Segling till Sverige 🇸🇪

Nybakade frallor levererades till båten strax före 9. Väderrapport ingår i priset!

Det var helt stilla på havet när vi vaknade. .

Strax efter 9 (finsk tid) lämnade vi trevliga Rödhamn. Det blåste 0-2 m/s, så vi började med motorn.

Eftersom vinden senare på dagen skulle vrida från syd till sydväst valde vi att hålla så långt sydvart det gick när vi lämnade kusten. En annan anledning till att göra en sväng åt syd vid överfarten är att man då ligger utanför det stråk som Åbo-färjorna använder. Det räcker att behöva hålla koll på den nord- respektive sydgående trafiken av lastfartyg som stävar fram i mellan 10 och 15 knop.

Vi gick stadigt i 3,5 knop för segel över Ålands hav. (Ser du sjöodjuret som nästan högg tag i båten vid filmens slut ?!! 🐋)

Vi hade dragit upp storen ganska direkt när vi lämnade Rödhamn. Det dämpade rullningarna från de ganska lugna dyningarna samt ökade farten med ett par tiondels knop.

Efter en dryg timme började vinden ligga på 3 m/s eller mer. Då stoppade vi Volvopentan och rullade ut genuan. Vi gick en sydligare kurs är ”rakt över” och kunde ändå gå med lite slack i skoten.

Vinden var förvånansvärt stabil i både riktning och styrka.

En av Åbo-färjorna mötte vi med en sjömils avstånd. Lastbåten Elena L, norrgående, (95 meter, 4900 ton deadwight) korsade vår kurs med 1,2 sjömils marginal.

Från andra hållet kom oljetankern Anette Essberger. En Portugis som gick från finska Rauma på väg till Stenungsund, 126 meter lång och deadweight 11.340 ton. Hon gick i 10 knop och var tvungen att väja styrbord för en Ålandsbåt. Det var bra för det ökade marginalen till oss till betryggande 1,5 sjömil vid passagen.

Vinden ökade och vår fart med den. Vi började kränga när vinden ökade till mellan 6-7 m/s och farten ökade till över 6 knop.

Nya restaurangen togs i bruk midsommaren 2019.

Väl framme på Fejan kunde vi konstaterade att vi blivit bortskämda med de (ofta med EU-pengar) nyrenoverade serviceanläggningarna i Finland och på Åland. Här på Fejan ramlade standarden tillbaka till 70-talet, typ. Tråkigt…

Rödhamn, en av Ålands bästa hamnar

Ett fåtal båtar i gästhamnen när vi anlände.

Vinden var mycket svag och mest emot när vi lämnade Mariehamn och gick till Rödhamn. Så vi körde motor.

På kvällen låg ett trettiotal båtar i hamnen. Man anger i beskrivningen att det får plats 80 båtar.

Det här är den hamn där andelen svenska båtar varit högst. Här ligger det nu någon enstaka tysk båt. Sen är det hälften svensk och hälften åländsk/finsk.

Mistluren, i bakgrunden radiostationen, varifrån den riktade radiosignalen sändes ut för att hjälpa fartygen att hålla kursen in i skärgården. Numera museum.

När hamnkontoret/fiket/bageriet öppnade kl 12 köpte vi oss en fantastiskt god varmrökt lax. Vi beställde nybakade frallor som kommer att levereras till båten i morgon bitti.

Sedan sist vi var här, se bloggen 2019, har ett nytt servicehus byggs. Där hittar man dusch, diskrum samt miljöstation. Hamnkontoret/fiket har byggs om. Det som tidigare var båthus fungerar nu som ”kundmottagning”.

Att här finns, kanske nordens bästa, torrdass skrev jag säkert om 2019. Det finns vatten på bryggan. Det är gott om bojar och de ligger på stort avstånd från bryggan, vilket är avstressande vid tilläggning.

Snart…

Efter middag och vila inväntade vi solnedgången. 21:52 inträffade den.

Åt syd jagade ett par fiskmåsar en havsörn, med en måne i bakgrunden.

Mot Rödhamn

I dag har vi tänkt gå till Rödhamn, som ska bli vår sista hamn på Åland.

Det ska bli kul att återse den populära ön igen. Senast vi var här var år 2019. Den gången blåste det ordentligt när vi sen skulle över Ålands hav.

Första besöket för mig var år 1975 med min segelbåt Seacat. På den tiden fanns det inga bojar och bryggor, eller hamnkontor. Betalade gjorde man genom att köpa ett par flundror, som rensades av den lokale fiskaren. Han arrenderade ön med fiskerättigheterna på den tiden. .

Nybygge pågår…

I morse klockan 7 hörde vi många ljud från det pågående bygget av en ny stadsdel i Norrtälje.

Ett helt nytt höghus är snart klart – inflyttning upp till vån 4 har redan skett. Men det ska bli ytterligare ett höghus. Fast högre! Sen ska det byggas flera kvarter med bostäder.

En ny gångbro över ån kommer att byggas. Som seglare undrar man ju om den blir öppningsbar. Vi får väl återkomma om 11 år och se om kommunens planer går i lås!

Vi fick celebert besök på båten. Vår cykelkompis Lars S kom cyklande och vi fick bjuda på kaffe och samtidigt höra skvaller från bygden. Kul!

Gastbyte

I morgon lördag åker Monica och Christer B hem till Nyköping. Christer klev på i Mariehamn och har gastat till Rödhamn, över ett gropigt Ålands hav till trevliga Fejan och de 15 sjömilen in till Norrtälje. Det här var Christers andra etapp på årets seglingsprojekt. Det första var etapp 1, från Oxelösund till Stockholm. Det har varit väldigt kul att ha haft Christer med i båten. En särskild eloge för rorsmansjobbet hela vägen från Fejan till Norrtälje!

Monica klev på redan i Hudiksvall och har seglat upp genom Höga kusten till Örnsköldsvik och ner hit till Norrtälje. På vägen har vi varit i mängder med mysiga, lugna, guppiga hamnar. Vi rundade Åland och korsade Ålandshav med radikalt olika väder. Så roligt vi haft under de här veckorna!

I morgon kommer Malte för att mönstra på för sin tredje etapp. Var vi kommer att segla kommer i hög grad att bestämmas av vädret och väderprognoserna.

Rödhamn

Rödhamns klippor ut mot Ålands hav

Huset där dieselmotorer och styrsystem för radiofyr och mistlur fortfarande finns – nu som museum

Rödhamn har varit en viktig hamn för sjöfarare i över 1000 år. Här har fiskare, handelsskepp och krigsfartyg hittat en säker hamn i alla väder. Åren 1937 – 1970 fanns här en av Östersjöns radiofyrar. När den installerades revolutionerades fartygens förmåga att, oavsett väder , hitta in i skärgården. Radiofyren var en snillrik konstruktion som sände ut två morsesignaler. En signal inom en sektor babord om leden och en signal styrbord om leden. När man befann sig inom den smala sektor som var farleden sammansmältes de två morsesignalerna till en fast ton. Närmade man sig kanten på farledssektorn kunde den sidans morsesignal skönjas i tonen. Metoden utkonkurrerades av radarn.

Högst upp på ön ligger en replika av den lotsutkik som tidigare fanns på samma plats. År 1975, när jag var på besök, var den gamla utkiken riven och den nya var inte byggd.

Det blåste friskt på eftermiddagen. Det var inte många seglare ute.

Fullt med små stenpyramider som byggts av besökare av okänd anledning.

Mot kvällen kom det in moln mot kusten och vid 23-tiden kom en rejäl regnskur.