Startar 2022 års segling

Monica och etappens gast Christer är så glada att få frukost före avfärd från Oxelösund.

Den 16 juni packade vi de sista prylarna plus en massa mat, så vi ska klara oss till nästa civilisation (Trosa).

Vi övernattade i båten för att kolla att allt funkade inför avfärd.

Monica, med skadad hand (arm) får bara ägna sig åt träning och vila.

Vi seglar ut från Oxelösund i strålande väder, 20 grader varmt och medvind. I sakta mak passerar vi Gamla Oxelösund, Marieskär, Lökholmarna, Sackholmarna och kommer fram till dagens natthamn Stendörren efter drygt 10 sjömil.

Egen plats, längst in i viken.

Ett mellanmål klarades av strax före landstigning, så det blir direkt en promenad till Naturrum och utsiktstornet.

Det pågick febril verksamhet, fejande och putsande inför morgondagens 50-årsfirande av Stendörrens naturreservat.

Höstsegling med inslag av sommar

Harstena-Lundarna-Oxelösund, 27 sjömil

Ja, då har vi kommit hem igen! De sista sjömilen delade vi upp i två delar, med mellanlandning vid Lundarna.

På morgonkvisten promenerade jag genom Harstena by till bageriet. Inhandlade varsin fralla till frukosten och en bulle till kaffet. På tillbakavägen gick jag en omväg för att ta den obligatoriska bilden på ekan, som får åldras i en grässlänt.

Vi tuffade ut ur Harstena hamn kl 08:45. Det var en svag vind från N till NV. Men det var en kylig klar luft. Sikten var ”oändlig”, så man fick verkligen känslan av höstsegling.

Bra vind för motorgång!

Vinden varierade i styrka från 0 till 3 m/s, så det fick bli motor ända till Lundarna. (Däremot blåste det ute i den yttre farleden genom Östergötlands skärgård. Jag kunde på plotterns AIS följa hur Vitesse med god fart kryssade sig fram därute!). Jag noterade att det i det nya sjökortet kommit till ett antal nya förslag på fritidsbåtsleder i Östgötaskärgården. Det lägger vi på minnet till nästa besök.

Ön Röda Kuggen passerades för motor.
Nu har vi åkt varvet runt!

Klockan 12:07 korsade vi ”spåret” från vår utsegling till Mem den 20 juni. Spåret hade tidstämpeln 12:45. Nu hade vi åkt varvet runt!

När det blåser NV är det inte lätt att hitta lä på på Lundarnas norra sida. Men det finns en liten rund och grund plats där det då är totalt lä. Där låg vi med ankaret nästan rakt ner på två meters djup. Nu var det högsommarvärme och solskyddsfaktor 30 kom fram.

Vinden ökade till 7 m/s över Bråviken.

När vi gick ut på Bråviken mojnade vinden till att börja med. Vi fick senarelägga ”taxin” (syrran Gunilla) med en timme. Men halvvägs över så ökade vinden och vred samtidigt emot. Vi kunde sträcka rakt på Femörehuvud och fick bra fart på båten sista biten.

Plötsligt var vi framme i hemmahamnen Oxelösund och årets långsegling på 10 veckor är slut!

Kul att du ville läsa mina notiser om seglingen genom Göta Kanal, upp till Strömstad och ner runt Skåne och tillbaks upp till Södermanland.

Mer detaljer om etapperna och gastarnas insatser kommer lite senare…

Tack för i år! 😎

Trippmätaren; 392 sjömil

Vi har seglat 392 sjömil på sträckan Oxelösund – Ystad.

År 2018 var sträckan 890 sjömil (Göta kanal, runt Skåne o tillbaka till Oxelösund)

År 2019, då färden gick till Höga kusten/Örnsköldsvik och runt Åland uppmätte GPS:en 1.080 sjömil

Möjligen kan vi komma upp i de distanserna om vi rundar Gotland på återvägen. Vi får se…

Tack!

Den här Högakusten-seglingen startade den 16 juni. Efter 75 dagar är PerMonick tillbaka i hemmahamnen i Oxelösund. Det blir nästan lika många tilläggningar i gästhamnar.

Båten har fungerat mycket bra under seglingens ca 1.080 sjömil. (Det var lite kortare än planerat, men vi hoppade utvikningen till Svenska Högarna). Några prylar har pajat men allt har kunnat reparerats.

Det är fantastiskt roligt att kunna göra en sån här resa. Den hade inte kunnat genomföras om inte Monica lyckats ta ut 6 veckors semester och om inte alla gastar hade offrat tid och semesterdagar.

Gastar under olika etapper

Christer B var med både på den första etappen från Oxelösund till Stockholm samt etappen från Mariehamn till Norrtälje. Man kan lugnt säga att etapp 1 var rena semesterseglingen jämfört med den tuffa överfarten på Ålands hav. Vi tog vägen genom Södertälje med mellanlandning på Birka. Sen vidare ut från Mälaren genom Stockholm. Eva-Charlotte skulle ha varit med på samma etapper men jobb respektive olycklig skada satte stopp för detta. Men till midsommarfirandet i Stockholm respektive ett dygn i Mariehamn tog hon sig ändå! Det var ju kul. Monica tog samma tåg till Stockholm, firade midsommar och seglade med till Vaxholm och klev av i Åkersberga.

Janne N var väl den som satsade allt på ett kort – och vann. Seglingen ut genom Stockholm till Vaxholm hade väl allt en semestersegling ska ha av vackert väder, båtar och skärgård!

Christer S hoppade på i Vaxholm och fick se hur vädret kan växla från högsommar till (nästan) höststormar. På den seglingen fick man se växlingen från Roslagsskärgård till Gävles stengärsgårdar. Mycke kryss blev det.

I Gävle klev Malte ombord. Han skulle kliva på ytterligare två gånger. Men vi tar det i tur och ordning. Dag 1 från Gävle seglade vi till Axmar, där Maltes kompis hoppade av. Sen blev det några dagar med både vind och kryss upp till Hudiksvall. På vägen skiftade skärgården åter karaktär: från stenrösen till bergiga öar som liknar Stockholms skärgård.

I Hudiksvall kommer då Monica som hänger med i hela sju veckor. Ända upp till Örnsköldsvik, ner till Gävle, över ett stilla Ålandshav, runt Åland, över ett motsträvigt och upprört Ålandshav och in till Norrtälje. Det fantastiska Höga Kusten fick alltså Monica se både på upp- och nedväg. På dessa 6 veckor hade vi sommarens alla vädertyper och hamnade i alla typer av hamnar.

I Örnsköldsvik startade Malte sin 2:a etapp. Det blev en härlig segling ner genom Högakusten. Vi gjorde en hel del justeringar av ruttplaneringen och kom till många varianter av hamnar. Sveriges högsta ö passerade vi på vägen. Malte steg av i (rejält varma) Sundsvall.

Mia bytte av med Malte i Sundsvall. På den här etappen fick vi några verkligt fina seglingsdagar samt seglingens värsta hamn vad gäller vågor – det var lite som att sova i en torktumlare. Men de andra hamnarna var desto bättre, där den sista natthamnen var Trödjeviken på en SXK-boj. Av klev Mia i Gävle.

I Gävle startade Per o Monicas etapp över ett Ålandshav som var platt som ett salsgolv. Ingen risk för sjösjuka där inte! Fina hamnar av olika slag fick vi se när vi rundade Åland och seglade till Mariehamn.

Till Mariehamn har Christer och Eva-Charlotte tagit sig med dagbåten från Stockholm. Eva-Charlotte bryggseglar ett dygn och tar båten tillbaka till Stockholm. Endast små vågor på sjön får vi rapport om. Men Christer är kvar och vi börjar med att segla ut till svenskarnas favoritnamn på Åland – Rödhamn. Sen ger vi oss ut med revade segel på Ålands hav i motvind. Ja, resten går att läsa på bloggen ovan… Men det var stora vågor. Vi stannar vid Fejan och käkar goda våfflor, innan vi dagen efter seglar ända in till Norrtälje.

I Norrtälje kliver Malte ombord för sin tredje etapp. Även vi seglar till Fejan och käkar våfflor, men får motorera tillbaka nån sjömil till en lugnare vik. De här dagarna regnar det mest varje dag och vinden har liksom fastnat på 9-11 m/s. Vi kryssar och kryssar och tar motorhjälp när vi tröttnar på kryssandet. Vi får se höststängda Rödlöga och Möja samt ett Sandhamn fyllt av Kick-off-glada människor. Vi lägger om planen en del och hamnar till slut på Dalarö. Där dyker Mia och Rosie upp för att agera taxi åt Malte. De åker i iväg, men inte förrän vi ätit en god bit mat.

Hemmavatten

Undertecknad får en fin segling ner till Nynäshamn. Där dyker Monica upp (per bil), som fått smak för bryggsegling! Jag seglar vidare och tar natthamn på Krogen och därefter Stendörren. Då lyckas Monica flexa några timmar och möter upp på bryggan.

Stort tack!

TACK ni som var med och gjorde den här resan möjlig. Tack för alla skratt och diskussioner vi haft. De flesta världsproblem kan nog betraktas som lösta nu…

Och tack alla ni som genom kommentarer och 👍 ”varit med”, gett feedback under resan och för bloggandet.

Nästa år?

Nästa år blir det ingen långsegling. (Det får vänta ytterligare ett år). Men det blir flera separata veckoseglingar ”dit vindarna blåser”.

Nåt blogginlägg kan jag väl inte låta bli att göra, men det blir inte den här typen av dag-för-dag-inlägg.

Hej och på återhörande!

/Per