal AB