Tack så hjärtligt för lånet av taggen till serviceanläggningen!
Det strulade med koderna, så tre personer i båtklubben tog tag i problemet. Man fick verkligen en känsla för att det är en bra fungerande klubb.
Vi har just lagt ut från Gränna hamn och siktar nu på Hästholmens gästhamn.
Vi ser Brahehus uppe på höjden. Där har man stått och tittat ut över Vättern rätt många gånger.
I dag gick vi upp tidigt. Anledningen var att vi skulle hinna ta oss till Gränna, åka färja över till Visingsö, hinna se lite av ön samt åka Remmarlag för att kunna se världens största odling av ek.
Till att börja med hade vi spegelblank sjö. Halvvägs började det blåsa från Jänköpingshållet, 5-6 m/s. Vindvinkeln var inte tillräckligt stor för att vi skulle kunna sträcka till Gränna. Precis som på Vänern byggdes det snabbt upp en krabb sjö som ibland stänkte över båten. Det hade ju varit bekvämare att segla, men vi hade inte riktigt tid för det.
Efter några timmar kunde vi åka in i den trånga och grunda gästhamnen (7 platser boj). Vi fångade den yttre bojen, där det var djupast.
Man ligger alldeles granne med färjeläget, men man störs inte av det.
Redo för ”Bokskogsturen”
Bokskogen planterades mellan åren 1831 och 1860. 300.000 plantor sattes. Mellan ekarna planterades gran och bok för att tvinga ekarna att växa sig höga och raka.
Avsikten var att säkra tillgången på ek för byggande av framtida krigsfartyg. Tidigare hade Sverige landområden i svenska Pommern med stora bestånd av ek. Men Pommern förlorades efter nederlaget i Napoleonkriget. Det var bakgrunden till beslutet om det gigantiska planteringen.
År 1975 hade skogen växt färdigt, men då hade ek tappat sin betydelse för skeppsbyggeri.
Vi käkade lunch på en restaurang i hamnen och tog nästa färja tillbaka till fastlandet.
Efter promenad i Gränna och bad vid en långgrund sandstrand blev det Rock’n’roll!
Vi satt på första parkett!
Efter kort regnskur och blåst sänkte sig lugnet över hamnen.
Telefonsamtal till hamnvärden i Hjo för att boka plats;
I dag såg prognosen bra ut för att vi skulle kunna segla de 17 sjömilen till Hjo. Men i verkligheten blåste det sydligt 1m/s. Utom när vi bara hade en halvtimme kvar; Då fick vi medvind ca 2 m/s, vilket gjorde att fartvinden försvann och det blev varmt igen. 30 grader i ruffen.
Vi tog en rundtur med det lilla tåget, testade det berömda glass-kaféet (självklart val av glass), badade vid den mycket långgrunda sandstranden (+20,6 grader) och gick en runda i parken där alla hus från kurortseran (1870-tal) finns.
Det har åter varit en mycket varm dag. Tydligen ska det bli ytterligare en varm dag innan det lugnar ner sig.
I morgon Gränna.
Glada nyheter i båtvärlden! Göta Kanalbåten Juno drogs flott från grundet nära Julaftons fyr i Trosa skärgård klockan 13 i går 15/7.
Efter inspektion återupptogs resan till Göteborg. Man har kört hela natten och var kl 07:45 i slussarna ovanför bassängen i Berg.
Kul att det löste sig. Hur det gått för passagerarna har jag inte koll på.
När man åker Göta kanal är det bra att ansluta sig till kanalens SMS-tjänst. Där kommer det rapporter om trasiga broar, fulla gästhamnar och köbildningar vid slussar. Än så länge har det bara kommit rapporter om köer och trasiga broar på ”Östgöta-sidan”. Men vi som är bortskämda med att åka ganska ensamma i kanalen, tycker såklart det är lite segt att vara fyra båtar i slussen samt att behöva vänta på mötande båtar i slussar.
Det kan lätt bli 1 och 2 timmars väntan. Kommer det sedan en turistbåt (som går på tidtabell) kan det börja köa upp ordentligt.
I dag var vi fyra båtar från start. Och det var mest bara vägbroar och järnvägsbroar som skulle klaras av. Det flöt på riktigt bra. Tills vi kom till Tåtorps sluss. Där tog det en bra tid att packa in båtarna i Slussen – som sen bara höjde oss 20 cm upp till sjön Vikens nivå, 91,8 meter över havsnivån.
När vi klarat av Tåtorp körde vi motor i drygt två timmar över sjön Viken. Det var spegelblankt över den sjön. Och det började bli varmt. Sen började det blåsa en lätt medvind, exakt samma fart som körde i – det blev alltså vindstilla och stekhett för oss. Då åkte paraplyerna fram
I Forsvik fick vi vänta på två omgångar uppslussare och två omgångar nedåtslussare, innan det blev vår tur. Det blev lång väntan. Kl 16 kom vi äntligen fram till Karlshamn.
Per fick promenera 3 km i stekhet sol till ICA. Där hämtade jag en fotpump, som varit på väg i nästan 2 veckor. Phu!
I morgon ska vi passa en bro kl 9 (prick!). Sen ska vi, förhoppningsvis, segla till Hjo!
I övre hamnbassängen i Sjötorp låg ett 20-tal båtar. I nedre ca 15. Ett antal av dem visste vi skulle åka österut, som vi. Var ju en risk att över 10 båtar skulle sätta fart kl 9, när kanalen öppnade. Därför lämnade vi kajen kl 08:30 och körde sakta till första bro & sluss. Klockan 9 öppnade bron och vi var ensamma!
Första slussen var en dubbel. När vi körde in i andra slusskammaren såg vi att en motorbåt lagt sig i vänteläge.
Det gick fantastiskt bra. Vi mötte några enstaka båtar. Det betydde att vi inte behövde vänta vid slussarna. Bara att köra in , gastarna Monica och Malte lade fast linorna och uppslussningen kunde börja. Vi hade planerat natthamn vid Norrkvarn, men då var ju klockan bara 11, så vi satte Töreboda som mål.
Men vid Godhögen vände turen. Hade vi varit 10 minuter tidigare hade vi kunnat slussa med ett par båtar som låg före. Istället fick vi beskedet att en passagerarbåt var på gång. De båtarna har företräde, så det var bara att vänta. Det var en dubbelsluss, så det tog extra tid.
En motorbåt kom ikapp oss. När passagerarbåten passerat slussade vi tillsammans.
Vid nästa sluss trasslade det till sig ordentligt. Slussvakten missuppfattade instruktioner från nästa sluss. Det fick till följd att vi låg stilla helt i onödan och blev ikappkörda av en stor motorbåt och en mycket stor segelbåt.
Nu fick vi pressa ihop oss under en serie enkel- och dubbelslussar. Det tog lång tid för de stora båtarna att placera sig i slussarna.
14:40 kom vi fram till Töreboda. Det blev nästan sex timmar på kanalen, Det var väldigt varmt bitvis, när det blev vindstilla pga att fartvinden var lika stark som medvinden.
Gastarna Monica och Malte gjorde ett toppenjobb med att hoppa av och på båten, lägga förtöjningarna rätt mm mm.
Dianas systerfartyg Juno gick på fel sida av en röd prick och fastnade på grynna, läste vi i SN på kvällskvisten. (Ja, det stod att de kört på grund, det stod inte att de missat pricken…). Det blev nog en hård smäll eftersom de körde i 7 knop. Den pricken är lurig, eftersom det ser naturligast ut att ha den om babord vid passage.
I morgon är planen att vi ska ta oss till Karlsborg.
Strax före 9 lämnade vi Mariestad i, som vanligt, soligt och varmt väder.
Det var full aktivitet i kanalen när vi kom; tre båtar slussade upp och fyra ned, innan vi och en motorbåt fick åka in i första slussen.
Vi var lite ringrostiga i proceduren att slussa uppåt, men det gick bra. Vi fick besked att vänta i mellanbassängen, eftersom en stor finskt båt (ett skepp sa Monica) skulle slussa ned i dubbelslussen.
Efter en kvart fick vi köra in i slussen och sen var de två ”trappstegen” avklarade.
Vi hade tur att hitta en ledig långsidesplats, inte alltför långt från servicehuset.
Vi hade tur att tvättstugan var ledig. Så nu blev det tvätta av.
Under hela resan har den gula dioden på Isoterm-kylboxen börjat blink med ojämna mellanrum. Då blir det ingen kyla. Genom att stänga av och sätta igång kylen har problemet försvunnit.
Nu fungerade inte detta kvick-fix längre. Efter upprepade tester slutade även den gröna, On/Off-dioden att lysa. Enkla testet var att kolla säkringen – den var OK. Då blev det jobbigare; Det stora stuvfacket i sittbrunnen fick tömmas på linor, reservankare, fendrar, fler linor…
Sen gällde det att veckla ihop sig och krypa ner i stuven, ta loss de 7 kontakterna, rengöra och spraya kontakterna och montera dem på rätt plats igen. En av kontakterna var rejält oxiderad. Efter detta lyste den grön ON-dioden igen. Halv seger uppnådd!
Den gula dioden fortsatte dock att blinka. På nätet hittade jag en tablå som förklarade vad blinkande gul diod betydde (det har jag letat efter tidigare utan resultat). Spänningsfall pga glappkontakt eller för klen kabel var beskedet. Letade efter var kabeln var dragen. Båda kylskåpen är numera kopplade till en plint från Lithiumbatteriet. Där var kablarna föredömligt uppmärkta. Därifrån var det lätt att hitta platsen där kabeln var kopplad till lylaggregatets kablar. Testade att lossa och återmontera ett par av kablarna. Vips så ändrades det gula blinket till fast gult sken. Problemet löst. Det var ju bra, eftersom prognosen är att det kan bli uppåt 30 grader varmt de kommande dagarna…
Sjötorp 4 – 5
I morgon kl 9 öppnar kanalen. det kan vara ett tiotal båtar på väg upp i kanalen. Vi planerat att lägga oss i vänteläge ca kl 08:30.
Vi är inte vana att gå kanalen i riktig högsäsong. Tidigare har vi gått veckorna före midsommar. Så nu blir det lite spännande att se hur julitrafiken ser ut i slussarna.
Norrkvarn är målet för morgondagen. 7 slussar upp och mängder med broar.
För att se filmen behöver du gå in på http://www.permonick.com
Det är värt besväret. Filmat av Monica.
Det går tydligen inte att se film när man loggar in via utskickat mejl 🤨
Kl 06:48 lämnade vi gästhamnen vid Läckö slott.
Det blåste 5 m/s inne i hamnen, men det gick in lite dyning i hamnen eftersom det blåste mer ute på Vänern.
Vi tog oss ur hamnen utan problem. Väl ute i farleden rullade vi ut ungefär halva genuan men lät storseglet ligga kvar på bommen. Det räckte gott och väl. Eftersom det blåste 11 i byarna och stadigt 8-9. Vindvinkeln var ca 55 grader, så genuan behövde inte vara så hårt skotad. Farten pendlade mellan 4,8 och 6,2 knop, beroende på våghöjden. Det var ganska korta men höga (typ 1,5 gånger båtens skrovhöjd) vågor.
Här kommer en filmsnutt:
Det tog oss drygt 5 timmar att ta oss till Mariestad. Vi har provianterat och tittat på staden.
På kvällen tog vi oss upp på terrassen till en restaurang, mitt i hamnområdet.
Båtgrannen hemma i Oxelösund (som bor i Mariestad), Sören med fru Eva, hade sett på MarinTraffic att vi låg i gästhamnen. De hörde av sig och kom upp på terrassen för en pratstund. Vi hade mycket att prata om ända tills solen gick ner. Det var en trevlig överraskning.
I morgon lämnar vi Vänern och påbörjar återfärden på Göta kanal.
Segelbåten Jonas, som låg utanpå oss i natt, lämnade hamnen med riktning Göteborg redan kl 07:15. Vi hade aviserat att skulle gå kl 8.
Det var ingen idé att dra upp seglen i dag. SMHI hade lovat 1-3 m/s hela förmiddagen. Men det var en kraftig överskattning. Vi fick åka motor hela vägen till Läckö. 22 sjömil.
Större delen av överfarten var vi helt ensamma.
Men när vi började närma oss Navens fyr ökade båttrafiken dramatiskt. Plötsligt var det fler båtar i farleden än vad vi sett på hela resan.
Från Naven till Läckö är det en slingrig farled med några riktigt smala passager. Skärgården här är mycket lik den vi har i Sörmland.
Många båtar låg inne vid fiskeläget Spiken. Och 4-5 båtar låg på svaj i fladen utanför, i bekvämt ”åka-jolle-avstånd”.
När kom fram till Läckö gästhamn var det flera båtar på väg ut. Vi klarade inpassagen utan missöden – dvs vi höll ut för den luriga 1,6- metersstenen som ligger vid ångbåtsbryggan. Nu var det nog ingen fara, vattenståndet är 58 cm över referensnivån som visas i sjökortet.
Det var bara ett fåtal båtar gästhamnen. Men bara några timmar senare finns det bara några enstaka lediga platser. Vi är fyra segelbåtar, resten motorbåtar.
Det blev lunch på gamla Stallet. Det blev en god räkmacka för undertecknad. Till kvällen blev det burkmat. Nu har vi nästan ätit upp all burkmat som båten var fylld av när resan började för nära en månad sedan. Det blir till att köpa ett nytt lager reservproviant när resan är slut…
En kortversion av slottets historia(
Det ska bli kraftiga byar i morgon eftermiddag. Så det blir tidig uppstigning och kanske revade segel när vi åker iväg vid 07:30-tiden. Målet är Mariestad, 20 sjömil.
PerMonick 