Mariestad

Kustbevakningen ute och spanar på Vänern

Skärgården mellan Sjötorp och Mariestad är består mest av grynnor och grundområden och farleden är trång. Att kryssa den vägen är bara för lokalbefolkningen. Vi hade motvind och gick för motor.

På vägen mötte vi ”slusskompisarna” från Linköping. De hade varit in till Mariestad och vänt. Nu ska de högsäsongslussa tillbaka till sin hemstad.

Bekant båt från Linköping
18 meter segelfri höjd

Båtar högre än 18 meter får göra en rejäl omväg runt Torsö, om de vill åka till Mariestad.

En utmärkt gratisplats i Mariestad

Tack vare att båtgrannen Sören i Oxelösund har bra kontakter i Mariestad, så fanns en perfekt gratisplats till oss vid framkomsten.

Malte granskar Rododendron i järnvägsparken

På bryggan i Mariestad stod Monica som just anlänt till gästhamnen. Efter en god lunch tackade vi av Janne för utmärkt gastande och trevligt sällskap. Han tog Nisse (Monicas bil, en Nissan) hem till Nyköping.

Efter en del inköp på matvaruaffären plus en mjukglass, blev det dags att sova.

Ut på Vänern!

Vi befinner oss mitt emellan Väst och Ostkust.

Det har varit en fantastisk upplevelse att åka på Göta Kanal – igen!

Att köra under ”bokningstid” som vi gjort är ganska annorlunda mot ”högsäsong”.

Man åker ett gäng och man möter nästan inga båtar.

Man startar vid 8 eller 9 och kör till sen eftermiddag eller kväll.

På fem dagar har vi åkt från Mem till Sjötorp. År 2018, när vi åkte under högsäsong, tog samma resa tio dagar. Inte konstigt att vi varit trötta och lite mörbultade på kvällarna!

Vi har alla tre blivit bättre och bättre på att få allt att fungera säkert och smidigt. Så sent som i dag kom vi på metoder som underlättade slussningen.

Egentligen är det synd att kanalåkandet tar slut nu – just som vi blivit kanalproffs!

All heder åt gastarna Janne och Malte alltså!

I dag ska vi glida igenom de sista tre slussarna, ut på Vänern. Kursen sätts sedan mot Mariestad.

Tack vare min utomordentligt trevliga hamngranne i Oxelösund, Sören, så har vi en gratisplats vi kan använda i Mariestad!

I Mariestad kommer Janne att mönstra av. Monica började sin semester i går och kommer nu bilande till gästhamnen.

Vi stannade på Kanalen!

Paus i väntan på slussning

I dag blev det ovanlig långa väntetider i slussarna.

Det berodde till stor del på att Göta Kanals högsäsong inleddes i går. Det fick till följd att vi började möta båtar som skulle slussas uppåt.

Till en del berodde det på att slussvakterna bestämde att de två STORA motorbåtarna skulle på före oss tre småbåtar.

Till Sjötorp kom vi ca 17, en timme efter beräknad ankomsttid.

Båda de två båtar som slussade med oss har haft motorproblem.

Segelbåten till vänster kommer att få hemmahamn i Göteborg

Den segelbåt som startade i Nyköping för att gå till Göteborg fick i dag problem med kylarvattnet, det löste de kvickt medan vi väntade på slussning. För ett par dagar sedan hade samma båt problem med drivaxeln, pga att sjögräs fastnat på axeln/propellern troligen. Det löste man genom att lyckas låna verktyg. I dag fortsatte de till Mariestad för att lämna av en besättningsman. Sen fortsätter de till Lilla Bommen i Göteborg, som blir båtens hemmahamn.

Hemmahamn Linköping

Det fina lilla motorbåt som startat i Linköping har vid flera tillfällen fått problem med värmeväxlaren/glykolen. Olika kylvattenslangar har lossnat. Men de har löst alla problem och tuffar nu vidare till vändpunkten i Mariestad – för att sedan vända tillbaka samma väg hem.

Tufft jobb för gastarna!

Att slussa nedåt är löjligt enkelt. Enda kritiska momentet är när gastarna ska hoppa av båten i farten vid ingång i slussen. Jag ökade svårigheten gradvis genom att köra lite fortare in i slussarna varje gång – men gastarna fixade det galant. Det var inte förrän jag började gå längre ifrån kajen som de började knorra lite…

Sista slussen spar vi till i morgon

Vi valde att stanna inne i kanalen genom att lägga till i den övre bassängen i Sjötorp. Egentligen får man inte det, eftersom vi bara köpt konvojbiljett där man i dag skulle gå ur kanalen.

I morgon låtsas vi vara högsäsongkunder och slussar ut de sista tre slussarna ut i Vänern.

Mitt i bilden ligger vi förtöjda i boj, i den övre hamnbassängen.

Sista etappen på kanalen

Töreboda

Regnet avtog så småningom. I dag tisdag ser ut att bli solig, om än ganska kylig.

Hur det gick i fotbollen vet ni ju redan…

Nu lämnar vi Töreboda och följer kanalen den sista biten via Lyrestad, till Sjötorp vid Vänern. På den 19 km långa etappen ska vi passera 19 slussar. Fast nu går det nedåt, vilket är betydligt enklare.

Nu har högsäsongen startat i Göta Kanal. Det innebär att vi kommer att börja möta betydligt fler båtar.

Nu kom regnet!

Och regnet det bara öser ner…

Vi tog oss igenom den läskiga slussen i Forsvik (byggd 1813) – där sidorna består av tillmakat berg.

Därefter åkte vi över sjön Viken till den handdrivna slussen i Tåtorp. Kanalen fortsatte genom djupa skogar och i små sjöar där stengärsgårdar för kanalen byggts rakt genom sjön.

Ett med naturen i Forsvik. Foto Malte S

Vi passerade en mängd broar samt ett järnvägsspår innan vi till slut kunde lägga till i Töreboda.

1,5 timmar efter att vi landat började det ösregna.

Nu ska vi snart heja fram Sverige 🇸🇪 till en seger mot Spanien 🇪🇸 i fotbolls-EM.

Det finns en fin minigolfbana i Töreboda. Tyvärr hann vi inte spela pga regnet!

Nästa Töreboda…

Forsvik
Lite historik

Dagens etapp börjar med Göta Kanals äldsta sluss, den i Forsvik. På orten fanns det olika (tunga) industrier som utnyttjade vattenkraften, långt innan kanalbygget var påtänkt.

Detta blir den sista sluss där vi slussar uppför. Därefter blir det bara utför = Mycket enkel slussning.

Vi kommer att passera en handdriven sluss, flera broar och en järnvägsövergång innan vi är framme i Töreboda.

Från Borenshult till Forsvik

Första slussen i Borenshult

I dag hade vi tur!

Slussvakten bestämde att de fyra båtar som skulle slussa borde kunna klämmas in i två slusskammare. Därmed fick de stuva om mellan båtarna. I vår grupp hamnade en större segelbåt, som var förberedd för vänster-sida i slussen. Eftersom även vi kör på vänster så skulle vi ligga tvåa.

Att ligga främst vid slussning är ganska tufft. Att ligga tvåa är en barnlek.

Även gastarna fick det lugnare i dag.

Efter de fem slussarna i Borenshult var det en kort transportsträcka till Motala. Där blev det väntetid för järnvägsövergång plus ett mötande fartyg.

Motala är en stor cykelmetropol / åtminstone de år Vätternrundan arrangeras

Vi gjorde ett kort stopp på två timmar, innan vi körde motor över Vättern. Det blåste rakt emot, 5-10 m/s. Eftersom vi inte fick missa broöppningen i Karlsborg, kändes det lugnast att använda dieseln.

Vi fick vänta en stund på broöppningen, sen vidare en ganska kort sträcka till Forsvik.

Högst belägna slussen
Södra slussväggen är att föredra. Den norra består av ojämn sprängsten.
En kort böj från slussen ligger gästhamnen med sprillans ny brygga med bommar.

Från början var det 11 båtar anmälda till kanalturen. Någon dök aldrig upp. Några har fallit bort under resan. Så sista biten fram till Vättern var vi bara 8.

En avslutade resan i Motala och en eller två stannade i Karlsborg. Ser ut som vi är fem kvar som kör vidare i morgon.

Vädret har jag inte nämnt. Det beror på att det har varit fint hela tiden…

SOS !!

Vid 9-tiden gick vi in i den första av 7 slussar i Bergs slussar. Tillsammans med samma gäng som tidigare.

Slussvaktarinnan öppnade inloppet väldigt mycket – enbart riktat mot vår stäv. PerMonick:s bb-stäv pressades mycket hårt mot slussväggen. Enda sättet för mig att lätta på pressen var att vinscha båten framåt så att aktre förtöjningen sträcktes och aktern därigenom drogs in mot slussväggen.

Det var samma visa i andra slussen. Efter den slussningen var undertecknad ganska utpumpad…

Jag lyckades få kontakt med slussvakten och förklarade att hon måste ta det lugnare om jag skulle orka ända upp. Det gjorde hon genom att halvera utflödet åt ”mitt” håll och istället öppna mot andra sidan.

Då blev det betydligt enklare att hålla båten på plats.

Efter ca 10 slussar övergick framfarten till lugn kanalfärd. ”Göteborgarna” lyckades inte hålla 5 knop utan försvann ganska snart ut sikte. Så småningom kom den större motorbåten ikapp oss – som då bara tuffade fram i 3,5 knop.

De berättade att den mindre motorbåten fått motorproblem och stannat.

Vi två fortsatte då i fem knop och lyckades få öppning i alla broar, trots att två saknades i gruppen.

Janne kämpar med slussporten.

Sju båtar samlades så småningom i Borensberg. Vi var på plats kl 15, precis på utsatt tid.

45 minuter senare samlades besättningarna och började diskutera om man kunde fixa slussen själva. Den är manuell. Men det finns även en bro, så det var in inte möjligt.

Själv ringde jag till SOS, som har telefonjour åt Göta Kanal under icke kontorstid. De lovade kontakta slussvakten.

Slussvakten kom strax därpå och berättade att han var försenad pga att fyra båtar hade olika problem utmed kanalen.

Borenshult

I vindar upp till 15 m/s och höga vågor, tog vi oss över sjön Boren.

Det var skönt att lägga till i den lugna gästhamnen efter den överfarten.

Efter besök på näraliggande krog, var det dax att börja ta kväller.