Det är bara 1,5 sjömil över till Kosteröarna, räknat från Strömstads yttersta skär. Vi seglade snabbt över Kosterfjorden, som i denna del är drygt 200 meter djup.
Det är tack vare den djupa ”kanal”, som viker in bakom Kosteröarna, som ser till att salthalten här ute är samma som i Atlanten. Även det rika fisklivet och förekomsten av mängden av andra vattenlevande organismer finns här tack vare den djuprännan.
Tidvatten och strömmar
Ebb och flod på västkusten
Som ostkustseglare är man helt okunnig om tidvatten. Men här finns det. 20-30 cm är skillnaden mellan hög och lågvatten. Tiden mellan hög- och lågvatten är ca 6 timmar och 20 minuter. Tidvattnet orsakar en ström, när vattenmassan ska ut respektive in mot kusten.
När vi skulle lägga till vid bryggan i dag var strömmen påtaglig. Drygt 1 knop var den, vilket gjorde tilläggningen lite extra spännande.
Passagerartrafik
Kosterbåtarna har en omfattande trafik till Kosteröarnas olika bryggor och till Strömstad. Mängder med passagerare var ombord på färjorna.
Promenad och regn
Vi tog en promenad på ön, men vände hemåt när vi såg ett stort regnmoln komma vår väg.
Vi hann tillbaka till båten innan det brakade loss. I över två timmar vräkte regnet ned.
Kvällen ägnades åt att studera solnedgången över Norska fastlandet.
Nygamle gasten Malte kliver på igen. (Det har varit tvättdag ombord, som synes…)
Vi gick en stadsvandring och kunde konstatera att man har fyllt igen sund och vikar i stor omfattning genom åren. Exempelvis ligger hela resecentrum med ändstationen för järnvägen på gammal sjöbotten.
Järnvägsstationen
I dag lördag började färjan Strömstad – Sandefjord att gå igen efter 16 månaders stillestånd.
Det var kanske därför det var musikfest i parken på eftermiddagen? Ett (troligen) lokalt punkband sjöng och spelade så det dånade mellan husen.
Enligt plottern (GPS:en) har vi färdats 371 sjömil hit till Strömstad, vilket motsvarar 68,7 landmil. Vi har färdats i 86 timmar och 27 minuter med en genomsnittlig fart av 4,3 knop. Det tog oss 23 dagar. Högsta farten som noterats är 7,4 knop.
Ankaret satt bra, så vi låg kvar på samma plats när vi vaknade. Det blåste och regnade en stund vid 4- tiden, annars var natten lugn.
Vi behövde bara använda motorn ut ur hamnviken, sen kunde vi hissa segel.
Möte med en Hallberg-Rassy 54.
Det blev en härlig segling över den över 200 meter djupa och ca 5 sjömil breda Kosterfjorden.
Vi sträckte ända upp till infarten till Strömstad. Där slocknade vinden och vi tuffade för motor de sista sjömilen in till Strömstad.
Gästplats Strömstads Marina.
Jag hade tänkt att vi skulle parkera vid en gästplats intill spa-hotellet och få en simtur i deras fina badhall. Med det visade sig att de stängt anläggningen pga en tvist med fastighetsägaren. Så vi flyttade oss några hundra meter till Marinans område.
Tjusig park i centrala Strömstad.
Vi käkade på en fiskrestaurang, såklart, och några av oss gick en promenad.
Tack för sällskapet Mia!
Nu tackar vi av gasten Mia som varit med sedan Hönö. Det har varit en jätterolig vecka med dig ombord. Dessutom har undertecknad fått små påminnelser om att årsbokslutsarbete är mer tidskrävande och komplext än vad man kan tro.
I morgon kommer Malte tillbaka för en andra ”tjänstgöring”, härifrån Strömstad till Ystad.
Efter en lugn sovmorgon i en tom gästhamn åkte vi vidare norrut.
Vinden blåste envist rakt emot i den bitvis smala och slingriga leden.
Någon kuling, som utlovats, såg vi inte till. Men en kort stund var det 15 m/s. Mestadels blåste det 10 m/s.
Fjällbacks båthamn
Fjällbacka
Vi stannade för promenad och gofika i Fjällbacka.
Grundstötning
Precis när vi lade till vid bryggan hörde vi ett Mayday på VHF:en. Det rapporterades att en båt med 7 personer ombord tog in vatten.
När vi några minuter senare lagt fast båten och börjat gå in mot staden körde två Sjöräddningsbåtar ut i full fart med påslaget blåljus och sirener (!).
På MarineTraffic-appen kunde man följa deras färd, till några sjömil utanför Fjällbacka.
Ytterligare en Sjöräddningsbåt kom till undsättning.
Det var tydligt att ett 1,4 metersgrund var inblandad i händelsen. Någon rapport om vad som hänt har inte publicerats ännu. Men sannolikt var det en segelbåt som gått på grundet och börjat ta in vatten. Det blåste hårt (10-14 m/s) men var frånlandsvind. Inga problem med vågor alltså men troligt att båten gick hårt på grundet.
Men det var inte en grundstötning som var orsak till utryckningen!
I Sjöräddningssällskapet tidskrift Trossen nr 2/2022 kan man läsa vad som egentligen hände. Låsbulten till propelleraxeln hade inte dragits åt tillräckligt när den byttes under våren. Så axeln lossnade och det blev ett 65 mm stort hål rätt in i båten. Det skedde när de skulle backa ut från natthamnen i frisk vind. De drev ner mot det grund jag nämner ovan. Där hittade Sjöräddarna båten.
Bild från Trossen 2/2022.
Tanumstrand och Grebbestad
Vi passerade nära hotellanläggningen Tanumstrand samt Grebbestad.
Tanumstrand
Havsstensund
Med öppet hav akteröver tuffade vi för motor rakt in mot Havsstensund. Tidvattnet (2 dm) var på väg ut, så vi hade en motström på 1,2 knop. I själva sundet 1,6 knop.
Havsstensund akteröver och vid horisonten öppet hav.
Efter sundet var det inte långt kvar till den tilltänkta natthamnen vid Kalvön/Långenäs. Då började regnet som sedan höll på, till och från, i fyra timmar. Vi valde därför att ankra på svaj. De två SXK-bojarna var upptagna och dessutom låg det ytterligare två segelbåtar för ankar i viken. Vi gick lite längre in och hittade bra svajutrymne med fin hållbotten på 7 meters djup. Vi ut 25 meter lina och backade fast ankaret i leran (?). Här ligger vi bra.
Gott om utrymme till närmsta granne.
Efter middag, en stunds läsning/slummer och ett parti Yatzy är det sovdags.
Ankringslarmet är aktiverat och ankarlanternan uppsatt.
PerMonick 