Etikett: åska

Regn och åska i Mariehamn

SMHI hade förvarnat i god tid innan fronten med blåst, regn och åska anlände på eftermiddagen i dag.

Det var verkligen mörkt på himlen i riktning mot svenska kusten.

Blixt-varnings-appen (Lightning) visade att blixtnedslagen låg alldeles i fronten av regnmolnen.

Vi drog ut landströms-kontakten ur uttaget på bryggan och släppte ned en jordkabel i vattnet, fäst i akterstaget som går högst upp i masten.

Ett nedslag skedde ett par km bort, i övrigt var nedslagen på behörigt avstånd från oss.

Regnovädret drog iväg men det fortsatte att vara väldigt fuktigt i luften. Vid solnedgången låg det lite dimma över hamnen.

I morgon kväll ska vi möta upp Monica som kommer med den sena kvällsbåten från Stockholm.

Slör över Kalmarsund

Sandvik – Oskarshamn, 18 sjömil

Dagens rapport från Marine Traffic. Det var inte många kursändringar i dag. Det står ”Oxelösund 22 augusti” överst i rapporten – det är slutdestinationen för årets segling och beräknad ankomst som är registrerad i MarineTraffic-appen.

Den lilla servicebyggnaden på Sandvik är riktigt fin och välstädad. Det uppvägde nästan nattens eländiga gungande. Men bara nästan. Hamnbeskrivningens varning för vindar mellan väst och nordväst skulle behöva kompletteras med fler väderstreck – typ syd till sydväst. I natt blåste det ca 7 i byarna mestadels sydväst. Det fick till följd att en enveten dyning svängde in i gästhamnen. Båten rörde sig ständigt uppåt, nedåt, åt ena sidan, åt andra sidan, framåt och bakåt i oändliga kombinationer!

När undertecknad använde duschen i servicebyggnaden på morgonen rörde den sig oupphörligen – var känslan. Blev nästan illamående!

Efter frukost kom vi iväg klockan 10. Vi fick fin vind från sydväst som gav oss en härlig slör över till fastlandet. Det gick fortfarande en del dyning, men det blåste tillräckligt för att båten skulle gå behagligt stadigt i 5 – 6 knop.

Pigga gasten Monica! I bakgrunden skymtar Blå Jungfrun.

Klockan 13 var vi nästan framme vid inloppet till hamnen, så började det ösregna samtidigt som vinden ökade och vred emot. Vi rullade in genuan och seglade i sakta mak de sista kabellängderna fram till hamnen.

Där slutade det blåsa och regnet upphörde. Solen sken så det nästan ångade om däcket.

Tog ner storen och beslog den. Startade motorn och körde sakta in i hamnen samtidigt som vi satte fendrarna, satte fast förtöjningslinorna och förberedde bojkroken.

Gotlandsbåten kommer in i Oskarshamn ett par gånger per dygn.

Vi passerade färjeterminalen där Gotlandsbåten lägger till och körde in i den inre hamnen.

Gästhamnen enligt plottern – med olika förstoringsgrad.

Den digitala tekniken är knepigt. På den vänstra bilden ser man en liten grundklack intill änden på bryggan på 2,3 meter. På den högra bilden har jag zoomat in lite och plötsligt är det ett större grundområde, där högerkantens djupsiffra ändrats från 3,6 till 2,6. Nu är vårt djupgående bara 1,6 så om siffrorna stämmer och det är medelvattenstånd, så är det lugnt…

Det var skönt att komma in i en totalt lugn hamn. Hamnvärden tog emot och hälsade oss välkomna. Han konstaterade att sommaren börjar lida mot sitt slut och att antalet gästbåtar har halverats på en vecka.

Vi hann ta en liten promenad och komma tillbaka till båten innan himlen öppnade sig och regnet öste ner. Blix och dunder ganska nära flera gånger. Men vi satt lugnt inne i akterkapellet.

Den av regnet rentvättade båten, blir soltorkad.

Strax upphörde regnet och solen värmde trots att det var sen eftermiddag.

Nu blev det promenad upp till torget och besök på ett fik. På hemvägen tog vi vägen via den fina stadsparken och nära resecentrum tillbaka till båten. Oskarshamn har verkligen snyggat till gatumiljön på senare år. Fina cykel och promenadstråk med många bänkar och blomsterarrangemang finns det nu. Och massor av restauranger och glassbarer.

Klämda mellan åskmolnen

Kalmar – Sandvik, 30 sjömil

Klockan 10 lämnade vi Kalmar. Vinden var SV, 6 – 8 m/s, så vi passade på att hissa storen i lä av de stora upplagen av timmer som ligger i handelshamnen.

Väl ute i farleden stängde vi av motorn, rullade ut genuan och siktade på Ölandsbron.

Det var massor av bilar, husbilar och husvagnsekipage som körde över bron. Flest lämnade ön (arbete i morgon kanske?).

Bakom oss, över Kalmar, kom ett stort åskmoln med regn. Det drog norrut men såg ut att sakta lämna Kalmarsund. Efter en halvtimme försvann Kalmar och det mesta av fastlandet till vänster om oss i regnskyar. Vi fick en släng av regnet, så regnställen åkte på.

Lagom som åskmoln nr 1 försvann bortåt Oskarshamn kom ett nytt jagande från Ölandsidan. Det strök utmed Öland men kom alltmer ut över sundet. Det åskade en del och det började blåsa. Vinden ökade ganska hastigt upp till drygt 11 m/s och vågorna började växa till sig.

Vi hade en djup slör och loggade stadigt över 6 knop. Vi toppade på 7,1 knop när vinden tryckte på lite extra samtidigt som vi hade nedförsbacke i en våg.

Vi passade på att käka medhavd Grekisk sallad när vinden under en period avtog lite. Då kunde autopiloten styra medan vi åt. När vinden var byig och gick över 10 m/s hade autopiloten svårt att hänga med och båten ormade sig fram.

Orolig hamn vid vindar mellan SW och NW.

Vi valde att lägga oss vid flytbryggan, trots att vinden låg på. De båtar som valt att ligga mot kajen (på boj eller sidledes) ligger mer i vindlä, men de gungar ordentligt av dyningen som smiter in genom piröppningen.

Det var tidvis ganska häftiga molnformationer som drog genom Kalmarsund.

Grebbestad

I morse var det fint väder när vi lämnade Sydkoster. Vinden var svag SO och minskade ytterligare till nära nog stiltje. Vi fick köra motor över hela Kosterfjorden. Sen ökade vinden, från V, och vi kunde segla in i skärgården mot Grebbestad.

Vinden ökade till 7 m/s och PerMonick krängde tidvis ordentligt.

Vi passerade Havstensund, som är dels en gästhamn, dels ett smalt sund med riktigt höga klippor på vardera sida med öppet hav vid horisonten.

Skonare i sikte.
Ett fartyg med två eller fler master, med stormasten som andra mast, riggat helt eller i huvudsak med snedsegel.

Vi har sett säl även i dag. Det låg ett gäng och vilade där vi seglade ut från Sydkoster. I hamnen i Grebbestad, tre meter från båten, tittade en nyfiken en upp huvudet.

Sälspanarna.

Ett par timmar efter landstigningen vid Grebbestad kom ett rejält oväder med stormbyar, blixt och dunder. Vi låg fint i lä men båten dansade iallafall in i bryggan. Det blev att styvhala bojlinan, så vi kom ut några decimeter från bryggan.

Efter ovädret.

Bomarsund

Dagens etapp var 13 sjömil. Vindprognosen stämde med verkligheten, det blåste knappt någonting de första tre timmarna (motorn fick jobba hela dagen). Den sista biten kom det vindbyar på uppåt 7 m/s i samband med regn och åska. Gästhamnen vid Bomarsund – egentligen Notviken – är spartansk och ganska sliten. På ett stort plakat kungörs att det förändringar på gång. EU har beviljat ett stort bidrag för upprustning.

Efter en fika gjorde vi en historisk vandring bland ruinerna av den fästning som ryssarna började bygga år 1832 (efter att Sverige förlorat sin östra rikshalva till dem år 1809). Fästningen hann inte bli färdigbyggd innan Krimkriget bröt ut. Den 21 juni 1854 anfölls fästningen av en brittisk eskader. Ryssarna klarade av anfallet, men det följdes av flera. Den 8 augusti samma år landsteg britter och fransmän från en större flotta som ankrat upp utanför Bomarsund. Det är på dagen 165 år sedan… Den 16 augusti kapitulerade ryssarna. Sverige erbjöds att överta fästningen men avböjde. Därför sprängdes hela fästningen några dagar senare. Fullt utbyggd skulle fästningen vara nästan 300 meter lång och ha 2.500 man förlagda på platsen. Pga ett åskoväder som närmade sig gick vi tillbaka till båten. Exakt när vi klev ombord började regnet falla.

Blixt och dunder

Regn i slowmotion

Vi hade en härlig gång på båten i dag. Lätt bidevind och 5 m/s ger en bra gång i båten – åtminstone när det är frånlandsvind som i dag.

Men efter en timme vred vinden emot och det blev kryss. Efter en halvtimme dog vinden ut så vi fick köra den sista biten per motor.

Det gick regnbyar både framför och bakom oss, men vi klarade oss ända till hamnen. Men bara nästan. Med 50 meter kvar kom en regnskur så vi blev härligt blöta. Lagom som maten var framdukad kom ett skyfall som heter duga. Regnet smattrade på vattnet så man fick höja rösten för att höra varandra. Mitt i ösregnet började det åska. En knall var värre än de andra – det var svårt att uppfatta om det hann gå någon sekund mellan blixt och knall. Den stora radar som finns 200 meter bort slutade snurra i en minut.