PerMonick

Välkommen till ”PerMonick”

Bloggen handlar om segelbåten PerMonick och seglingar i Sverige och på Åland åren 2018 – 2022.

Sommaren 2022 gick seglingen genom Södertälje kanal till Mälaren och Birka. Midsommar firades i Stockholm, Wasahamnen. Från Stockholm seglade vi via Furusundsleden, över Ålands hav till Eckerö. Vidare runt norra Åland, till Åbo och till Helsingfors. På återvägen stannade vi i många gästhamnar i Åbo och Ålands skärgårdar – Utö och Kökar t.ex. Vi fortsatte till Mariehamn där vi stannade flera dagar. Därifrån gick seglingen via Rödhamn över Ålands hav till Norrtälje. Vi besökte bl.a. Svenska Högarna och Sandhamn på återvägen.

Sommaren 2021 startade vi slussning i Göta Kanal vid Mem den 22 juni. Eftersom det var försäsong i kanalen körde vi i konvoj hela kanalen på 5 dagar. Efter passage av Vänern åkte vi Trollhätte kanal ner till Göteborg. Där firade vi midsommar.

Efter Göteborg seglade vi norrut till vändpunkten i Strömstad. Tanken på att ta oss till Halden i Norge fick vi skippa pga inreserestriktionerna i Norge (pga Covid).

På hemvägen passade vi på att besöka Syd Koster och Väderöarna, samt en mängd kända gästhamnar i Bohuslän. Efter att vi rundat Skåne seglade vi utmed ostkusten tillbaka till Oxelösund. Förutom min Monica hade vi de erfarna gastarna Malte, Janne, Mia, Christer B och Eva-Charlotte B med på olika etapper under sommaren.

Seglingen 2020 startade på midsommarafton. Monica och jag ägnade fyra veckor till att lugnt segla söderut, med mål i Ystad. Gästgast under några dagar, från Västervik till Oskarshamn, var Christer B. På returfärden gastade Malte, Christer S och Janne N under var sin etapp.

Under sommaren 2019 seglade jag norrut, från Oxelösund till Örnsköldsvik (via Höga Kusten). På hemvägen seglade vi öster om Åland.

Länge ner i bloggen hittar du min berättelse om vår resa genom Sverige under sommaren 2018. [Observera att nästan alla bilder från sommaren 2018 är borttagna ur bloggen av utrymmesskäl. ]

Under ”meny” hittar du uppgifter om båten, om mig inklusive syfte och mål med bloggen samt kontaktuppgifter.

Nedan finns blogginläggen, presenterade med det senaste först.

Årets långsegling avslutad den 11 augusti.

I dag vaknade vi till strålande sol och, som vanligt, byig vind. Vi hoppade över morgondoppet i dag eftersom temperaturen bara var 13,3 grader. Men frukost åt vi, med en strålande utsikt över Oxelösunds skärgård.

Monica och jag har haft en fantastisk båttur i år. Jag skriver med avsikt inte ”segeltur” eftersom vi för det mesta varit motorbåt.

Vi vill rikta ett hjärtligt tack till alla vänner som på olika sätt gjort sommaren så rolig och minnesvärd. Så stort tack till Tommy, Ewa, Robert, Mia, Malte, Sören och Lena, Christer och Lena, Janne och Pia.

Starten var den 15 juni från hemmahamnen i Oxelösund. I Mem startade Göta Kanalfärden, via Vättern

till Sjötorp i Vänern. Vi tog oss upp till Kristinehamn i nordöstra Vänern. Därifrån tog vi faktiskt buss till Karlstad (och SM-veckan), eftersom gästhamnen i Karlstad var avstängd just på grund av dessa tävlingar. Vi gästade Ekenäs och Åmål och tog oss sedan till

Köpmannebro där vi tog oss upp i Dalslands kanal (22 slussar), via

akvedukten i Håverud till Bengtsfors. Sedan slussade vi tillbaka samma 22 slussar till Vänern där vi tog oss till Sunnanå. Dalbergså, som är en trevlig gästhamn var den sista hamnen på Vänerns västra strand. Vi tog oss därifrån till Läckö slott och vidare till Mariestad. Från Mariestad är det inte långt till Sjötorp där vi checkade in på Göta kanal igen. Nu var det samma 58 slussar tillbaka igen (tyvärr oftast mycket besvärlig vind). När vi kom till Vättern gjorde vi en avstickare till Hjo

och Gränna. Från Gränna tog vi färjan t o r Visingsö. Därefter upp till Hästholmen, Vadstena och in i kanalen vid Motala igen. När vi äntligen checkade ut ur kanalen vid Mem var det härligt att dra upp seglen och styra söderut. Med några strandhugg tog vi oss till Västervik. Då vinden envist blåste från syd och sydväst och prognosen inte sade annat vände vi där norrut.

På vägen hem svajankrade vi samt seglade in i Harstena hamn. Och nu är vi hemma.

Antalet sjömil blev 687. Det motsvarar 127 landmil.

Totala antal slussar blev 160.

Antalet motortimmar under årets färd blev 146. (Motsvarar 3,6 arbetsveckor). Nu blev bränsleförbrukningen inte så väldig eftersom rätt många av dessa timmar var tomgångskörning i väntan på slussar och broar.

Det var några prylar som gick söder under resan. Ett lucklås, en fotpump, ett av kylskåpen och en impeller. På den sista seglingstimmen över Bråviken gav förlängningspinnen till rorkulten upp. Den byttes senast i Motala år 2018, så det var väl dax för byte.

Solen blänker i skrovet på PerMonick när vi lagt till i Östersviken efter årets segling.

Därmed avslutar jag årets fortlöpande bloggande. Men det kan komma något enstaka inlägg – för segelsommaren är inte slut än!

Harstena > Hasselö-Bergö på rekordtid, 10 augusti

Vi tog sovmorgon på Harstena. Morgonpromenaden gick till bageriet. Det låg en annan segelbåt i hamnen. De hade problem med ankarfästet i den hårda vinden, båten draggade och till slut låg båten utmed bryggan. De hade lite tur, för enda platsen det gick att ligga utmed bryggan med segelbåt var där de var…

Vi hann med ytterligare ett par promenader innan turbåtarna kom med ”turisterna”. Bara ett tiotal passagerare klev av båten. De flesta gick direkt till restaurangen som precis hade öppnat för lunch klockan 12.

”Båten”, som jag fotat nästan varje år i över 20 år.

Efter lunch lämnade vi Harstena. Vinden skulle vara västlig senare vridande till nordväst och ökande. Vi startade med full stor och halvt inrullad genua.

Vi seglade båtsportleden över Bockskärsdjupet och vidare förbi Kupa Klint. Väldigt få båtar ute.

Vid Entose gick vi in i den gamla skutleden som numera (sen 10 år) har några prickar på strategiska ställen. Vinden låg stadigt över 7 m/s med byar på 10. Vi hade en behaglig slör och gick i 5-6 knop.

Skutleden går genom S:t Annas Naturreservat. Det är en vacker skärgård, små låga, smala öar som nästan alla sträcker sig i nord-sydlig riktning. Och antal öar är oändligt!

Vid Torrskär kom en plötslig vindvridning och vindökning. Det blåste nu NV och 10 m/s. Tack vare att leden böjde av åt nord behövde vi bara skota in till nästan dikt bidevind. Vi lät storen spilla lite vind för att inte kränga för mycket.

Utmed Marö och Stuntö var vinden riktigt byig, stundtals nästan stiltje och stundtals häftiga byvindar. Det är en hisnande känsla när båten snabbt kränger ner och accelererar. Men man vänjer sig efter ett tag…

Vi hade planerat att ta natthamn vid Lundarna. Men det var fel vindriktning och vindstyrka för att svajankra där i dag. Vi fortsatte istället över Bråviken.

Det gick riktigt fort. Nu hade vi slör igen och dessutom allt högre vågor att surfa i. Vindbyarna var nu uppe i 14 m/s. Vi låg oftast kring 7 knop. Plottern, som jag har lagt en dämpning på (snitt 15 sekunder) loggade som mest 7,9 knop. Sjökortsappen ”Medvind” är inte dämpad och visade 8,4 vid ett tillfälle. Men då hade vi lite hjälp av vågorna. Den teoretiska maxfarten är ungefär 6,3 knop…

En segelbåt som låg en sjömil före oss var tvungen att väja för en lastbåt som kom från Norrköping. Det såg lite tufft ut i vinden och vågorna.

De båda bojarna vid Hasselö-Bergö var upptagna. Det såg inte heller så inbjudande ut att ligga där i den hårda vinden. Vi valde att ankra i viken mittemot. Betydligt bättre vindlä här.

Nu är ankarlanternan tänd och ankarvakten (en app) aktiverad. Så nu kan vi sova gott.

I morgon är årets ”lite-längre-segling” slut och vi går in till båtplatsen i Östersviken i Oxelösund.

Till Harstena i frisk vind, 9 augusti

Det är en skön känsla att kunna lämna en natthamn utan att behöva starta motorn. Vi slog ut revet vi hade i storen. Det skulle inte börja blåsa ordentligt förrän från klockan 13, och då borde vi redan vara i Harstena.

Vinden höll sig mest inom 5-9 m/s. Och mellan V och SV. Det var en idealisk vindriktning.

Vi hade bra fart på båten. Mestadels 5 knop och mer. Strax efter 12 kunde vi köra in i Harstena hamn. Alla bryggor vid båthuset var lediga. Vi lade till på läsidan som planerat. Det satt turister och åt vid bord som restaurangen ställt på bryggan, så vi kunde inte placera båten helt i skydd för vinden.

Vi tog några promenader över ön. Bl a till bageriet där vi köpte kakor och frukostfralla.

Men senare på kvällen flyttade vi båten närmare land. Det blev inte riktigt så blåsigt som prognosen varnat för. Men vindbyar på drygt 11 m/s kunde vi mäta upp omi vindmätaren som stavkbipp över vindskyddet.

Nu seglar vi norrut! 8 augusti

Nu har Monica jobbat klart för den här veckan och tagit bussen hit till Västervik igen.

Själv har jag trampat 8-10 mil på en hyrcykel (inte el!), under de dagar Monica jobbat. Så nu har jag kunnat köpa några reservdelar på Biltema som ligger 50 minuters promenad ut från staden. och jag har utforskat alla gator och gränder i centrala Västervik och gjort några utflykter i närområdet.

På torsdagen lade segelbåten Anuk till vid ”min” brygga. Hemmahörande i Tyskland har de gjort en lång resa i Östersjön och Bottenhavet. De har varit ända upp till Haparanda och till den nordligaste segelbara platsen = Töre. Nu är de på hemväg. De byter gastar under vägen. De skriver om resan på YouTube.

Det var friska vindar i dag. Som mest 10 m/s men vanligtvis 7. Det hade vi sett i prognosen, så innan vi lämnade hamnen tog vi in ett rev i storen.

Vi ”kappseglade” med en 34-fotare från Skeppsbrofjärden, över Lusernafjärden och ut mot Sladö Ask. Sakta men säkert drog de ifrån oss.

Vi valde att segla utanför Storkläppen för att slippa riskera kryss upp mot Torröudd. Där det är rätt trångt.

Det var ett bra val. Vi hade bra vind och kunde runda Grunda Vårknallen och utan att behöva gå dikt bidevind ansluta till farleden strax före Väderskär.

Då var vi i princip framme vid det tilltänkta etappmålet, skärgården väster om Jungsfruskär.

Ankarsignalerna på plats; klot respektive ankarlanterna.

Det var inte riktigt lä där vi valde att lägga oss på svaj. Det kom byar på 7 m/s, så vi lade ut en 10-kg plätt som extra ankare. (Det blir tungt att få upp den i morgon ur lerbottnen).

Så småningom avtog vinden och det blev stiltje samtidigt som solen gick ner.

I morgon söndag ska vi se om det finns en bra plats ledig inne i Harstena hamn. Det ska blåsa upp till 15 m/s syd, från kl 13 och hela natten. Så vi vill helst ligga på norra sidan av ”Elofs båthus”. Det är 20 sjömil dit, så vi siktar på att komma iväg kl 7.

Reservantenn i drift

Som några kanske märkt så har PerMonick ”stannat” mitt ute på havet några gånger, när man tittar på MarineTraffic.

Jag har gjort felsökning och kommit fram till att felet sitter uppe i masttoppen. Troligen anslutningen till radiomasten som är glapp.

Då var det ju bra att ha en reserv i akterstaget. Den är nu inkopplad och vi syns igen på MarineTraffic. Och VHF:n funkar riktigt bra, trots att antennen sitter 10 meter lägre nu.

Från Håskö till Spårö, 2 augusti

Det var en lugn natt i Håsköviken. Men kallt ute, värmaren hoppade igång och gick på lågvarv hela natten.

Vi seglade med full stor och halva genuan inrullad från Håskö till Skinnarholmen. Vindprognosen hade utlovat västlig vind, men det blev sydväst och emellanåt helt syd. Biten vi seglade var tajt bidevind. Och det var en byig vind på upp till 8 m/s. Det var en lång kryss vi skulle ha haft framför oss. Vi valde att stryka seglen och låta motorn jobba.

Fågelkolonin (med ålkråkor) markerar ett grund – mycket bra!

Vartefter dagen gick ökade vinden i byarna. När man har vinden med sig tycker man 8 m/s är helt ok, blåser det 11 är det helt riktigt bra när farten ökar. Det är en helt annan sak när man har samma vind emot sig. Det blir kallt och är det öppna fjärdar blir det jobbigt att röra sig i båten. Nu hade vi mest innerskärgård då vågorna inte blir så höga. En kort bit rullade vi ut genuan, då leden vek av mer mot syd.

Vid Jungfruskär avvek vi från leden och körde in bland öarna. Där fångade vi SXK bojen Häfsö, som S:t Annaktetsen lagt ut. I det här området skulle det utan vidare gå att lägga ut ett 10-tal bojar bland öarna. Det finns många bra bojlägen och många väljer att ankra på svaj i lä av någon ö.

Efter lunch fortsatte vi till Spårö. I viken söder om Spårö Båk, dit vi först åkte låg det båtar på de två SXK-bojarna, plus att ytterligare fem stora segelbåtar lagt sig på för ankar. Så där var det fullt.

På vägen kunde vi se in till Spårögloet. Där fanns det plats.

Infarten till den skyddade viken är alltid spännande. Men det gick bra som vanligt. Två båtar låg redan på svaj i viken men det var gott om plats för oss med.

Nu på kvällen är det helt lugnt i viken. Några av ankarliggarna och vi har tänt ankarlanternan, för den händelse någon letar sig in i viken mitt i natten…

I morgon tar vi oss in till Västervik. På vägen ska vi fylla några diesel-dunkar. Det har gått åt några liter sedan vi fyllde senast i Vadstena.

Monica tar Flixbussen till Nyköping på tisdag för att jobba några dagar och kommer tillbaka på fredag. Jag tar en paus med bloggandet under tiden vi ligger still i Västervik.

Hej då Göta Kanal! , 1 augusti

Strax efter 9 öppnade slussvakten i Söderköping portarna och vi gick in och lade oss på babords sida – det blåste lätt åt det hållet.

Ytterligare två segelbåtar följde med i slussningen.

Efter bara en dryg kilometer var vi framme vid Tegelbrukets sluss.

Till sista slussen i Mem var det 2 sjömil. Vi tog ett snabbt beslut strax före slussen och svängde in i den lilla gästhamnen. Det fick bli ett sista kafébesök innan vi gick ut ur kanalen!

Efter fikat var sluss nr 160 snabbt avklarad. Vi lämnade ifrån oss inpasseringskorten till serviceanläggningarna samt klisteretiketten, som vi haft på båten sedan den 16 juni, till slussvakten och vi var utcheckade från kanalen.

Fendrar och linor stuvades undan och seglen hissades. Och huj vad det gick!!Vinden pendlade mellan 4 och 8 m/s med ett par vindbyar över 11 m/s. Vi hade halvvind till plattläns. Vi gjorde för det mesta mellan 5 och 6 knop.

Vi körde leden genom Lagnöströmmen. Bron har segelfri höjd på 15 meter så vi hade inga problemen att segla där.

På svaj vid Bergholmen vid Håskö. Blinket från fyren Kvarnholmens gröna sektor {Fl(3) 9s} syns i fjärran.

Klockan 17 kom vi till Håskö. Det ligger 4-5 båtar vid boj eller för ankar plus 7-8 utmed bryggan. Vi kastade ankar i den södra viken på 6 meters djup. Här inne ligger man i lä för västan.

Vid 23-tiden är det helt blankt i viken. Det har blivit lite kyligare, så vi låter Eberspächern gå på lågvarv en stund.

Genom bladverket på Bergholmen ser man månen en aning. Den är på nedan nu, men är fortfarande nästan fullmåne.

I morgon fortsätter vi till trakterna av Väderskär, dvs halvvägs till Västervik.

Sista dagen i Söderköping, 31 juli

Jag ägnade förmiddagen åt proviantering. I morgon lördag ska vi ju slussa ut de sista 3 slussarna till Slätbaken. Sen kan det ta några dagar innan vi har tillgång till en livsmedelsbutik.

Det regnade i natt och vinden dämpades under några timmar. Men när solen började skina kom vinden tillbaka. Sen blåste det mellan 5 och 7 m/s mest hela dagen. Båtarna som skulle slussa neråt hade lite jobbigt att ligga och ”hovra” innan slussportarna öppnades. Det är inte så stort manöverutrymme här i gästhamnen.

Vid 12-tiden kom Robert cyklande i perfekt tid för en lunch. Trots att strömmingen mest liknade en hamburgare lyckades vi klämma ner en glass som efterrätt! Medan Robert cyklade tillbaka 6,5 mil till Nypan gjorde jag en – inte riktigt lika stor prestation genom att göra en rask promenad upp till utsiktsplatsen, mittemot gästhamnen.

Där uppifrån kunde man se att kön till Smultronstället är lika lång som vanligt.

18:30 kom Flixbussen med Monica ombord. Det firade vi med kaffe & glass på nämnda Smultronstället. Turligt nog hade kön nu smält som en glass i solsken 🍨

Nu planerar vi för att kunna börja slussa kl 9 i morgon lördag. Vi håller tummarna för att det är svaga vindar…

Vilodagar i Söderköping, 30 juli

I tisdags lämnade vi båten i Söderköpings gästhamn. Monica för att jobba och jag för att bokföra. Det är inte så många transaktioner i SXK Sörmlandskretsen, och det mesta kan göras på distans. Men nu behövdes en skanner, och det har jag inte i båten.

Vi passade på att planera lite framåt oxå. Efter 157 slussar och över 100 motortimmar så vill vi segla! Ja, det blir 160 slussar innan vi gått ut i Östersjön vid Mem. Ett par veckor till siktar vi på, men beroende på vindar och väder så kan det bli både längre och kortare.

Jag tog Flixbussen tillbaka till båten i dag. 30 grader varmt inne i båten när jag kom. Och det blev ännu varmare senare på eftermiddagen.

När solen dalat ner en bit promenerade tillbaka utmed kanalen, passerade E22:an och kom fram till Klevbrinken. Det är en torrdocka där man kör in båtar , mest för vinterförvaring. Man stänger slussportarna och öppnar bottenventilen. Då försvinner vattnet ner i en trumma som går under Göta kanal och mynnar i ån som går genom Söderköping. På våren, när båtarna är klara för sjösättning, öppnas portarna, båtarna flyter och körs ut slussen.

Det har varit full fart på restauranger, glassbarer och affärer i Söderköping ända fram till 22 under torsdagen. Nu vid 23-tiden är det betydligt lugnare, men några restauranger och pubar håller igång.

I morgon fredag har Monica jobbat färdigt för veckan. Då kommer hon med kvällsbussen. Och på lördag börjar ”seglingssemestern”, när vi slussat de tre sista slussarna.

Jobbig slussning i hård vind, Norsborg > Söderköping, 28 juli

Strax efter kl 9 lämnade vi Norsholm. Före oss hade 44-tonnaren Cornelia, segelbåten Medvind samt Maxi 1060:ian redan lämnat hamnen och fick broöppning prick kl 9.

Bakom oss lämnade vi järnvägsbron i Norsholm. Senare på dagen kom det ett SMS från kanalbolaget om järnvägsbron. Tråkigt för de som vi mött…

Kanalen slingrar sig verkligen fram i den här delen. Det ser fridfullt ut, men det blåser 7-11 m/s. Det gör inget i kanalen, men det ställer till problem vid slussning.

Vi hade räknat ut att i de flesta slussarna i dag skulle vinden komma snett bakifrån på höger sida. Därför riggade vi båten för slussning på babords sida.

När vi kom fram till första slussen för dagen hade tre motorbåtar hunnit ikapp oss p g a de broöppningar vi fått vänta på. Alla dessa tre var hyrbåtar, vars besättningar hade varierande erfarenhet av båtar.

Men vi var först och kunde gå in på babotdsidan. Det går till så att vi sakta går in i slussen, närmar oss slusskanten med motorn i sakta back. När vi ligger alldeles intill kajen ökar jag gaspådraget så båten stannar. Monica hoppar av med förtampen. Jag ställer motorn i friläge och hoppar av med akterlinan. Pga vinden ökar båten framfarten snabbt, så jag måste lägga linan genom en ring snabbt och bromsa båten. Sen flyttar jag linan till nästa ring och bromsar båten på nytt.

Det är svårt att förstå att båten kan accelerera så fort bara pga vinden. Den väger ju ända ca 4 ton. Men det är mycket rörelseenergi som ska stoppas. Det orkar inte Monica göra, det är därför jag hoppar av båten.

De tre motorbåtarna fick plats i slussarna. Tidvis hade de stora problem att hamna rätt i slussen, särkilt de två som skulle få båten på plats ”på vindsidan”.

Vid Jolla kafé, glass och chokladbutik fick vi ligga på vänt i en halvtimme. Det var Cornelia och de övriga båtarna jag nämnde som framför oss tog sig ned i 2 dubbelslussar och 4 enkelslussar. Samtidigt tog sig ett par båtar uppåt i samma slussgrupp.

Kl 14:45 förtöjde vi i Söderköpings gästhamn. Det fanns inte många lediga platser i hamnen. Vi var riktigt trötta efter drygt 5 timmars åkande och slussande i den hårda vinden.

Nu ska Monica jobba några dagar. Så hon tog Flixbussen hem sent på eftermiddagen.

I morgon hoppar jag över bloggandet!