Etikett: Maxi 84

Skatan

Färden började i morse klockan 09:20 från Sundsvall. Det var stiltje och mycket varmt i solen. Efter en halvtimme kom det små små krusningar och det blåste 1-2 m/s. Därefter ökade vinden. Sakta men säkert.

10:25 hade vinden ökat till 7 m/s. Vi drog upp seglen, men tog in ett rev i storen och rullande inte ut hela genuan.

Klockan 11:40 hade vinden ökat till 14-15 m/s. Då var vi framme vid Löruddens udde och kunde gira styrbord, med vinden. I det läget var det bra att vi revat. Farten låg stadigt kring 7 knop = full fart.

Vi rundade snart in i gattet som tog oss in till det gamla fiskeläget Skatan. Innan det smalnat av tog vi ner seglen och startade motorn. Det var lite snirkligt att ta sig in, men det var bra prickat. Det blåste friskt även inne i hamnen, om än bara upp till 8 m/s i byarna.

Hamnkaptenen Göran pekade med hela armen ut var vi skulle lägga till. Han (74 år) hjälpte oss sedan att ta emot linorna och berättade att hamnavgiften skulle betalas kl 20.

Efter promenad o shopping i fiskbutiken blir det strax middag på finrestaurangz. Omdöme kommer senare…

40 dagar avklarade

Nu har lite drygt halva seglingen avklarats sen vi lade ut från Oxelösund.

Första biten, genom Mälaren till Stocholm var Christer B gast. I Stockholm dök Monica och Eva-Charlotte upp och vi firade midsommar tillsammans i Vasahamnen.

Janne dök upp och hängde med mig och Monica till Vaxholm.

I Vaxholm kom Christer S med bil, som Janne lånade för att åka hem.

Monica klev av i Åkersberga.

Christer S och jag fick många tillfällen att finslipa krysstekniken ända till Gävle.

I Gävle kom Malte med kompis Hans-Åke ombord samtidigt som Christer hade turen att få skjuts hem till Nyköping.

På Axmar brygga klev Hans-Åke av, efter att fått uppleva alla varianter av segling, inklusive gennakersegling.

I Hudiksvall dök Monica upp redan kl 0700 till min och Maltes förvåning. Monica hade dagen innan kört upp till Ockelbo. Nu tog Malte bilen tillbaka till Ockelbo.

Efter mest kryss i varierande storlek av dyning kom Monica och jag till Örnsköldsvik den 16 juli. Dit kom Malte med bussen.

Och nu är vi i Sundsvall, där Malte ska ta bilen tillbaka till Ockelbo, därifrån Mia kommer nångång under dagen.

I morgon startar andra halvan av resan med Mia ombord. Ombord är såklart Monica som har halva sin semester kvar.

Högvinsten ligger nära

Casinot ligger i det fd stationshuset. Det var det enda trähus i centrala Sundsvall som överlevde eldstormen år 1888.

Ett stenkast från vår hamnplats ligger det statliga casinot. Vi har inte bestämt än om vi ska gå in och snurra hem några miljoner i kväll. Gör vi det så skulle vi kunna kosta på oss att checka in en natt på Hotell Knaust.

I avvaktan på att storkovan trillar in har jag pimpat porslinshyllan i båten…

In i dimman!

Så snart vi kommit ut ur Härnösandsviken kom vi in i dimman. Tidvis var den ganska tät, så kapten körde igång mistsignaleringen med det alldeles nya signalhornet. Det slog visserligen lock för öronen på alla ombord, men ingen annan båt vågade komma i närheten!

Vinden vred åt rätt håll, så efter ett kort slag åt det finska hållet kunde vi slacka på skoten och segla rätt mot Åstholmsudde.

Eftersom vi höll en fart väl över den beräknade så valde vi att segla några sjömil längre än planerat. Vi hamnade till slut på SXK:s Uthamn Kattskär. Det var en osedvanligt smal och grund passage. När lodet visar 1,1 meter och det ser ut som man kan kliva av och bottna redan vid knäna, så är det lite läskigt.

Men vi tog oss fram till Kattskär. Den är försedd med två flytbryggor och bojar för 20 båtar. Plus toa, bastu ( medtag ved!), samt grillplats. Fanns även en roddbåt som vi använde för att komma in till ett trevligt fik på andra sidan viken.

Det ser ut som vi får ha bryggorna för oss själva i natt.

Några åskmoln drog förbi, men vi klarade oss från regn.

Hela besättningen, inklusive skepparen, badade efter roddturen. 22 grader stod det på termometern, men det kändes som 15 intygar undertecknad.

Hörsång eller Lövvik, det är frågan

Efter en kvarts försening – pga att receptionen hade försovit sig – åkte vi vidare. (Vi hade en deposition på 200 kr för duschnyckel som vi gärna ville ha tillbaka).

Det är betydligt varmare i dag. Vinden är som utlovat sydlig.

Vi kryssade i ganska svag vind utanför Högbonden.

Planerad natthamn var Hörsång. Men vinden gick rakt in i hamnen och det såg ut att bara finnas grunda platser kvar, efter de motorbåtar som redan låg parkerade där.

Vi vände, gick ytterligare 7 sjömil och hamnade i den idylliska hamnen Lövvik. Där låg redan 12 båtar före oss (!) men vi fick plats. Fick göra en omankring eftersom ankaret inte fick något fäste på första försöket. Det blev en 8-timmarsdag på sjön i dag.

Det blev en promenad upp till Föreningsstugan. Där serverades gott kaffe med glass.

På vägen dit passerade vi ett tiotal gamla båthus. De två som ligger längst in i viken har ”drabbats” av landhöjningen (0,8 cm/år). Svårt att nå båthuset sjövägen numera

Bastu, toa, dusch och grillplatser finns vid gästhamnen.

I morgon ska vi ta oss till Härnösand så tidigt att vi hinner till första broöppningen kl 09:30.

Kort etapp till Norrfällsviken

Efter en god natts sömn – trots att E4:an bara låg ett halvt stenkast bort – kastade vi loss. Vinden var nära 0 m/s till en början. Men snart kom det en skön bris från NO så vi kunde sträcka ut ur viken med god fart. En kvart senare snurrade vinden runt 270 grader och vi fick kryss i frisk vind.

Efter bara några timmars segling siktade vi in oss på Norrfällsvikens smala inlopp. Väl förtöjda blev det mat, promenad, golfturnering och promenad igen. Nu siktar vi ett åskmoln så akterkapellet ska upp i rappet!

Det börjar likna sommar!

Eftersom vi stod mot botten (leran) för att bekvämt kliva iland i går kväll, drog vi ut oss en meter för natten. Under natten hade vattenståndet minskat med ca 5 cm. Det räckte för att vi skulle få svårt att komma nära bryggan. Tur att vi drog ut oss, annars kan vi ha blivit kvar i leran…

Vinden hade rätt riktning men var väldigt svag. Vi seglade en mindre del av dagen och körde dieseln resten. Vi seglade nära några riktigt höga öar. Höjd cirka 200 meter, samtidigt som vattendjupet var 60 till 90 meter där vi seglade.

Temp-mätaren har hoppat igång igen efter en veckas strejk. Mätaren visar att det är hela 15 grader i vattnet. Så saknas det inte mer än 10 grader för att bli riktigt badbart. Nu har vi hamnat i Docksta. Alldeles granne med E4:an.

Vi ligger med utsikt mot Skuleberget. Men det är lite för långt att gå för att komma dit.

På eftermiddagen kom värmen på riktigt. Det har vi väntat länge på.

Tre sund = Trysunda

Vi ligger vid den privata hamnen, till vänster bild.

Efter att morgondimman lättat lade vi ut från gästhamnen i Örnsköldsvik, kl 09:30. Det var ett härligt solsken men ganska kyligt. Den första timmen var det spegelblankt så vi fick åka motor. Vid Malmön ser man öppet hav i ett gatt. Där viker farleden av åt sydväst. Vi kom dit samtidigt som en ostlig bris kom in från havet. Vi hissade segel och stängde av motorn (alltid en befrielse att få göra det!). Farten ökade till 5 knop.

Vi passerade den ”officiella” gästhamnen och körde längst in i den lugna viken där det finns ett privat alternativ. Första försöket misslyckades pga att det var för grunt. Vi siktade istället in oss på en glugg mellan ett par båtar – och där nådde vi ända fram till bryggan.

Efter lite käk blev det promenad till Storviken. Där finns ett stort klapperstensfält och röda klippor mot havet. Nordinggrågraniten har en härligt röd ton.

På Trysunda lär det nu bara finnas två boende året runt. Ön, och öarna runt omkring, blev Natura-2000-reservatet 1987. Det är ett gammalt fiskeläge som på 1500-talet bildades av Gävlefiskarna. På den tiden ledde tre sund in till den skyddande hamnen. Genom landhöjningen återstår nu bara ett sund.

Ytterligare en promenad på 1 km tog oss till Björnviken, där det finns en sandstrand och fullt utvecklade sanddyner.

Här på ön kan man bo på vandrarhem, tälta eller ligga i gästhamnen. Det finns en liten butik/kafé och ett minimalt fiskemuseum.

Vår private gästhamnsvärd tog 150 kr/natt, vilket är ungefär hälften av vad den officiella tog. Den som träffat Elof på Harstena (gammal fiskare, numera avliden) förstår ungefär hur det var att prata med denne hamnägare.

Vi hann med ett besök i kapellet, byggt på 1600-talet av Gävlefiskarna.