Anlänt till Mariehamn

Nej bryggan har inte en 90-gradersböj – bilden är tagen med panoramafuktionen…

Vi missade broöppningen vid Lemströms kanal med 10 minuter. Så vi fick vänta till nästa heltimme på nästa öppning.

Förtöjt med de små gummidämparna på förtamparna samt på förspringet.

Vi hittade en bra plats på nya bryggan – den med praktiska bommar – på läsidan. Det blåser 6-8 m/s så det visslar i riggarna och båtarna rycker i förtöjningarna.

Nu ligger vi här i tre nätter och inväntar att Monica kommer med Viking Line. På måndag planerar vi att segla till Rödhamn – ett måste när man är på Åland. Tisdag ska vi ta oss över Ålands hav om vinden är ok. Hamn blir då Gräddö, Fejan eller boj/naturhamn. Sen är tanken att segla in till Norrtälje på onsdagen.

Slör över Ålands hav

Slör över ett nästan platt Ålands hav

När vi år frukost vid 7-tiden var fjärden spegelblank.

Vid halv 9 körde vi ur den fina ankringsviken per motor. Vi fortsatte ut till farleden och norrut i Furusundsleden.

Det var en hel del fritidsbåtar ute och seglade, eller gick för motor som vi. Vi hade en svag vind (1-2 m/s) rakt på nosen ända upp till Kapellskär. Där gjorde vi klart för gennakern och vid Linanäs ökade vinden och vred till OSO så vi kunde hissa seglen. Öster om Villösan kunde vi falla av ett tiotal grader och sikta rätt på Eckerö. Vinden vred sakta till SO. Över till Eckerö var det 25 sjömil. Från att blåsa 3,5 på svenska sidan ökade vinden till att pendla mellan 5 och 7 m/s på Ålandssidan. Som bäst var farten 6 knop.

Nya lodgivaren klarar att registrera minst 100 meter djupare vatten än det gamla.

Lagom som vi skulle gå in i skärgården kom färjan Eckerö. Vi valde en alternativ infart i hamnen för att inte komma vägen för det hyfsat stora fartyget.

Infarten var lite lurig. Särskilt som alla 9 farledsprickar saknades där det var som smalast. Men vi kom in i hamnbassängen och på andra försöket lyckades undertecknad fånga bojen!

Klockan 22:55, finsk tid

18:30, finsk tid, var vi framme i den trevliga hamnen.

Vi kunde fylla dieseltanken och vattentanken, men däremot hittade vi ingen matvaruaffär. Det lär bli burkmat fram till Åbo, om vi inte hittar en affär på vägen.

Vi har en grov tidsplan, som bara har fasta dagar för när Monica ska kliva på färjan i Helsingfors respektive kliva av färjan i Mariehamn. Just nu ligger vi en dag före planen tack vare två dagar med långa distanser. -Trots några extra vilodagar i Stockholm. I dag seglade vi 44,2 sjömil. (Räknat från start i Oxelösund har vi seglat 166 sjömil.).

Nu siktar vi på att korsa Ålands hav!

Mkt bra årsbok från SXK – gratis för alla medlemmar!

Vi låg ju kvar några extra dagar i Wasahamnen. För att ”köra ikapp” tidplanen har vi sagt att vi passar på att ta längre dagsetapper när vinden är gynnsam.

Därför satsar vi på att komma iväg skapligt tidigt och segla rätt (snett) över Ålands hav direkt till Eckerö. Distansen är överkomliga 40 sjömil från vår ankarplats.

Kursen vid överfarten är NO och vindprognosen är SO 3 – 6 m/s. Förhoppningen är att vi då får slör över ett ganska ”platt” hav, där vi kan låta gennakern dra upp båten i 4-5 knop.

Gästhamnen Käringsund på Eckerö.

Nybygge pågår…

I morse klockan 7 hörde vi många ljud från det pågående bygget av en ny stadsdel i Norrtälje.

Ett helt nytt höghus är snart klart – inflyttning upp till vån 4 har redan skett. Men det ska bli ytterligare ett höghus. Fast högre! Sen ska det byggas flera kvarter med bostäder.

En ny gångbro över ån kommer att byggas. Som seglare undrar man ju om den blir öppningsbar. Vi får väl återkomma om 11 år och se om kommunens planer går i lås!

Vi fick celebert besök på båten. Vår cykelkompis Lars S kom cyklande och vi fick bjuda på kaffe och samtidigt höra skvaller från bygden. Kul!

Gastbyte

I morgon lördag åker Monica och Christer B hem till Nyköping. Christer klev på i Mariehamn och har gastat till Rödhamn, över ett gropigt Ålands hav till trevliga Fejan och de 15 sjömilen in till Norrtälje. Det här var Christers andra etapp på årets seglingsprojekt. Det första var etapp 1, från Oxelösund till Stockholm. Det har varit väldigt kul att ha haft Christer med i båten. En särskild eloge för rorsmansjobbet hela vägen från Fejan till Norrtälje!

Monica klev på redan i Hudiksvall och har seglat upp genom Höga kusten till Örnsköldsvik och ner hit till Norrtälje. På vägen har vi varit i mängder med mysiga, lugna, guppiga hamnar. Vi rundade Åland och korsade Ålandshav med radikalt olika väder. Så roligt vi haft under de här veckorna!

I morgon kommer Malte för att mönstra på för sin tredje etapp. Var vi kommer att segla kommer i hög grad att bestämmas av vädret och väderprognoserna.

Rödhamn

Rödhamns klippor ut mot Ålands hav

Huset där dieselmotorer och styrsystem för radiofyr och mistlur fortfarande finns – nu som museum

Rödhamn har varit en viktig hamn för sjöfarare i över 1000 år. Här har fiskare, handelsskepp och krigsfartyg hittat en säker hamn i alla väder. Åren 1937 – 1970 fanns här en av Östersjöns radiofyrar. När den installerades revolutionerades fartygens förmåga att, oavsett väder , hitta in i skärgården. Radiofyren var en snillrik konstruktion som sände ut två morsesignaler. En signal inom en sektor babord om leden och en signal styrbord om leden. När man befann sig inom den smala sektor som var farleden sammansmältes de två morsesignalerna till en fast ton. Närmade man sig kanten på farledssektorn kunde den sidans morsesignal skönjas i tonen. Metoden utkonkurrerades av radarn.

Högst upp på ön ligger en replika av den lotsutkik som tidigare fanns på samma plats. År 1975, när jag var på besök, var den gamla utkiken riven och den nya var inte byggd.

Det blåste friskt på eftermiddagen. Det var inte många seglare ute.

Fullt med små stenpyramider som byggts av besökare av okänd anledning.

Mot kvällen kom det in moln mot kusten och vid 23-tiden kom en rejäl regnskur.

Lugnare överfart kan det inte bli.

Dagens etapp var på 55 sjömil varav 50 på öppet hav. Vi kunde släppa bojen vid Björn och segla iväg utan att starta motorn.

Det blev 3 timmar segling och 10 timmar motor (bitvis med segel uppe för stabilisering). Vi hade totalt stiltje under flera timmar. Det var som att titta på ett konstverk emellanåt

Det var ibland svårt att bedöma vilket kardinalmärke man siktade, pga speglingen i vattnet. Detta är ett Sydnärke – inte ett Västmärke!

Vi gick till Djupvik eftersom det inte ska blåsa nordligt. En mycket bra svajhamn. I viken ligger en tysk seglare jag sett flera gånger både IRL och på AIS. En charterbåt gissar jag.

Nu är ankarlanternan riggad och vi säger God Natt – finsk tid.

(Å)Land i sikte!

Med 15 sjömil kvar till Märgrunden, som ligger norr om norra Åland, har vi land i sikte.

Ungefär halva sträckan har vi kört med motor för att inte komma för sent till land – när vinden pendlat mellan 1,5 och 3 m/s. Under en lång sträcka hade vi 4 m/s med vinden in på tvärs – det var perfekt att köra med gennaker då.

Vid gränsen till Åland var det dax att flytta klubbvimplarna till babordssidan. Ålandsflaggan hissades under styrbords vantspridare.Monica granskar överseglingskortet.