I dag ska vi ta oss till Nynäshamn. Distansen är 12 sjömil och vinden ska vrida från syd till sydost klockan 9. Vi hoppas det stämmer…
Segling till Nynäshamn
Nyköpingsgruvan på Utö
År 1624 fanns det nio gruvor på Utö. Nära värdshuset kan man titta på den djupaste, Nyköpingsgruvan. Gruvschaktet är 215 meter djupt, dvs ställde man Kaknästornet i gruvan skulle toppen inte synas! Nu skulle man inte kunna se resten av Kaknästornet heller, eftersom gruvhålet är vattenfyllt!
År 1719 saboterade ryssarna gruvorna genom att tippa bruten malm och varpsten från raserade hus ned i gruvhålen. Men gruvbrytningen återupptogs och under perioden 1750 till 1850 kulminerade gruvbrytningen.
Att ett gruvschakt kallades Nyköpingsgruvan beror på att mycket malm därifrån levererades till hyttor utanför Nyköping.
Det byggdes år 1835 en 700 meter lång järnvägsräls ner till hamnen för att underlätta transporten av malm från gruvorna till lastplatsen. 12-åriga pojkar arbetade som bromsare på vagnarna. Ett riktigt farligt jobb eftersom backen ner till hamnen är brant.
Fartygen som kom till Utö för att lasta malm lastade av sin ballast(*) ett stenkast från hamnen. Så småningom bildades där en hel ö, Ballastholmen, som nu är en del av gästhamnen.
När jag lade till vid Ballastholmen på 70-talet fanns där ingen brygga, utan man lade till alldeles nära strandkanten. Stranden sluttar ganska brant ner mot botten.
(*) Ballast (ibland kallad Barlast) = Ofta sten eller sand som lastades i segelfartygen för att de inte skulle tippa när de gick utan betald last.
År 1879 upphörde gruvbrytningen på Utö. År 1973 såldes norra delen av Utö till Skärgårdsstiftelsen.
Promenerar man förbi gruvorna och över till den östra stranden har man fin utsikt över havet. Utanför Utö har försvaret skjutövningar vissa tider. Farligt område är utritat på sjökortet.
Även i dag kom det en polisbåt till Utö. Verkar vara en populär pausplats – eller väldigt stökig plats…
Det var väldigt varmt idag. Trots att det bara var drygt 20 grader i vattnet tog vi oss ett bad!
En dag på Utö
I dag ligger vi still på Stora Paradiset, som vår brygga på Utö heter. Det blir långa promenader i dag!
Sträckbog till Utö
Vi kom iväg redan kl 08:20 från den lilla gratishamnen vid Artipelag. Vi kunde även ha seglat över Baggensfjärden, men eftersom vi strax efter Saltsjöbaden hade ett ganska smalt sund med vinden rätt i nosen så startade vi med motorn.
Precis när vi gick ur det smala Fällström, strax söder om Saltsjöbaden mötte vi en båt som kom seglande en farled som gick väster om Ingaröfjärden. Den vägen hade undertecknad ingen aning om att den fanns. Genast ändrade vi riktning och fick lite kortare distans till målet i Utö.
Ytterligare en upptäckt jag gjorde var att den bland båtfolk kända naturhamnen Napoleonviken ligger utmed denna farled.
Vi seglade mellan öarna utanför Dalarö och passerade Dalarö Skans. Skansen började byggas år 1656 på uppdrag av Karl X Gustav. 1683 började man planera för en modernisering av anläggningen. Arbetet startade år 1698 och var färdigställt först år 1724. Drygt 40 år efter att planeringen påbörjades alltså. Det kan jämföras med Förbifart Stockholm som fanns med i en långtidsplan åt 1966 och nu beräknas vara klar år 2030. D v s över 60 år efter de första planerna.
Polisbåten kom in till kaj kl 19. Jag roade mig med att kolla var båten varit under dagen. Spåret började kl 13:30 norr om Furusund. De hade mellanlandat en timme (bytt besättning?) vid Nacka Strand. Därefter ut genom Baggenstäket och samma väg som oss till Utö. På vägen hade de kört en runda in i Napoleonviken (!) plus ytterligare en naturhamn på vägen. Nu kl 22 ligger de ute vid Mällsten, efter att ha kört innanför Muskö plus gjort en utryckning in till Nynäshamn. Det är stora områden de opererar på!
Efter att vi lagt till i gästhamnen kl 14 gick vi en kort promenad och tittade på husen utmed Lurgatan, i sluttningen ner mot Gruvbryggan. Det var där gruvarbetarna bodde på 1700-talet. Husen byggdes upp efter ryssarnas härjningar 1719, då allt brändes ner.
Nu ligger vi tryggt förtöjda för natten i den södra gästhamnen.
Dagens höjdpunkt – ett konsthandfat!
I dag seglade vi i fem minuter och körde motor i fem timmar. Tidvis var det totalt bleke och tryckande värme. För det mesta blåste det 1,5 m/s, ibland emot, ibland med.
Vi ligger två båtar vid Artipelags gästbrygga. Hamnavgiften är 0 kr, men så finns det varken el eller vatten. Men toaletterna på konstmuseet får vi använda, när det är öppet. Bilden ovan är från det fantastiska handfatet på toaletten.
Vi såg ett antal militära Stridsbåt 90 under dagen. Hur många, är en militär hemlighet, men många var de.
Artipelag kan vi rekommendera. Vill man inte betala inträde till pågående utställning kan man vandra runt och titta på konstverken i naturen och ta lunch eller fika i den fina lunchrestaurangen. Eller äta riktigt fint i restaurangen en trappa upp.
Bara att promenera på den 1 km långa ”bryggan” som startar vid en av parkeringarna, går utmed stranden och vindlar sig upp genom skogen till konstmuseet – är en upplevelse.
Dagens mål – Artipelag
Nu är tanken att vi ska göra ytterligare en avstickare. Fast denna gång inte till yttersta havsbandet utan nästan in till Stockholm.
Enligt vindprognosen ska vi få läns och/eller slör. Vi får se.
Artipelag är ett konstmuseum i Gustavsberg.
Till KSSS högborg – Sandhamn
Vaknade till ännu en solig och fin morgon. Det var dagg på båten som efter ett regnoväder.
Efter frukost, demontering av ankarlanternan och ihoppackning av akterkapell körde vi ut natthamnen. Genast satte ankarlarmet igång som vi såklart glömt stänga av…
Vinden var svag och vi skulle ta oss igenom en ganska lång och smal farled kallad Sillösundet. Det är en nästan 2 sjömil lång sprickbildning, 10-20 meter djup. Då är det bra att ha en motor på båten.
Vi kom fram till Sandhamnsundet samtidigt som en Waxholmsbåt skulle ta sig in och en annan passagerarbåt skulle ut. Det var ett tiotal fritidsbåtar på kö in eller ut ur sundet. Det är bara 30 meter brett, så man får ta det lite lugnt.
Vi fick en bra plats på brygga 3, dvs rakt framför KSSS pampiga klubbhus.
Efter tre dygn i naturhamn var det skönt att sträcka på benen via en långpromenad till Trouville (badstranden) och därefter ta en dusch.
Vi fyllde på vatten, bara 20 liter kvar i tanken. {Förbrukat 23 liter per dygn}. Vi kopplade även in oss på landström. Den huvudsakliga batteribanken och startbatteriet var i princip fulladdat efter 2,5 timmars motorgång men det separata batteri, som ser till att vår extra kylbox har ström, var nere på 12,2 volt, så det behöver laddas.
Svenska Högarna -> Lökaön
Det var så fantastiskt fint på Högarna att vi låg kvar till efter lunch. Vi valde att gå utomskärs till den tilltänkta natthamnen på Lökaön, som ligger ganska nära Möja.
För att ta oss ut på havet tog vi en smal (ca 6 meter som smalast) ränna. Det gick bra tack vare GPS och klart vatten.
Efter motorgång i ganska svag vind men gammal dyning kunde vi vid grundet Stengryndan hissa segel.
Det kom fuktig disig luft som dolde Gillöga skärgård inåt land.
Men när vi gick in i skärgården mellan Lilla Nassa och Björkskär hade det klarnat upp.
Vi hittade en bra plats att svajankra innanför Tristonskären på Lökaön.
Det var soligt idag så det blir att smörja på aftersun. Vi hade en skön segling i 4-6 m/s och mestadels slör.
En förmiddag på Svenska Högarna
I dag fick vi sovmorgon som kompensation för gårdagens tidiga uppstigning.
Söder om oss ligger Skvimparskär. Där har en stor koloni måsar ett tillfälligt boende i avvaktan på att charterresan söderut ska starta. Med jämna mellanrum blir det ett fasligt liv i kolonin – då är en eller flera havsörnar på rövarstråt i kolonin.
Efter lunch ska vi ta oss till någon naturhamn i närheten av Möja.
Gott om plats i kväll på Svenska Högarna
När vi anlände till Svenska Högarna vid lunchtid låg det sju segelbåtar och en motorbåt i gästhamnen. En båt låg med akterförtöjning i SXK-bojen i ”yttre hamnen”, som är den långa smala tarm man kan våga sig in i. Övriga låg utanför, med nära nog öppet hav i aktern.
Vi lade till vid den gamla bryggan, strax före SXK-bojen.
Vid 21-tiden har alla lämnat hamnen och en stor motorbåt kommit och lagt sig på Skrubban, en ö utanför Storön. Vid 22-tiden kom en liten motorbåt och lade till i mörkret mitt emot oss vid en klippa.
Vi gick upp redan kl 5 i morse för att segla hit till Svenska Högarna. Vi råkade ut för en ny upplevelse när stävankaret skulle upp. Ankarlina hade lindat ett varv runt en 3-4 meter lång, hyfsat tjock trädstam. Den var tung. Efter en del slit lyckades vi få bort linan och till slut även ankaret från stocken. Det var alltså ingen risk att vi skulle ha draggar den natten…
Alldeles efter start skulle vi passera den stora farleden in till Kapellskär och Stockholm Fyra stora färjor passerade strax före oss. Den sista fick vi väja för.
Vilken skärgård vi har! Att få segla genom den i strålande sol i 3 – 4 knop är fantastiskt.
Det var ett fåtal seglare ute denna tidiga timme. Vi passerade Vidinge, Kudoxa och Rödlöga. Efter Rödlöga lämnade vi farleden. Vi rundade Långharan och passerade Ängskär. Vidare seglade vi mellan öarna vid In-Fredel och Ut-Fredel.
Vi såg att det finns fantastiska naturhamnar vid Fredlarna. Men vi hade ju siktet inställt på Högarna, så vi seglade vidare.
PerMonick 