Norrtälje -Tjockö

Nu har ankarlanternan tänt

Vi seglade så fort i dag att det var för tidigt att stanna i Gräddö. Vi fortsatte istället till Fejan (igen!). Där var vi helt ensamma i dag. Vi gick till Kajak-fiket och käkade en våffla. Nu har det kommit upp en skylt vid gästhamnen om kaféet. (Gissa vem som tipsade om den möjligheten!!)

Åter till båten tyckte vi att det gungade lite för mycket för att vara bekvämt. Svingan svängde in mot bryggorna trots att vi borde ha lä.

Vi åkte en sjömil norrut till Tjockö och fångade en SXK-boj.

Efter god middag (fläskfilé) har nu kojerna ställts iordning för en god natts sömn på platt vatten. Det blåser 5-10 m/s, men vi ligger i lä både för vind och sjö.

Ankarlanternan är tänd eftersom det finns risk att båtar passerar här i jakt på natthamn.

Etapp 11 börjar…

Nu har Malte klivit ombord och vi seglar ut från Norrtälje.

Vinden är frisk 6-10 m/s och sydlig. Det är perfekt riktning för att segla ut ur den ca 15 sjömil långa Norrtäljeviken. Temp ca 19 grader i luften och 15 i vattnet. Fart ca 6,5 knop. Det lutar åt att Gräddö får bli dagens mål, eftersom vi inte seglade ut förrän vid 12-tiden.

Nybygge pågår…

I morse klockan 7 hörde vi många ljud från det pågående bygget av en ny stadsdel i Norrtälje.

Ett helt nytt höghus är snart klart – inflyttning upp till vån 4 har redan skett. Men det ska bli ytterligare ett höghus. Fast högre! Sen ska det byggas flera kvarter med bostäder.

En ny gångbro över ån kommer att byggas. Som seglare undrar man ju om den blir öppningsbar. Vi får väl återkomma om 11 år och se om kommunens planer går i lås!

Vi fick celebert besök på båten. Vår cykelkompis Lars S kom cyklande och vi fick bjuda på kaffe och samtidigt höra skvaller från bygden. Kul!

Gastbyte

I morgon lördag åker Monica och Christer B hem till Nyköping. Christer klev på i Mariehamn och har gastat till Rödhamn, över ett gropigt Ålands hav till trevliga Fejan och de 15 sjömilen in till Norrtälje. Det här var Christers andra etapp på årets seglingsprojekt. Det första var etapp 1, från Oxelösund till Stockholm. Det har varit väldigt kul att ha haft Christer med i båten. En särskild eloge för rorsmansjobbet hela vägen från Fejan till Norrtälje!

Monica klev på redan i Hudiksvall och har seglat upp genom Höga kusten till Örnsköldsvik och ner hit till Norrtälje. På vägen har vi varit i mängder med mysiga, lugna, guppiga hamnar. Vi rundade Åland och korsade Ålandshav med radikalt olika väder. Så roligt vi haft under de här veckorna!

I morgon kommer Malte för att mönstra på för sin tredje etapp. Var vi kommer att segla kommer i hög grad att bestämmas av vädret och väderprognoserna.

Motorfabriken Pythagoras, Norrtälje

År 1960, cirka, levererades den sista tändkulemotorn från motorfabriken i Norrtälje. Därefter levde man på att sälja reservdelar fram till 1979. Då fick den kvarvarande ende anställde sluta, då företaget fick i konkurs. Omkring 6.000 motorer sålde man under åren i det företag som startade 1898.
Det är många fiskebåtar och lantbruksmaskiner som genom åren har drivits av en motor som heter Fram eller Drott, tillverkade i Norrtälje. Maskinerna i den mekaniska verkstaden drevs av remdrift. Från kraften av en tändkulemotor.

Det här museet kan jag rekommendera.

Till Norrtälje

Seglingen till Norrtälje från Fejan tog fyra timmar. Sträckan är 15 sjömil. Styrman hela denna dag var Christer.

Vi fick en solig dag som avslutades med ett ösregn, just som vi skulle lägga till i gästhamnen. Solen dök upp i samma stund som vi gjort fast i de jobbiga pålarna.

Från initierad källa gick vi tipset att äta på Åtellet – det var ett bra tips. Utsikt från Åtellet

Nu blir det bastu i den hyfsat fina servicebyggnaden. – På söndag stänger de för säsongen-

Lugn morgon på Fejan

Solen skiner från en inte alldeles molnfri himmel. Temperaturen är 16 grader i luften och 15 grader i vattnet.

Planen är att vi promenerar bort till Kajak-gänget klockan 10. Där har man utlovat att kunna servera våfflor och kaffe.

Sen ska vi ta oss till Norrtälje. Vindriktningen är inte optimal, om man inte gillar att kryssa i smala vikar. Men vi har gott om tid. Norrtälje behöver vi inte komma till förrän i morgon…

På svensk mark

När man passerar Ålands hav har man inte bara väder och vind att ta hänsyn till. Det är en massa stora fartyg man måste se till att passera på behörigt avstånd.

På bilden ovan hittar du lätt PerMonick. Det är den lilla rosa båten som pekar åt söder.

De bruna strecken visar var de allra flesta fartyg åker. Det är t o m dubbelfiligt på vissa ställen. Blå markörer betyder passagerarfartyg. Gröna är lastfartyg. Röda är oljetankers. Fyrkant betyder stillaliggande båt. Christer håller koll akterut

Vi kryssade mot vinden (8-10 m/s) och guppade häftigt i vågor och dyning. Vårt mål var platsen där de bruna farlederna sammanstrålar nere i vänstra bildkanten. Monica fick åtskilliga duschar i den krabba sjön.

Efter några timmars kryssande och guppande tröttnade vi och startade motorn. Då kunde vi i allafall åka raka vägen. Hela färden till Fejan tog 8 timmar och distansen var 39 sjömil. En vikingfärja på avstånd.

Vi valde att gå in i Sverige vid Söderarm.

Vi var rätt möra när vi steg iland. Värdshuset med serviceanläggning hade stängt för säsongen.

Men de nya bryggorna är bra att ligga vid.

På Ålands hav

Det blåser 8-10 m/s och går ganska jobbiga vågor. Vi har bottenrevat storen och har rullat ut halva genuan. Båten går stabilt i 4-5 knop. Tyvärr är vinden rakt emot, så överfarten kommer att ta tid. Eventuellt går vi in mot Arholma, om vinden står sig i den riktning den har nu.

Besättningen är vid gott mod och vi har mackor o dryck i beredskap om nån blir hungrig.

Rödhamn

Rödhamns klippor ut mot Ålands hav

Huset där dieselmotorer och styrsystem för radiofyr och mistlur fortfarande finns – nu som museum

Rödhamn har varit en viktig hamn för sjöfarare i över 1000 år. Här har fiskare, handelsskepp och krigsfartyg hittat en säker hamn i alla väder. Åren 1937 – 1970 fanns här en av Östersjöns radiofyrar. När den installerades revolutionerades fartygens förmåga att, oavsett väder , hitta in i skärgården. Radiofyren var en snillrik konstruktion som sände ut två morsesignaler. En signal inom en sektor babord om leden och en signal styrbord om leden. När man befann sig inom den smala sektor som var farleden sammansmältes de två morsesignalerna till en fast ton. Närmade man sig kanten på farledssektorn kunde den sidans morsesignal skönjas i tonen. Metoden utkonkurrerades av radarn.

Högst upp på ön ligger en replika av den lotsutkik som tidigare fanns på samma plats. År 1975, när jag var på besök, var den gamla utkiken riven och den nya var inte byggd.

Det blåste friskt på eftermiddagen. Det var inte många seglare ute.

Fullt med små stenpyramider som byggts av besökare av okänd anledning.

Mot kvällen kom det in moln mot kusten och vid 23-tiden kom en rejäl regnskur.