Stilla morgon i Hamnsundet

Det har varig helt stilla hela natten och morgonen. Det är inte så kallt om nätterna längre och 19 grader redan kl 8.

Vi är hela tiden övervakade av en bevakningsmast (nu obemannad) med en radarlob som snurrar med en något irriterande motordrift.

Det var förvånande stor aktivitet i hamnen -när kiosken hade öppet mellan 17 och 21. Tydligen populärt bland lokalbefolkningen att åka till hamnen och ta en fika. Och man åkte med bil eller båt från näraliggande öar.

Nu ska vi fylla vattentanken, sen åker vi vidare. Hade även tänkt fylla på diesel, men pumpen var ur funktion – troligen pga åskan i går.

Fler båtar än på länge

På bilden ligger vi helt ensamma. Men nu i kväll har det kommit en svensk, en finsk och en tysk segelbåt. Så många gästbåtar har vi inte sett sedan Axmar Brygga.

I går går låg en tysk båt på svaj. Och här ligger en.

Norr om Gävle var det mycket ovanligt med tyska båtar. Inte så konstigt med tanke på avståndet…

I morgon blir det en hamn med historiska lämningar. Mer om detta i kommande inlägg.

Blixt och dunder

Regn i slowmotion

Vi hade en härlig gång på båten i dag. Lätt bidevind och 5 m/s ger en bra gång i båten – åtminstone när det är frånlandsvind som i dag.

Men efter en timme vred vinden emot och det blev kryss. Efter en halvtimme dog vinden ut så vi fick köra den sista biten per motor.

Det gick regnbyar både framför och bakom oss, men vi klarade oss ända till hamnen. Men bara nästan. Med 50 meter kvar kom en regnskur så vi blev härligt blöta.

Lagom som maten var framdukad kom ett skyfall som heter duga. Regnet smattrade på vattnet så man fick höja rösten för att höra varandra. Mitt i ösregnet började det åska. En knall var värre än de andra – det var svårt att uppfatta om det hann gå någon sekund mellan blixt och knall. Den stora radar som finns 200 meter bort slutade snurra i en minut.

Vi seglar till Hamnsundet

Vaknade i en helt stilla vik. Grannbåten lättade snart ankar, så vi kunde äta frukost i lugn och ro. Roland von Bremen

Inför avfärd drog vi in ankarlinan så den gick nästan rakt ner, drog upp storen, drog upp ankaret ur blåleran och Monica kunde falla av och låta båten gå ut genom sundet. (För de som inte har båtförarbevis; Ja, det är alltså inte Monica som trillar av båten, utan båtens för [framdel] som ”faller undan för vinden”).

Så snart vi lämnat Djupvik och kommit ut i farleden så möter vi en Scampi, en Albin Express och en Afrodite. Alla från Sverige och byggda på 70-80-talet. De åkte säkert i en liten privat eskader. Kul att se dessa fyra (inklusive oss) gamla båtar på långfärd. Man ser dem sällan ute och seglar numera…

Nu sträcker vi leden in mot Hamnsund. Dagens etapp är bara 12 sjömil. Det blåser 4-5 m/s och det är mest mulet och 16 grader.

Lugnare överfart kan det inte bli.

Dagens etapp var på 55 sjömil varav 50 på öppet hav. Vi kunde släppa bojen vid Björn och segla iväg utan att starta motorn.

Det blev 3 timmar segling och 10 timmar motor (bitvis med segel uppe för stabilisering). Vi hade totalt stiltje under flera timmar. Det var som att titta på ett konstverk emellanåt

Det var ibland svårt att bedöma vilket kardinalmärke man siktade, pga speglingen i vattnet. Detta är ett Sydnärke – inte ett Västmärke!

Vi gick till Djupvik eftersom det inte ska blåsa nordligt. En mycket bra svajhamn. I viken ligger en tysk seglare jag sett flera gånger både IRL och på AIS. En charterbåt gissar jag.

Nu är ankarlanternan riggad och vi säger God Natt – finsk tid.

(Å)Land i sikte!

Med 15 sjömil kvar till Märgrunden, som ligger norr om norra Åland, har vi land i sikte.

Ungefär halva sträckan har vi kört med motor för att inte komma för sent till land – när vinden pendlat mellan 1,5 och 3 m/s. Under en lång sträcka hade vi 4 m/s med vinden in på tvärs – det var perfekt att köra med gennaker då.

Vid gränsen till Åland var det dax att flytta klubbvimplarna till babordssidan. Ålandsflaggan hissades under styrbords vantspridare.Monica granskar överseglingskortet.

Testing, testing

Akterkapellet har varit till stor nytta under mina långa seglingar. Härligt att kunna sitta i ”uterummet” även när det regnar eller blåser kallt. Praktisk att kunna lägga ut prylar när alla bäddar är bokade i båten. Men, när man seglar måste kapellet packas ihop och förvaras någonstans.

Leverantören har föreslagit att man ska fälla ner kapellet bakom akterstaget, ända ner mot skrovet/rorkulten. Den varianten funkar möjligen när man ligger mer långvarigt förtöjd i hemmahamn. Men annars funkar det ju inte eftersom man gärna vill styra båten…

Alternativ 1

Denna variant är den som jag använt mest. Den funkar bra, men skymmer sikten akteröver när man sitter ner.

Alternativ 2

Detta är en smidig variant. Bara att fälla kapellet framåt. Man får fri sikt bakåt. Men man blir lite skymd framåt samt att det blir lite trassligt för skot och fötter vid skarndäck.

Alternativ 3

Detta alternativ löser problemen som finns i de tidigare varianterna. Dock försämras platsen när man vill sitta uppe på skarndäck. Vid tilläggningen kan bågen vara störande – om det är en stressig situation.

Vid sådana här långa överseglingar är det en suverän placering.

.

God morgon Ålandshav

05:00 ringde klockan och 05:30 var vi under segel. Solen är på väg upp och det är 14 grader. Vinden är SSV, 4-5 m/s. Det innebär att vi kan segla med gennackern uppe. Farten pendlar mellan 3,5 och 4 knop. Dagens etapp är ca 60 sjömil, beroende på vilken naturhamn vi väljer. De övriga två båtarna ligger kvar, den ena på boj den andra på ankare.

Boj med gupp

Vinden dog ut och det blev helt stilla och platt, strax efter mitt förra inlägg. Så det blev motorgång i mestadels sol till Björn. En kvart innan vi kom fram började det blåsa och samtidigt började det gå vågor. Så nu ligger vi här, mitt ute på havet, med en liten skärm av öar åt nordost. Men vind och vågor kommer från sydost, där nästa ö ligger i Åland!

Det ligger en båt och guppar även på den andra bojen. Enligt prognosen ska vinden avta och vända vid 2-tiden natt. Att gå till en tänkbar lugn vik skulle innebära drygt 3 timmar med motor, mot vågorna. Så vi ligger kvar. Det mullrade och låg mörka moln runt omkring några timmar. Men vi fick bara en skur över oss.

Med kurs norra Åland

Likt båtarna som seglar över Atlanten i passaden har vi hissat både gennaker och genua.

Vi är på väg till en boj vid fyren Björn. Med nuvarande vind (3,7 m/s och fart (3,3 knop) är vi framme kl 17.

Tanken är att vi i morgon därifrån seglar ca 55 sjömil rätt mot norra Åland. Prognosen ser gynnsam ut.Solen skiner samtidigt som den gamla dyningen lyser med sin frånvaro.