Månad: augusti 2019

Den här Högakusten-seglingen startade den 16 juni. Efter 75 dagar är PerMonick tillbaka i hemmahamnen i Oxelösund. Det blir nästan lika många tilläggningar i gästhamnar.

Båten har fungerat mycket bra under seglingens ca 1.080 sjömil. (Det var lite kortare än planerat, men vi hoppade utvikningen till Svenska Högarna). Några prylar har pajat men allt har kunnat reparerats.

Det är fantastiskt roligt att kunna göra en sån här resa. Den hade inte kunnat genomföras om inte Monica lyckats ta ut 6 veckors semester och om inte alla gastar hade offrat tid och semesterdagar.

Gastar under olika etapper

Christer B var med både på den första etappen från Oxelösund till Stockholm samt etappen från Mariehamn till Norrtälje. Man kan lugnt säga att etapp 1 var rena semesterseglingen jämfört med den tuffa överfarten på Ålands hav. Vi tog vägen genom Södertälje med mellanlandning på Birka. Sen vidare ut från Mälaren genom Stockholm. Eva-Charlotte skulle ha varit med på samma etapper men jobb respektive olycklig skada satte stopp för detta. Men till midsommarfirandet i Stockholm respektive ett dygn i Mariehamn tog hon sig ändå! Det var ju kul. Monica tog samma tåg till Stockholm, firade midsommar och seglade med till Vaxholm och klev av i Åkersberga.

Janne N var väl den som satsade allt på ett kort – och vann. Seglingen ut genom Stockholm till Vaxholm hade väl allt en semestersegling ska ha av vackert väder, båtar och skärgård!

Christer S hoppade på i Vaxholm och fick se hur vädret kan växla från högsommar till (nästan) höststormar. På den seglingen fick man se växlingen från Roslagsskärgård till Gävles stengärsgårdar. Mycke kryss blev det.

I Gävle klev Malte ombord. Han skulle kliva på ytterligare två gånger. Men vi tar det i tur och ordning. Dag 1 från Gävle seglade vi till Axmar, där Maltes kompis hoppade av. Sen blev det några dagar med både vind och kryss upp till Hudiksvall. På vägen skiftade skärgården åter karaktär: från stenrösen till bergiga öar som liknar Stockholms skärgård.

I Hudiksvall kommer då Monica som hänger med i hela sju veckor. Ända upp till Örnsköldsvik, ner till Gävle, över ett stilla Ålandshav, runt Åland, över ett motsträvigt och upprört Ålandshav och in till Norrtälje. Det fantastiska Höga Kusten fick alltså Monica se både på upp- och nedväg. På dessa 6 veckor hade vi sommarens alla vädertyper och hamnade i alla typer av hamnar.

I Örnsköldsvik startade Malte sin 2:a etapp. Det blev en härlig segling ner genom Högakusten. Vi gjorde en hel del justeringar av ruttplaneringen och kom till många varianter av hamnar. Sveriges högsta ö passerade vi på vägen. Malte steg av i (rejält varma) Sundsvall.

Mia bytte av med Malte i Sundsvall. På den här etappen fick vi några verkligt fina seglingsdagar samt seglingens värsta hamn vad gäller vågor – det var lite som att sova i en torktumlare. Men de andra hamnarna var desto bättre, där den sista natthamnen var Trödjeviken på en SXK-boj. Av klev Mia i Gävle.

I Gävle startade Per o Monicas etapp över ett Ålandshav som var platt som ett salsgolv. Ingen risk för sjösjuka där inte! Fina hamnar av olika slag fick vi se när vi rundade Åland och seglade till Mariehamn.

Till Mariehamn har Christer och Eva-Charlotte tagit sig med dagbåten från Stockholm. Eva-Charlotte bryggseglar ett dygn och tar båten tillbaka till Stockholm. Endast små vågor på sjön får vi rapport om. Men Christer är kvar och vi börjar med att segla ut till svenskarnas favoritnamn på Åland – Rödhamn. Sen ger vi oss ut med revade segel på Ålands hav i motvind. Ja, resten går att läsa på bloggen ovan… Men det var stora vågor. Vi stannar vid Fejan och käkar goda våfflor, innan vi dagen efter seglar ända in till Norrtälje.

I Norrtälje kliver Malte ombord för sin tredje etapp. Även vi seglar till Fejan och käkar våfflor, men får motorera tillbaka nån sjömil till en lugnare vik. De här dagarna regnar det mest varje dag och vinden har liksom fastnat på 9-11 m/s. Vi kryssar och kryssar och tar motorhjälp när vi tröttnar på kryssandet. Vi får se höststängda Rödlöga och Möja samt ett Sandhamn fyllt av Kick-off-glada människor. Vi lägger om planen en del och hamnar till slut på Dalarö. Där dyker Mia och Rosie upp för att agera taxi åt Malte. De åker i iväg, men inte förrän vi ätit en god bit mat.

Hemmavatten

Undertecknad får en fin segling ner till Nynäshamn. Där dyker Monica upp (per bil), som fått smak för bryggsegling! Jag seglar vidare och tar natthamn på Krogen och därefter Stendörren. Då lyckas Monica flexa några timmar och möter upp på bryggan.

Stort tack!

TACK ni som var med och gjorde den här resan möjlig. Tack för alla skratt och diskussioner vi haft. De flesta världsproblem kan nog betraktas som lösta nu…

Och tack alla ni som genom kommentarer och 👍 ”varit med”, gett feedback under resan och för bloggandet.

Nästa år?

Nästa år blir det ingen långsegling. (Det får vänta ytterligare ett år). Men det blir flera separata veckoseglingar ”dit vindarna blåser”.

Nåt blogginlägg kan jag väl inte låta bli att göra, men det blir inte den här typen av dag-för-dag-inlägg.

Hej och på återhörande!

/Per