I Oskarshamn var vi upp en sväng till Stora Torget före avfärd. Lagom som vi åkte ut från hamnen kom gotlandsbåten Drotten in i hamnen.
Monica håller koll på att Drotten håller undan när vi kommer.
Vi fick en fin segling ut från Oskarshamns skärgård. Där ligger många fina villor i strandkanten med utsikt över Kalmarsund och Blå Jungfrun.
Vinden som till en början höll sig på 4 – 5 m/s ökade efter ett par timmar när flera åskmoln närmade sig bakifrån.
Åskmolnen i bakgrunden närmade sig hastigt.
Vi rundade upp i Fågelöfjärden, som ligger utanför Figeholm. Det var dax att sätta på sig regnstället. Vi tog ner storen och rullade in genuan och var framme vid hamnen. Regnskuren och vindbyarna upphörde lagom som vi lagt till.
I Figeholm finns en bra liten Coop-butik där vi gjorde några kompletteringar till skafferiet.
I år har Figeholms båtklubb börjat med kaféverksamhet i hamnen. Vi stöttade initiativet genom att köpa varsin kaffe med våffla!
PerMonick fick bästa platsen, i skydd av ett par 37-fotare!
Dagens rapport från Marine Traffic. Det var inte många kursändringar i dag. Det står ”Oxelösund 22 augusti” överst i rapporten – det är slutdestinationen för årets segling och beräknad ankomst som är registrerad i MarineTraffic-appen.
Den lilla servicebyggnaden på Sandvik är riktigt fin och välstädad. Det uppvägde nästan nattens eländiga gungande. Men bara nästan. Hamnbeskrivningens varning för vindar mellan väst och nordväst skulle behöva kompletteras med fler väderstreck – typ syd till sydväst. I natt blåste det ca 7 i byarna mestadels sydväst. Det fick till följd att en enveten dyning svängde in i gästhamnen. Båten rörde sig ständigt uppåt, nedåt, åt ena sidan, åt andra sidan, framåt och bakåt i oändliga kombinationer!
När undertecknad använde duschen i servicebyggnaden på morgonen rörde den sig oupphörligen – var känslan. Blev nästan illamående!
Efter frukost kom vi iväg klockan 10. Vi fick fin vind från sydväst som gav oss en härlig slör över till fastlandet. Det gick fortfarande en del dyning, men det blåste tillräckligt för att båten skulle gå behagligt stadigt i 5 – 6 knop.
Pigga gasten Monica! I bakgrunden skymtar Blå Jungfrun.
Klockan 13 var vi nästan framme vid inloppet till hamnen, så började det ösregna samtidigt som vinden ökade och vred emot. Vi rullade in genuan och seglade i sakta mak de sista kabellängderna fram till hamnen.
Där slutade det blåsa och regnet upphörde. Solen sken så det nästan ångade om däcket.
Tog ner storen och beslog den. Startade motorn och körde sakta in i hamnen samtidigt som vi satte fendrarna, satte fast förtöjningslinorna och förberedde bojkroken.
Gotlandsbåten kommer in i Oskarshamn ett par gånger per dygn.
Vi passerade färjeterminalen där Gotlandsbåten lägger till och körde in i den inre hamnen.
Gästhamnen enligt plottern – med olika förstoringsgrad.
Den digitala tekniken är knepigt. På den vänstra bilden ser man en liten grundklack intill änden på bryggan på 2,3 meter. På den högra bilden har jag zoomat in lite och plötsligt är det ett större grundområde, där högerkantens djupsiffra ändrats från 3,6 till 2,6. Nu är vårt djupgående bara 1,6 så om siffrorna stämmer och det är medelvattenstånd, så är det lugnt…
Det var skönt att komma in i en totalt lugn hamn. Hamnvärden tog emot och hälsade oss välkomna. Han konstaterade att sommaren börjar lida mot sitt slut och att antalet gästbåtar har halverats på en vecka.
Vi hann ta en liten promenad och komma tillbaka till båten innan himlen öppnade sig och regnet öste ner. Blix och dunder ganska nära flera gånger. Men vi satt lugnt inne i akterkapellet.
Den av regnet rentvättade båten, blir soltorkad.
Strax upphörde regnet och solen värmde trots att det var sen eftermiddag.
Nu blev det promenad upp till torget och besök på ett fik. På hemvägen tog vi vägen via den fina stadsparken och nära resecentrum tillbaka till båten. Oskarshamn har verkligen snyggat till gatumiljön på senare år. Fina cykel och promenadstråk med många bänkar och blomsterarrangemang finns det nu. Och massor av restauranger och glassbarer.
Klockan 10 lämnade vi Kalmar. Vinden var SV, 6 – 8 m/s, så vi passade på att hissa storen i lä av de stora upplagen av timmer som ligger i handelshamnen.
Väl ute i farleden stängde vi av motorn, rullade ut genuan och siktade på Ölandsbron.
Det var massor av bilar, husbilar och husvagnsekipage som körde över bron. Flest lämnade ön (arbete i morgon kanske?).
Bakom oss, över Kalmar, kom ett stort åskmoln med regn. Det drog norrut men såg ut att sakta lämna Kalmarsund. Efter en halvtimme försvann Kalmar och det mesta av fastlandet till vänster om oss i regnskyar. Vi fick en släng av regnet, så regnställen åkte på.
Lagom som åskmoln nr 1 försvann bortåt Oskarshamn kom ett nytt jagande från Ölandsidan. Det strök utmed Öland men kom alltmer ut över sundet. Det åskade en del och det började blåsa. Vinden ökade ganska hastigt upp till drygt 11 m/s och vågorna började växa till sig.
Vi hade en djup slör och loggade stadigt över 6 knop. Vi toppade på 7,1 knop när vinden tryckte på lite extra samtidigt som vi hade nedförsbacke i en våg.
Vi passade på att käka medhavd Grekisk sallad när vinden under en period avtog lite. Då kunde autopiloten styra medan vi åt. När vinden var byig och gick över 10 m/s hade autopiloten svårt att hänga med och båten ormade sig fram.
Orolig hamn vid vindar mellan SW och NW.
Vi valde att lägga oss vid flytbryggan, trots att vinden låg på. De båtar som valt att ligga mot kajen (på boj eller sidledes) ligger mer i vindlä, men de gungar ordentligt av dyningen som smiter in genom piröppningen.
Det var tidvis ganska häftiga molnformationer som drog genom Kalmarsund.
Utsikt mot södra Kalmarsund respektive ett utsnitt av Proviantgatan.
På nätet hittar man flera olika stadsvandringarna man kan göra i Kalmar. Vi valde ”Promenad i befästningsstaden” och gick nästan hela rundan.
På 1600-talet flyttade man staden från området väster om slottet till ön Kvarnholmen. Anledningen var att det skulle bli lättare att försvara staden.
Karta från år 1691.
Den nya staden försågs med en försvarsmur runt hela ön/staden. Mot öster och hamnen kan man se hur befästningen såg ut. På den tiden var det vatten utanför muren, så hela nuvarande parkering och köpcentrat Baronen består av fyllnadsmassor och enstaka grund och öar.
Kvarnholmen som den ser ut i dag.
Så småningom revs muren då den inte längre fyllde nån funktion och staden behövde växa. Nu är delar av muren uppbyggd på olika platser.
Den nya promenadvägen ut till gamla lotsutkiken (kaféet).
Förra sommaren pågick ett stort arbete utanpå den stenpir som går från landfästet vid kallbadhuset och ända ut till gamla lotsutkiken.
Nu kan man beskåda resultatet av detta arbete. Det finns nu en fin gång- och cykelväg , gjuten i betong med räcke, utmed piren. På jämna mellanrum finns det soffor där man kan sitta och njuta av utsikten. På flera platser har man byggt badstegar som dyker rätt ner i Kalmarsund. Mycket snyggt gjort. Rekommenderar ett besök – reservation för när det blåser sydlig kuling dock. Då kanske det är bäst att ha badbyxorna på under promenaden 😂.
Såklart åker många båtar i samma riktning, ungefär samma distanser om dagarna och besöker samma gästhamnar.
Det är alltså inte konstigt att man då och då får syn på en båt man sett tidigare. Här i Kalmar dök exempelvis Hallberg Rassy 340, Ella III, upp igen. Den såg jag första gången i Ystad och därefter i Karlskrona.
Båttypen började tillverkas 2018 och har alla de senaste finesserna som moderna båtar har; Bred från mitten till akterspegeln, dubbla roder, eldriven rullstor osv. Man kan välja mellan rorkult (standard) och dubbla rattar. Tydligen säljs de allra flesta med rattar. Den detaljen kostar 100 tkr extra, men det spelar kanske inte så stor roll när resten av båten går lös på ca 3 mkr.
Förra året nämnde jag till Monica att vid Slottsfjärden borde man kunna ordna en fin gästhamn.
I går blev jag riktigt förvånad när jag upptäckte att det var precis vad man gjort!
Man har muddrat hamninloppet och hamnområdet till 2,0 meter vid medelvatten. Man har lagt ut egna prickar och bojar (som inte finns i det officiella sjökortet ännu). Man har byggt en ny fin brygga med el och vatten. Det är bojar som gäller vid förtöjning.
Det är ganska smalt vid inloppet berättade en motorbåtsägare som hittat in. Det låg även en dansk segelbåt i den nya hamnen när jag var där och tittade.
Detligger en handritad skiss över hamninloppet på Kalmar Gästhamns hemsida.
Det är mellan tre och åtta sjömil brett mellan Öland och fastlandet, i det avsnitt bilden visar.
Även på den tid alla höll kursen med hjälp av kompassen var båtarna ganska samlade kring ”den optimala” färdvägen. Men tack vare att kompasserna inte var så exakta blev det en spridning på båtarna.
Med en plotter lägger många ut kurslinjen från ostmärket Yttre Kullen i söder till Skansgrundet vid inloppet till Kalmar. Det är en spikrak linje på 30 sjömil.
Om man då även kopplar in autopiloten, vilket många gör, så följer båten denna linje med bara ett 20-tal meters felmarginal. Även om man styr manuellt så strävar man att efter ”att hålla sig på linjen”.
Ska tilläggas att väldigt många väljer att trycka på Start-knappen till dieseln, istället för att börja kryssa. Det ökar antalet som håller sig till kurslinjen. På bilden ser man att 67 procent (8 av 12) av segelbåtarna använde motorn. (Jag har räknat bort de två motorbåtarna). Det blåste mellan 3 och 5 m/s vid tillfället.
Konsekvensen av detta blir, som framgår av bilden, att man måste väja stup i kvarten. Samtidigt är det ju trevligt, man får ju tillfälle att vinka till många andra båtfarare 😀
Vindvridningen lät vänta på sig. Vid halvelva-tiden tröttnade jag på att vänta och puttrade ut i leden för att komma ut på fritt vatten.
Jag hade låtit plottern göra ett förslag till rutt till Kalmar. Den här gången var förslaget ovanligt krokigt. Måste nog ta ett snack med han som programmerat den funktionen! 😂
När jag en kvart senare skulle gira 90 grader BB för att sikta på Kalmar var vinden vänlig nog att börja blåsa från SO.
Dubbla försegel
Gennakern var förberedd att rullas ut och drog fint i den svaga vinden. Efter någon timme kom vinden rakt akterifrån. Då rullade jag ut genuan också och skotade storen mitt på travaren (så den inte skulle störa så mycket).
4-5 knop hela vägen till Kalmar
Ytterligare två båtar hade gått ur hamnen och styrt efter mig mot Kalmar. Det var bra. Det höll kappseglingsjävulen igång. Jag trimmade kontinuerligt seglen, skar upp på djup slör några gånger när vinden vred gynnsamt. Sakta men säkert drog jag ifrån.
Störande moment i ”kappseglingen”
När jag hade tre sjömil kvar till Kalmar kom ett åskmoln drivande från fastlandet. Samtidigt kom det en lastbåt under Ölandsbron på väg åt mitt håll. Det såg ut som om både åskmolnet och lastbåten skulle skulle möta mig i den smalaste passagen utanför lotsbåtshamnen. Mindes förra året då Malte och jag seglade på samma plats och ett åskmoln dök upp som genererade vindar med kulingstyrka.
Snabbt satte jag på mig regnjackan, tog ner och packade ihop gennakern. PerMonick saktade ner och jag kunde möta lastbåten (tyska båten Cellus på väg från Mönsterås till Varberg) på ett bättre ställe. Åskvädret svängde bort från Kalmar och gick rätt över sundet till Öland.
Vinden hade iallafall ökat lite till 7 m/s och det gick lite vågor. Eftersom det var trångt drog jag ner storfallet till sittbrunnen. Jag kunde då kontrollerat göra en 360-graderssväng och släppa ner storen när båten låg i vindögat.
Manövern gick bra och jag kunde gira in för motor i hamnbassängen. Fendrar och förtöjningslinor monterades under tiden autopiloten styrde båten, som gick på tomgång in i hamnen.
Satsade på att det skulle finnas någon ledig plats på den inre flytbryggan (med bommar). Och det fanns det. Ett par hjälpsamma personer från båten intill tog emot. Nu hade det ju gått bra ändå, men eftersom det är en stålkant på träbryggan var det lugnare att få hjälp.
Akterkapellet på plats
Eftersom jag ska ligga här till på lördag var det läge att sätta upp akterkapellet.
Nu ska här städas och fejas, tvättas, klippas (jag börjar bli långhårig) och handlas. För på fredag kväll (mycket sent) kommer Monica med Flixbussen från Nyköping.
Sen får vi 14 lata dagar på oss att segla upp till Oxelösund.
Väl ute på öppet vatten hissade jag storen. Mest för stabilisering eftersom det går lite dyning och en del svallvågor kors och tvärs. Men ingen vind.
Jag lämnade natthamnen 07:30 och var framme i Kristianopel fyra timmar senare. Sträckan var 19 sjömil. Jag gick för motor hela vägen. Det började blåsa en bris från SW när jag var framme vid den prickade leden in till hamnen. Dvs tio minuter före hamnen.
Regnvädret rundade hamnen.
Jag fick hjälp att ta emot från en av de två båtar som låg i hamnen när jag kom. De hade Limhamn som hemmahamn men kom nu senast från Kalmar.
I ganska snabb takt fylldes hamnen av båtar. Två större båtar var fram och vände och fortsatte sedan söderut.
Båten längst till vänster på bilden kom in sist. Då blåste det 4-7 m/s. De hade lite jobbigt att få in båten till bryggan. Vi var fyra personer som hjälpe till med råd och dåd.
På frågan om var de kom ifrån, sa de att de kom från hemmahamnen och att detta var första dagen på seglingen. Och seglingen ska pågå i 365 dagar!
De erkände att de inte var så vana vid båten. De hade seglat för första gången förra sommaren. Och målet för seglingen är Santa Lucia i Karibiska öarna. En ö lika stor som som Bornholm. På andra sidan Atlanten alltså. Båten heter Monk II eller kanske Monkii. De deltar i ARC, en slags eskadersegling med över 200 båtar. Starten sker i Las Palmas 21 november 2021.
50 / 50
Jag har kollat. Det är 50 % utländska båtar i hamnen. 13 av 26. Mest tyskar. Men även ett par danska och franska båtar. Klockan 19 var hamnen proppfull. Sista båten körde båten i lerbotten. De fick gasa en del de sista metrarna. Jag roade mig med att kolla vattenstånd och prognos för närmsta mätstation (Kalmar). Just nu är vattenståndet +23 cm. I morgon bitti klockan 9 är prognosen +20 cm. De behöver alltså gasa ännu mer för att komma ur hamnen…
PerMonick 