Tack alla gastar för 2021

Årets långsegling varade i 73 dagar, från 10 juni till 21 augusti. Sträckan blev 1.067 sjömil. Beskedliga 14 sjömil i genomsnitt per dag. Som jämförelse kan nämnas att Monica och jag seglade 50 sjömil på ”12-timmars”, veckan före långseglingen.

Rött streck = Utseglingen. Blått streck = Hemseglingen

Utan alla fantastiska uppoffrande gastar skulle jag inte kunnat genomföra den här seglingen.

Jag vill därför tacka Malte S, Janne N, Mia L, Christer B och Eva-Charlotte B för all hjälp och för trevlig samvaro. Ni har fixat och trixat med ledigheter och transporter för att kunna medverka. Och ni har härdat ut i ösregn, kyla, värme, oändligt antal slussar, stiltje, kuling eller höga vågor med överbrytande sjöar! (Alla råkade inte ut för allt, men alla råkade ut för något). Men det har varit många timmar med strålande fint väder och fin segling också!

Min Monica hade lyckats ta ut 6,5 veckors semester och var med och seglade under merparten av den 10 veckor långa seglingen.

När vi seglade ut från Oxelösund fanns både Christer S och Christer B där som avskedskommitté! Det var riktigt roligt.

Janne var med från starten i Oxelösund, seglingen till Mem och hela Göta Kanal. Vi åkte under ”försäsong” vilket innebär långa dagar enligt ett fast schema. På Vänern var Janne med till Mariestad.

I Mariestad kom Monica med bil och hoppade på för att segla ända till Halmstad.

Malte var liksom Janne med från Oxelösund, men fortsatte på färden över Vänern, genom de stora slussarna i Trollhättan och nedför Göta Älv fram till Hönö Klåva.

Mia klev på i Hönö Klåva och fick vara med Monica och mig när vi tillsammans för första gången utforskade Bohuslän ända upp till Strömstad.

Malte bytte av Mia i Strömstad. Vi fortsatte att upptäcka nya hamnar sydgående och hann med både Kosteröarna och Väderöarna. Vi fortsatte söderut. I Halmstad släppte vi av Monica, som skulle hem och jobba i tre veckor. Malte var med ända till Ystad. På vägen mellanlandade vi bl.a. i Helsingör.

Christer & Eva-Charlotte mönstrade på i Ystad. Tänkt mellanlandning på Bornholm fick skippas p g a höga vågor och prognoser om kulingvindar. Vi tog oss till Hanö, via övernattningar i Skillinge och Simrishamn. På Hanö var enda gången i sommar som undertecknad bestämde att ligga kvar en extra natt pga av prognoser om hårt väder. Det gjorde att Eva-Charlotte och Christer inte kunde segla med till Karlshamn som planerat, utan de fick med passagerarbåt och buss ta sig till bilen i Karlshamn.

Efter ensamsegling genom Blekinge skärgård och Kalmarsund kom Monica äntligen ombord igen i Kalmar.

Nu har Monica och jag med ganska korta dagsetapper under 14 dagar kryssat oss genom skärgårdarna från Kalmar till hemmahamnen i Oxelösund.

Hjärtligt tack allihop!

Nästa år?

Jo, det planeras en segling nästa år också! Den som funderar på att hänga med nån etapp kan redan nu börja plugga finska. Tidigare gastande ger företräde i kön… Tänkt mål är Åbo plus motsols runt Åland på hemvägen. Så har iallafall Monica och jag funderat…

Smögen plus naturhamn

Kvällsbild från Hunnebostrand

Egentligen borde man poängsätta serviceanläggningarna man kommer till. Hunnebostrand skulle då få fem stjärnor av fem möjliga. Gott om toaletter och duschar, rent och snyggt och duschar som fungerar – dvs området där man hängt kläderna är torrt även efter man duschat! Det är inte alla anläggningar som klarar den senare punkten.

Efter frukost kom vi iväg 09:40. Snabbt var vi inne i den fina Sotekanalen. Vi var tre segelbåtar på rad och slussvakten öppnade med samma precision som de brukar göra i Göta kanal, dvs lagom man kommer fram till bron.

Början på kanalen, från norr.

Efter kanalen slingrar sig leden mellan de röda granitöarna till Smögenbron. Vi hade fått tips om en vacker väg/led som kallas Sunnepinan. vi tyckte dock den såg alltför spännande ut, så vi följde den officiella leden.

Säkert en vacker men nervpåfrestande led med segelbåt…

Vi gick in betydligt längre på Smögenbryggan denna gång. Det fanns många lediga platser. Vi såg till att ha en båt på vår läsida när vi valde plats. Då är det ingen risk att båten lägger sig på tvären om det strular med moringlinan. Allt gick väl och vi kunde ta en promenad på bryggan och långt ut på klipporna. .

Finns en snitslad led att följa ut till de yttersta klipporna med fin utsikt.

Efter kaffe och glass (glassvåffla för vissa) åkte vi vidare. Dagavgiften var överkomlig på Smögen. 0,00 kr var priset!

Nu hade vinden vridit och vi kunde segla ut från Smögen. Efter ön Remmen girade vi styrbord till en SSO kurs. Det var dikt bidevind 3-4 m/s. Det var måttlig dyning så vi lyckade få upp farten till ca 3,5 knop. Vi tog vara på varje vindvridning och lyckades gå fria för Dragskärs utgrundning. Två seglare bakom oss var tvungna att kryssa och försvann akteröver.

En segelskuta och en fiskebåt körde förbi oss.

Dagens natthamn fick bli Brandskär. En lite snirklig infart till en plats bakom en ö mitt i viken. Det skulle finnas ensmärken/frimärken, men de vita fläckarna skulle behöva bättras på. Men vi kom in till en bra plats.

Lugnt och fint i viken.
Soligt och alldeles lagom varmt i den svaga vinden.
Rikligt med öglor fanns det i berget. Tack för det HAK!

Det var 20 grader i vattnet och bara en manet i sikte. Såklart vi badade. Salthalten överraskar oss fortfarande, inbitna ostkustseglare som vi är.

Fin köttbit med fint vin avrundade dagen.

Motorstatistik Göta kanal/Göta älv

Vi startade motorn vid inloppet till Slätbaken och körde ända fram till Mem. Sen blev det motor hela Göta kanal inklusive över Vättern. Även sträckan Sjötorp till Mariestad blev det motorgång. Mellan Mariestad och Läckö slott seglade vi. Sträckan från Läckö och fram till öppet vatten på Vänern gick vi mestadels för motor. Hela Göta älv måste man åka motor.

D1-20 med Segelbåtsdrev 130S. Dock har vi tvåbladig propeller.

Totalt var motorn igång 52 timmar och 20 minuter. På den tiden har förbrukningen varit 68 liter diesel. Det gör en förbrukning på 1,30 liter/timme. Omräknat till förbrukning/sjömil blir det ca 0,26 liter.

Vi har 70 liter ombord ( varav 35 i tanken). Teoretiskt kan vi alltså åka 269 sjömil. Det motsvarar sträckan Oxelösund – Visby 3,8 gånger…

Ut på Vänern!

Vi befinner oss mitt emellan Väst och Ostkust.

Det har varit en fantastisk upplevelse att åka på Göta Kanal – igen!

Att köra under ”bokningstid” som vi gjort är ganska annorlunda mot ”högsäsong”.

Man åker ett gäng och man möter nästan inga båtar.

Man startar vid 8 eller 9 och kör till sen eftermiddag eller kväll.

På fem dagar har vi åkt från Mem till Sjötorp. År 2018, när vi åkte under högsäsong, tog samma resa tio dagar. Inte konstigt att vi varit trötta och lite mörbultade på kvällarna!

Vi har alla tre blivit bättre och bättre på att få allt att fungera säkert och smidigt. Så sent som i dag kom vi på metoder som underlättade slussningen.

Egentligen är det synd att kanalåkandet tar slut nu – just som vi blivit kanalproffs!

All heder åt gastarna Janne och Malte alltså!

I dag ska vi glida igenom de sista tre slussarna, ut på Vänern. Kursen sätts sedan mot Mariestad.

Tack vare min utomordentligt trevliga hamngranne i Oxelösund, Sören, så har vi en gratisplats vi kan använda i Mariestad!

I Mariestad kommer Janne att mönstra av. Monica började sin semester i går och kommer nu bilande till gästhamnen.

Vi stannade på Kanalen!

Paus i väntan på slussning

I dag blev det ovanlig långa väntetider i slussarna.

Det berodde till stor del på att Göta Kanals högsäsong inleddes i går. Det fick till följd att vi började möta båtar som skulle slussas uppåt.

Till en del berodde det på att slussvakterna bestämde att de två STORA motorbåtarna skulle på före oss tre småbåtar.

Till Sjötorp kom vi ca 17, en timme efter beräknad ankomsttid.

Båda de två båtar som slussade med oss har haft motorproblem.

Segelbåten till vänster kommer att få hemmahamn i Göteborg

Den segelbåt som startade i Nyköping för att gå till Göteborg fick i dag problem med kylarvattnet, det löste de kvickt medan vi väntade på slussning. För ett par dagar sedan hade samma båt problem med drivaxeln, pga att sjögräs fastnat på axeln/propellern troligen. Det löste man genom att lyckas låna verktyg. I dag fortsatte de till Mariestad för att lämna av en besättningsman. Sen fortsätter de till Lilla Bommen i Göteborg, som blir båtens hemmahamn.

Hemmahamn Linköping

Det fina lilla motorbåt som startat i Linköping har vid flera tillfällen fått problem med värmeväxlaren/glykolen. Olika kylvattenslangar har lossnat. Men de har löst alla problem och tuffar nu vidare till vändpunkten i Mariestad – för att sedan vända tillbaka samma väg hem.

Tufft jobb för gastarna!

Att slussa nedåt är löjligt enkelt. Enda kritiska momentet är när gastarna ska hoppa av båten i farten vid ingång i slussen. Jag ökade svårigheten gradvis genom att köra lite fortare in i slussarna varje gång – men gastarna fixade det galant. Det var inte förrän jag började gå längre ifrån kajen som de började knorra lite…

Sista slussen spar vi till i morgon

Vi valde att stanna inne i kanalen genom att lägga till i den övre bassängen i Sjötorp. Egentligen får man inte det, eftersom vi bara köpt konvojbiljett där man i dag skulle gå ur kanalen.

I morgon låtsas vi vara högsäsongkunder och slussar ut de sista tre slussarna ut i Vänern.

Mitt i bilden ligger vi förtöjda i boj, i den övre hamnbassängen.

Sista etappen på kanalen

Töreboda

Regnet avtog så småningom. I dag tisdag ser ut att bli solig, om än ganska kylig.

Hur det gick i fotbollen vet ni ju redan…

Nu lämnar vi Töreboda och följer kanalen den sista biten via Lyrestad, till Sjötorp vid Vänern. På den 19 km långa etappen ska vi passera 19 slussar. Fast nu går det nedåt, vilket är betydligt enklare.

Nu har högsäsongen startat i Göta Kanal. Det innebär att vi kommer att börja möta betydligt fler båtar.

Nu kom regnet!

Och regnet det bara öser ner…

Vi tog oss igenom den läskiga slussen i Forsvik (byggd 1813) – där sidorna består av tillmakat berg.

Därefter åkte vi över sjön Viken till den handdrivna slussen i Tåtorp. Kanalen fortsatte genom djupa skogar och i små sjöar där stengärsgårdar för kanalen byggts rakt genom sjön.

Ett med naturen i Forsvik. Foto Malte S

Vi passerade en mängd broar samt ett järnvägsspår innan vi till slut kunde lägga till i Töreboda.

1,5 timmar efter att vi landat började det ösregna.

Nu ska vi snart heja fram Sverige 🇸🇪 till en seger mot Spanien 🇪🇸 i fotbolls-EM.

Det finns en fin minigolfbana i Töreboda. Tyvärr hann vi inte spela pga regnet!

Nästa Töreboda…

Forsvik
Lite historik

Dagens etapp börjar med Göta Kanals äldsta sluss, den i Forsvik. På orten fanns det olika (tunga) industrier som utnyttjade vattenkraften, långt innan kanalbygget var påtänkt.

Detta blir den sista sluss där vi slussar uppför. Därefter blir det bara utför = Mycket enkel slussning.

Vi kommer att passera en handdriven sluss, flera broar och en järnvägsövergång innan vi är framme i Töreboda.

Från Borenshult till Forsvik

Första slussen i Borenshult

I dag hade vi tur!

Slussvakten bestämde att de fyra båtar som skulle slussa borde kunna klämmas in i två slusskammare. Därmed fick de stuva om mellan båtarna. I vår grupp hamnade en större segelbåt, som var förberedd för vänster-sida i slussen. Eftersom även vi kör på vänster så skulle vi ligga tvåa.

Att ligga främst vid slussning är ganska tufft. Att ligga tvåa är en barnlek.

Även gastarna fick det lugnare i dag.

Efter de fem slussarna i Borenshult var det en kort transportsträcka till Motala. Där blev det väntetid för järnvägsövergång plus ett mötande fartyg.

Motala är en stor cykelmetropol / åtminstone de år Vätternrundan arrangeras

Vi gjorde ett kort stopp på två timmar, innan vi körde motor över Vättern. Det blåste rakt emot, 5-10 m/s. Eftersom vi inte fick missa broöppningen i Karlsborg, kändes det lugnast att använda dieseln.

Vi fick vänta en stund på broöppningen, sen vidare en ganska kort sträcka till Forsvik.

Högst belägna slussen
Södra slussväggen är att föredra. Den norra består av ojämn sprängsten.
En kort böj från slussen ligger gästhamnen med sprillans ny brygga med bommar.

Från början var det 11 båtar anmälda till kanalturen. Någon dök aldrig upp. Några har fallit bort under resan. Så sista biten fram till Vättern var vi bara 8.

En avslutade resan i Motala och en eller två stannade i Karlsborg. Ser ut som vi är fem kvar som kör vidare i morgon.

Vädret har jag inte nämnt. Det beror på att det har varit fint hela tiden…