Vi mötte några få båtar under dagens kanalfärd. Det märks verkligen att säsongen inte har dragit igång än.
Det var rätt med slussar när vi passerat Söderköping. Några sjöar passerades där vi gick pusta ut.
Ingen brist på vatten i kanalen
I Norsborg fick vi vänta 45 minuter på att järnvägsspåren skulle öppnas. Och när de gjorde det var slussvakten framme och skyndade på oss. Två motorbåtar från andra hållet var sena i starten och hann inte igenom…
Sjön Roxen är större än man kan tro. 14 sjömil handlar det om, vilket motsvarar ungefär 2 x Bråviken. Med vår ekonomifart (5,2 knop) tog det 2 timmar 45 minuter att passera.
Framme vid gästhamnen hade Janne just tillagat en superb middag (spagetti & köttfärssås).
Vi parkerade på södra sidan i hamnen vid boj. Efteråt upptäckte vi att där fanns eluttag, vilket är praktiskt – även om batterierna är fulladdade via motorns generator.
Vinden friskade i så ett par större motorkryssare valde att lägga till vid den lugnare (enklare) norra kajen.
Våra vänner göteborgarna – som köpt båten i Nyköping och ska till Lilla Bommen i Göteborg- dök upp vid 23-tiden i mörkret. De hade valt att stanna en stund i Norsholm för att grilla och basta, och var kanske inte beredda på den långa färden över Roxen…
Soligt och varmt men vind mellan SV och S på den inledande etappen. Vi gjorde ett långt slag ut mot Källskären. Efter ett krysslag sträckte vi utanför Lundarna.
Säl utanför sälskyddsområdet.
Vi siktar ett 100-tal sälar på några klipphällar.
Vinden vred och vi kunde stäcka fram till Slätbaken.
Hela Slätbaken fick vi köra motor eftersom vinden försvann och sedan började blåsa rakt emot.
Framme i Mem
En stor segelbåt och två stora motorbåtar låg vid kaj när vi kom fram. Blir lite spännande att se var vi ska ligga i slussarna i morgon.
Krogen stängd, så dagens kock (Janne) fick rycka in i kabyssen.
År 1832 invigdes Göta Kanal, just här i Mem. Sedan år 2016 har ett stort renoveringsarbete pågått. 500 mkr har anslagits för arbetet.
Vinterarbete sträckan Mem – Tegelbruket. Foto: Göta Kanal AB
Som synes nästan samma runda som 2018. Men nu med tillägg av västkusten, upp till Norge.
I dag flyttar jag in i båten för sommaren. Ilandflyttning planerad till slutet av augusti.
Monica ska såklart vara med en stor del av seglingen. Hon hoppar på i Mariestad, om ca en vecka.
Tack vare att ett pärlband av gastar hänger med under seglingen, så blir projektet betydligt bekvämare för mig.
Först kommer Malte S och Janne N att hoppa på. Vi avseglar i morgon torsdag 10/6, från Oxelösund till Mem. Ser ut som vi får en härlig kryss fram till Slätbaken, där vi kan vila i medvinden till Mem.
Liksom tidigare går det för det mesta att följa vår framfart i nästan realtid via appen MarineTraffic. (Sök på PerMonick).
I bidevind med lagom vind och små vågor är det en fröjd att segla!
SXK arrangerar 24-timmarsseglingar runt sveriges kuster, vår och höst. Det gäller att segla så långt som möjligt och tillbaka inom den tiden. Ett särskilt punktkort (numera i en app såklart) visar möjliga rundningspunkter.
Numera kan man välja att segla 12, 24, 48 eller 72 timmar.
Punktkortet med vår segling i dag inritad med feta linjer.
Trots att det var väldigt svaga vindar de första timmarna lyckades vi hålla fart i båten med hjälp av gennackern och punktvalet som gav slör ut till Hävringe.
Passerar Hävringe, där det äntligen började blåsa lite.
Efter Hävringe satte vi kurs mot Gustaf Dal’en – strax utanför sälskyddsområdet.
Gennakern drog fint förbi Gustaf.
Vi vände hemåt utanför Landsort. Då hade vinden ökar till 6-7 m/s.
Tyvärr vred aldrig vinden till S klockan tio, som YR utlovat. Det gjorde att vi före vändningen bytte till genua. Vi fick skota hårt och lyckades sträcka upp till Gäddan (en syd-prick).
Nästa punkt var Köpman dit vi tog oss med hjälp av ett kort slag, då vinden drog emot ytterligare.
Vi sträcker upp mot Gäddan.
Efter Lillhammarsgrundet sträckte vi rakt genom skärgården syd om Mellskären till Marieskär.
Efter en lång-kort kryss genom Hasselö-leden kunde vi efter 11 timmar och 35 minuter gå i mål.
Enligt loggen hade vi seglat 52 sjömil. Enligt punktlistan var distansen 49,4 sjömil. Den senare justeras sedan efter båttypens mätetal och ger det officiella resultatet 47,5 sjömil.
Min ackumulerade distans på ”24-timmars” uppgår därmed till 740 sjömil. Eftersom de gamla distanserna samlades ihop för mellan 40 och 50 år sedan, så är de kanske preskriberade…
Det var riktigt roligt att köra en 24-timmars igen. Med plotter, väderappar och SXK:s datoriserade loggbok/punktkort är det numera betydligt enklare att segla taktiskt.
Konstigt nog var det väldigt få som seglade i år – trots att det nu var hela svealandskusten som körde ett ihopslaget arrangemang. Kanske pandemin påverkat möjligheten att segla i år…
Mitt första besök på Harstena gjorde jag år 1975, med en Seacat. Det var juli och massor med båtar. Vi fick lägga till vid en bergknalle en liten bit ifrån bryggorna.
Sen har jag varit på Harstena minst en gång per år, med undantag av några enstaka år.
Här kommer några bilder, fotade i dag 2021-06-01, på vår 3-dagarssegling.
Den gamla ekan brukar jag fota varje gång jag är på besökTar man gångbron över den lilla kanalen passerar man ett område med vass. På Thures udde pågår ett nybygge (där det gamla huset rivits). Bageriet har inte öppnat för säsongen ännu.Den gamla skolan är numera ett museum.Ett gammalt äppelträd i full blom.Frukost, förtöjda vid Elofs båthus.Panorama över hamnviken.Utsikt från bageriet, över näckrossjön.PerMonick förtöjd utanpå Elofs båthus.
Det är inte många som seglar på utsidan av Lundarna. Med hjälp av plottern så är det numera enkelt att undvika de grund som ligger utkastade ett par hundra meter från stranden.
På den västra, inre, sidan av Lundarna finns det en hel del platser man kan komma iland på. På utsidan finns det en handfull för grundgående motorbåtar, men bara någon enstaka för segelbåtar.
Vid vindar mellan V och NO funkar den markerade platsen för segelbåt.
Går det gammal dyning från O till S är det ingen bra idé att gå in. Skulle vinden börja vrida till mellan O och SV är det bäst att lämna platsen. Det är väldigt lite manöverutrymme.
Är det riktigt fint högtrycksväder vågar man använda platsen som natthamn. Men som tillfällig tilläggning är det en väldigt trevlig plats.
Under högsäsong, 15 juni till 11 augusti år 2021, kör man in i slussen med de båtar som råkar komma samtidigt. Det kan bli kö pga att det är många båtar och/ eller att det är båtar på väg åt andra hållet..
Man får stanna upp till fem nätter i kanalens gästhamnar. Går att stanna längre mot tilläggsavgift.
När vi sommaren 2018 åkte hela Göta Kanal under högsäsong tog det 12 dagar. Då hade vi stannat en extra natt i Motala och gjort en avstickare till Vadstena en natt. Vi åkte veckan före och efter midsommar och slapp köer.
Under försäsong och eftersäsong måste man göra en beställning. Avfärd från Mem, respektive Sjötorp, sker vissa bestämda dagar. Man får efter bokning en Färdplan. Där hittar man vid vilka klockslag man startar varje dag och ungefär när man tar natthamn. Man åker ”i konvoj” under de fem dagar färden tar. Det blir alltså ganska intensiva och långa dagar. Lunchpaus bestäms gemensamt mellan båtarna och den slussvakten som följer med under dagen.
Gästhamnarnas servicehus har mycket bra standard. Nästintill hotellnivå skulle jag säga. Man får två inpasseringskort till servicehusen som man behåller under hela kanalfärden.
Slussvakten bestämmer var i slussen man ska ligga. Vanligtvis ligger större båt framför mindre men segelbåt ligger före motorbåt. Det är lugnare att ligga som 2:a i slussen eftersom vattnet forsar in ”i framkant” av slussen. Att segelbåtar placeras först beror på att man där kan wincha fram båten.
I sommar är slussningen Corona-anpassad, så det är max fyra båtar i varje slussning. Vi får alltså nån nytta av pandemin, trots allt…
Man kan inte ha för många fendrar när man slussar. och man låter fendrarna hänga kvar under kanalfärden.
De flesta fendrarna lägger man såklart på den sida man har slussväggen- men glöm inte att lägga några skyddande fendrar åt andra hållet. Det är inte ovanligt att båtar hamnar på sniskan i slussen…
En klotfender i fören är ett bra skydd när man slussar uppåt.
Fendrarna får stundtals slita hårt mellan båt och vägg. En planka som man hänger utanpå fendrarna är bra att ha.
Tänk på att placera fendrar både högt och lågt. Så lågt att de släpar i vattnet faktiskt. I vissa slussar är vattenytan bara några cm under marknivån.
Även längst bak i aktern är det bra att lägga en klotfender.
Glöm inte ta av eventuellt fenderskydd före slussning. Tyget håller inte så många slussningar…