Kategori: Segelbåtar

För ca 6 år sedan köpte jag en ny autopilot. En ST2000+. Plusset betydde att det var en fjärrkontroll med i paketet. Ja, inte en sån fjärr man har till TV:n, utan en fjärr med sladd!

Tanken är att man ska kunna sitta och kura under sprayhooden, och styra med fjärren.

Ett eller ett par år senare gav jag mig på att installera kontakten till fjärren. Det var fyra pyttesmå kabeltrådar som skulle kopplas. Konsten var att veta var. Jag lade nog ner en del tid på detta. Jag fick aldrig igång funktionen.

I våras fick jag syn på fjärrkontrollen. Kollade igenom de kopplingar som var gjorda, konstaterade att det såg helt rätt ut. Kopplade i stickkontakten och testade. Funkade inte. Häromdagen råkade jag hitta monteringsanvisningen till fjärrkontrollen. I morse bläddrade jag igenom den för att se om det fanns någon speciell kopplingsanvisning jag missat. Då ser jag lösningen. Autopiloten måste ju vara ställd på Auto för att fjärrkontrollen ska fungera. Självklart.

Så nu har jag fjärrkontroll även i båten! Dock ej någon TV…

Tack SMHI för sovmorgonen!

Vindprognosen från SMHI säger att vinden ska vrida mot syd från kl 11. Så istället för att kryssa i den svaga vinden ligger vi kvar några timmar och hoppas prognosen stämmer…

Den här hamnen är arrangerad av Kryssarklubbens Bottenhavskrets på en ö som ägs av SCA. Det finns inte så så många faciliteter men att kunna lägga till i en lugn vik vid en flytbrygga är värt hamnavgiften på 50 kr.

De har lite underhåll att fixa (nya åror till båten och det vedeldade bastuaggregatet som är trasigt). Det finns ett TC, som är precis så gammalmodigt man kan förvänta sig…

Söråkersviken är dagens mål. 18M är distansen, över mestadels öppet av mot ost.

Utlovad vindstyrka var 5, med byar upp till 10, senare på dagen 11. Inne i hamnen var det ganska lugnt. Vi startade med full stor och halv genua. Så snart vi rundade sista udden märkte vi att det blåste betydligt mer. Det blåste 10 – stabilt. Och gick hög sjö.

Vi vände, gick in i lä och revade till andra revet i storen.

Ut i vinden igen. Efter en halvtimme tröttnade vi, tog ner seglen och började en tre timmar lång bergochdalbana.

Efter en halvtimme för motor ändrade vågorna karaktär, blev längre och djupare med inslag av korta branta brytande vågor. Vi hade passerat en ö några sjömil bort som gett oss en del sjölä.

Närmaste SMHI mätstation hade registrerat 11 m/s i medelvind och 14 i byarna.

En brottsjö (= halvt badkar inkastat i sittbrunnen) noterade vi som årets första dopp! Därefter övergick vi till manuell styrning med en kurs som var mer rakt mot vågorna. Det gjorde att vi med trekvart kvar till målet kunde gira babord, rulla ut några varv på genuan och ta vågorna på sidan. Nja, de största och brantaste tog vi rakt mot fören. Farten ökade från 4,5 till 6,5 och båten fick betydligt stadigare.

I sådana här vågor gäller det att sjöstuva ordentligt. Vi hade varit rätt duktiga. Det var bara några kläder som trillat ner på durken. Magneterna på dörrarna till förpiken/toan pallade inte för rörelsen, så vi fick kasta in en massa kuddar mellan dem. Då blev det lugnt på dörrfronten.

Det var mycket skönt att kunna svänga in genom Galtström och lägga till vid Lilla-Lubban.

Här ligger vi nu tre båtar. En av dem låg intill oss i går i Mellanfjärden. De hade gjort tvärtom mot oss, börjat för motor och börjat segla andra halvan.

Vi tog den ranka roddbåten och rodde 400 meter över till (Stor-)Lubban. En lång promenad för att hitta ett fik, utan framgång. Lite jobbigt att ro tillbaka i motvinden – särskilt som styrbords årblad bara var halvt!

Sol i dag!

Frisk kryss att vänta upp till Lillubban – som är dagens planerade mål.

Planenligt ringde väckarklockan 05:00. En halvtimme senare var flytvästarna på, kapellet stuvat och motorn igång.

Vi hade motvind (+-10 grader) hela vägen upp till Mellanfjärden. En resa på 12M (= 3 landmil). De var kallt i luften och blåste 5 – 8 m/s. De första två sjömilen hade vi ny sjö rätt på nosen och gammal loj dyning kranbalksvis om styrbord. Dvs ville man ha ett träningspass var det bara att ställa sig upp!

Att vi startade så tidigt berodde på att 1) det skulle komma kulingbyar och regn från kl 14 och 2) det gungade liite för mycket där vi låg.

Det blev lätt frukost under gång.

Efter 3 timmar och 45 minuter kom vi fram till den trevliga gästhamnen, där man knappt vaknat (09:15).

På den finska grannbåten var man ganska trött på den svenska ”sommaren”, men man visste att det varit lika risigt på finska sidan. Vi fick även bekräftat att den finska ”skärgården” mellan Vasa och Rauma inte är mycket att hurra över. Vårt beslut att åka på svenska sidan även på återvägen tyckte de var helt rätt. Alla låg kvar i hamnen pga den aviserade kulingen plus att tre båtar till kom in före kl 14. Vi var minst som vanligt.Mellanfjärden är en liten fin gästhamn med en restaurang som kan rekommenderas. Där åt vi dagens rätt som var en mkt god rödspätta. Det låg en ”riktig segelbåt” i hamnen. På andra sidan ån ligger ett fik som vi ska testa senare i dag. Där finns även ställplatser för husbilar. De har ett alldeles eget servicehus som tillråga på allt såg ut att vara typ 200 år nyare än vårt! Dessutom finns där korvkiosk men utan några specificerade öppettider😂

Planenligt kom vinden och regnet klockan 14. Vindmätaren registrerade 11 m/s – där vi låg i lä av husen…

Nu är det högtryck på båtfronten i Stockholms skärgård (och lågtryck på väderfronten).

Här uppe – i samma kartskala- har vi inga problem att hålla koll på vilka fritidsbåtar som rör sig bland öarna…

Från Hudiksvall till Hornslandsudden (12 M) hade vi mest halvvind. D v s väldigt bekväm segling. Trots att det var lite kyligt så blev det inte kallt.

Men vid udden mötte en lång sugande dyning, uppblandad med färska vågor av en vind på mellan 7 och 9 m/s. Innan vi kom fram till udden hade vi rullat in några varv på genuan, så båten klarade att hålla 5 knop trots den mötande dyningen. Vindvinkeln var väl inte strålande, gick bäst vid drygt 40 grader. Skulle tro att båten går bäst med full stor och lite inrullad genua på vindar upp mot 10. Sen får man ta första revet i storen. Från udden till Kuggören är distansen ca 9 M.

Trots farten gjorde den lite risiga vindvinkeln och dyningen att det var en seg kryss upp mot Kuggören. Det är i princip öppet hav där ute. När vinden avtog till 4-5 så fick motorn hjälpa till. Då hade vi drygt 2M kvar till Kuggören.

Just som vi kommer upp till inloppet ökar vinden och dyningen blir besvärligare då den svingar sig in runt en udde. Vi höll tummarna för att SXK-bojen skulle vara ledig men var samtidigt oroliga för att det ska gunga för mycket där den ligger.

Men bojen ligger ledig och tillräckligt skyddad för både nordanvind och dyning

Tyvärr finns det inga gästplatser i den inre viken. Det vimlar däremot av fd fiskebodar som numera är sommarstugor.

Det finns en möjlig hamnplats mittemot alla stugor – det är de lokala småfiskarnas brygga. Två båtar som kom efter oss lade sig vid den bryggan.

I skrivande stund har vinden avtagit till 0,5 m/s och vridit till väst. Det gör att båten nu lagt sig tvärs de spillror av dyningen som letar sig in till bojen. Vi håller tummarna för att vinden vrider igen, annars blir det en gungande natt…

.

På dagens etapp finns det bara ett par tre platser som funkar som natthamn.

Den första – Hölick – ligger för nära, så den hoppar vi över. Vid Kuggören finns en SXK-boj som vi siktar på att fånga. Är den upptagen kanske vi lägger till vid en brygga som ägs av fiskarna på orten, men då måste det vara sent på eftermiddagen. Stocka, är sista alternativet innan det blir för lång dagsetapp. Det är en liten gästhamn där det ser ut att vara lä vid N-vindar.

Vi börjar dagen i medvind – nu ska vi ut från den lååånga vik vi seglade in i i förrgår. Sen blir det kryss en lika lång sträcka på ”öppet hav”. Hamnar vi på Kuggören är distansen 20M, kryssbenen oräknade.