Varberg – Falkenberg
Det var lugnt i Varberg på morgonkvisten. Både vad gäller folk och vind.
Det var nästintill olidligt varmt i båten i natt – tyckte undertecknad. Kring 30 grader är lite svettigt. Men tydligen somnade även jag till slut.
Precis som i går är det knappt någon vind före 12. Sen kom det en svag vind som successivt ökade.
Efter ett tag för segel vi det var dax att bada. En stor fender fästes i änden på 20- meterslinan. Den släpade vi efter båten så den badande skulle ha en livlina…
Det var riktigt behagligt att släpas efter båten – som gick i 1,5-2 knop. Gällde att inte tappa taget!
Vi seglade utmed kusten med en fart mellan 2 och 3 knop.
När vi bedömde att det var 1,5 timmar kvar till Falkenberg bestämde vi oss för att det var dax för mat. Matlagningen startade och strax ökade vinden. Och ökade.. . Restiden halverades! Vi rullade in genuan i ett försök att sänka farten, så vi skulle hinna äta innan vi var framme. Vi tog ner storen och länsade för bara riggen. Båten drev trots detta med drygt två knop mot Falkenberg.
Till slut droppade vi ankaret på 8 meters djup (fin sand på botten). Sen kunde vi käka – trots att det guppade en del i vågorna.
Vi hittade en grönmarkerad plats i gästhamnen med bommar. Perfekt placerad där vinden svalkade oss.
Vi promenerade några hundra meter till Skrea Strand. En 2 km lång sandstrand som är mycket långgrund. Vi tog oss ut på den flera hundra meter långa bryggan och hittade en handikappramp som var perfekt för oss. Där ute räckte iallafall vattnet oss till midjan.
Det var ett oräkneligt antal besökare på Skrea Strand i dag.
Efter badet en kort vila. (Skepparen idkade djupsömn och tog tillbaka de flesta av nattens tappade timmar).
Därefter promenad till centrum. Vi följde skyltningen, som visade dig vara den längsta vägen…
Väl över den gamla bron visste skepparen vägen till stora torget. Detta efter otaliga besök på systertidningen Hallands Nyheter som hade sitt HK i krokarna.
Efter att vi fått varsin XXL mjukglass vandrade vi tillbaka. Denna gång en närmare väg över den nya bron plus att vi kunde proviantera på Coop på vägen.
PerMonick 