Blåsigt till Örnsköldsvik

I dag ska vi ta oss till Örnsköldsvik. Det har regnat hela natten och vinden har successivt ökat.

Det är kulingvarning med vindbyar upp till 18 m/s. Vindriktning NO, vilket innebär rakt motvind.

Deg är bara en kortare bit på ett par sjömil där dyningen kan gå in från havet.

Det är möjligt att vi inriktar oss på att köra motor de 22 sjömilen in till Örnsköldsvik. Där inne, i viken, är det frånlandsvind. Så det bör inte vara några problem att lägga till mellan bommarna.

Så här var utsikten vid 21-tiden i går kväll.

Hornö Brygga – vid Högakustenbron

För första gången under nästan fyra veckors segling är jag störst båt i gästhamnen! En Maxi 77 ligger utmed bryggan. När vi kom låg det även en Maxi 68 på nocken. Min båt är en Maxi 84, för de som missat den detaljen.

Det här är en riktig pärla till gästhamn. Servicebyggnaden är liten men mycket välskött. När bastun är färdigbyggd blir det en 5-poängare.

Och för första gången på en dryg vecka hade vi inte kryss och inte dyning. En härlig medvind 4 – 7 m/s tog oss snabbt från Härnösand till Hornö Brygga. Det är fortfarande kallt i vinden när inte solen värmer. Det är mössa och vantar som gäller när det är motvind.

Högakustenbron såg vi flera timmar innan vi kom fram.

Högakustenbron

Sveriges längsta hängbro (alltså spannets längd)

Vi klarade masten med 28 meters marginal. Klockan 22:49 från gästhamnen

På kvällskvisten tog vi en lång stärkande promenad upp till den restaurang som ligger vid brofästet.

På djupt vatten

Efter sovmorgon (SMHI hade utlovat positiv vindvridningen till kl 11) så lade vi ut från Lill-Lubban) vid halv elva. Det var helt stilla på havet, så kökspersonalen hade inga problem att servera 11-kaffet. Fem över 11 kom den utlovade vinden från sydost. Nu varade den vindvridningen bara en knapp kvart. Sen blev det stiltje igen.

Vid Lörudden öppnar sig Sundsvalls-bukten, 9 sjömil bred. Där kom det en fin vind på 5 m/s från OSO. Det var perfekt för oss. Vi kunde lätt sträcka över bukten i 5 knop. Snabbt bestämde vi oss för att hoppa över dagens tilltänkta ankarvik och istället sikta direkt på Härnösand, 40 sjömil bort.

Lodet, som brukar ge upp när djupet överstiger 50 meter visade plötsligt 121 meter. Måste vara rent berg djupt där nere i djupet.

Lite knölig är det att laga mat när tillvaron rör sig i alla riktningar – helt slumpmässigt. Och när båten samtidigt kränger 30 grader.

Sakta vred vinden emot, så vi efter ett par timmar inte längre kunde segla direkt mot målet. Vi hade passerat Åstön (som inte är någon ö) och seglade in i Åvikebukten. Då hade det tidigare helt platta havet börjat röra på sig igen. Korta, branta vågor dök upp från ingenstans. Vinden som tidigare varierat mellan 5 och 9 avtog till 3 – 4. Det var som att segla i sirap. Så snart man fått upp farten till 3 knop kom en våg som reducerade framfarten till 1 knop. Konstigt ställe det där. Det kom vågor från tre olika håll!

Vi körde igång motorn och körde så resterande bit in till Härnösand.

Härnösand kan man åka till från två håll – från söder och norr. Med ett par broöppningar och ett djupgående under 1,8 meter kan man (troligen) åka från ena viken till den andra. Vi rundade i stället Härnön. På nordsidan av ön växte de tidigare måttliga dyningarna till mindre berg. Mkt egendomligt.

Vi lade till i Norra hamnen. Nu får vi en extra vilodag som tröst för dagens strapatser.

Vi ligger fastknutna i en restaurang.

Hudiksvall har en lång historia och ny etapp

Den ursprungliga tätorten låg vid Lillsjön, som har åförbindelse med havet. Vid den tiden var det sannolikt möjligt att med båt ta sig ut i havet. Där grundades staden Hudiksvall år 1582. Numera finns bara några få spår efter den bebyggelsen – bl.a. efter en kyrkobyggnad.

I början av 1600-talet flyttades staden till det nya, nuvarande, läget. Staden eldhärjades vid fem tillfällen mellan år 1670 och 1879. Den mest omfattande eldsvådan inträffade år 1721 då ryssarna brände ner stora delar av staden. (Nyköping brändes ner den 24 juli 1719 i samma kampanj).

Sjöbodarna

År 1888 byggde staden upp fyra hus, vardera innehållande tio ”bodar”. Detta som kompensation för att fiskarnas bodar togs bort i samband med ombyggnad av hamnen.

Numera går järnvägen rakt genom staden, och t.o.m. under ett hotell.

Start etapp 5

I dag tackade vi Malte för trevlig samvaro och utmärkta rorsmansprestationer. Malte återkommer som gast om ca 1,5 veckor. Vi hoppas att det då är lite mer normala sommartemperaturer och att det inte är lika mycket regn och kryss på dagordningen.

Nästa etappmål är Härnösand, om en knapp vecka. Det är ”porten till Höga Kusten”.

Regn eller inte regn, det är frågan…

Vi hade en fantastiskt fin kväll i går i Skärså. Kvällen blev extra lyckad tack vare de goda fiskrätterna på restaurang Albertina.

Tack vare molnen ändrades vyerna medan vi satt och lyssnade på Sportextra (Sverige – Nederländerna).

Vinden mojnade vid 21-tiden.

Tärnan letade fisk i viken.

Molnformationerna speglade sig i viken.

Dagens segling

I dag har vi regn att vänta vid 11-tiden. Då har vi nog kommit halvvägs till den tilltänkta natthamnen Kråkskär.

Avvaktar vindvridningen

I dag tar vi en promenad och handlar några oundgängliga matvaror, innan avfärd.

Eftersom vinden vid 10:30 ska vrida från Nord till Väst, så är det perfekt att avvakta med att lägga ut tills dess.

Som framgår av kartbilden så har vi nu tagit oss lite mer än halvvägs till vändpunkten – Örnsköldsvik.

Ett litet påpekande: Det är toppen om du undertecknar ditt inlägg. Annars ser jag inte vem som skrivit. Om du registrerat dig på bloggen så behövs ingen underskrift – då framgår det automatiskt.

..

Efter en dags kryss…

Dagens hamn blev som planerat Sandarne. Vi fick kryssa hela vägen varav större delen i gammal motgående dyning. Vinden varierade mellan 4 och 8 m/s. I dag var den idealiska vindstyrkan 6 m/s. Vid 8 m/s var det så jobbigt att revning övervägdes…

Tanken var att gå utanför fyren Norrutharet, efter att vi kryssat väster om Storjungfrun. Nu råkade vi dock komma upp mot den grunda inomskärsled som går förbi Enskärsoren och leder direkt till Sandarne gästhamn. Så efter intensivt studium av ledens vinklar och vrår i plottern konstaterades att vi borde ha minst 40 cm tillgodo på det grundaste stället (när de angivna djupet minskats med 30 cm pga landhöjningen. Vattenståndet kollades och det var +-0 för tillfället.

Så vi tog ner seglen och körde genom den slingrande leden utan problem. 2,0 meter visade lodet som minst (dvs vi hade hela 40 cm tillgodo).

Efter oss kom Stormhatt – en Linjett 32:a -som låg vid Axmar brygga. De hade gått ut före oss men stannat för lunch på Storjungfrun.

Strax före oss från Axmar gick en Allegro 27. Det var den enda båt vi såg seglande under dagen. Och den seglade vi ifrån med god marginal. (Han hade jolle på släp).