juli 2022 – PerMonick

Till historisk plats

Liten del av anläggningen är återuppbyggd

I dag söndag seglade vi i lugn vind och strålande sol till Bomarsund.

På vägen passerade vi den tidigare omtalade tilläggsplatsen för Åbo-båtarna – Långviksnäs.

Vi fick göra några krysslag för att ta oss igenom farleden, men sen svängde leden såpass att vi fick plattläns. Vick tillfälle att använda spirbommen faktiskt.

Linförjan vid Toftö körde såklart över sundet mitt framför näsan på oss där vi kom länsande med spirbomnen uppe. Löste problemet genom att starta motorn och lägga i backen. Så för låg vi stilla för fulla segel och inväntade att färjan skulle komma fram och sänka vajrarna.

Vi passerade nedanför ett av de tre försvarstorn som ryssarna hann bygga.

Väl på plats i gästhamnen – ny brygga med ny el och vatten – tog vi en promenad upp till hsmnkontoret. Därefter blev det rundtur bland ruinerna av ryssarnas pampiga skrytbygge Bomarsund.

Huvudanläggningen som hann bli färdigbyggd. Inrymde logement för 2000 man, kanoner, administrativa byggnader mm.

Ritning över vilka övriga byggnader och anläggningar som var planerade. Gula delar var påbörjade.

Ryssarna hade år 1829 fått fram ritningar över det som skulle bli deras bas för Östersjöflottan på deras västra flank. Basen skulle göra att de fick herraväldet över Östersjön. År 1830 började bygget. 10 år tog det att bygga huvudanläggnibgen. De tre torn, av totalt 6, tog fyra år vardera att bygga.

Frankrike och England hade ställts sig på Osmanska rikets sida i kriget om Krim. Till ryssarnas förvåning. De allierade ville hindra ryssarna att nå öppet vatten i Östersjön och valde då att slå till mot Bomarsun-fästningen. Tack vare att krigsfartygen nu kunde förses med ångmaskin gick det att ta dig fram genom smala sund till platser ryssarna inte räknat med. Engelska fartyg kunde bombardera fästningen och 10.000 franska soldater anföll fästningen från landsidan. Efter en tid gav ryssarna upp.

Sverige erbjöds överta fästningen men tackade nej. Hela anläggningen sprängdes i bitar – det tog en vecka…

I år invigdes besökscentret Bomarsund. Väl värt ett besök.

Seglinge > Degerby

Vid ankring på svaj vill man ju vara säker på att vakna i samma vik som man kastade ankar i. Därför slår vi då på ankarvakten.

Faktiskt så använder jag två separata system. Dels den som är inbyggd i Gps:n, dels appen Anchor Time i mobilen. Det är resultatet av den senare som syns på bilden ovan. Fördelen med den appen är två; Man kan under natten enkelt slänga ett öga på mobilen och se var i bevakningszonen man befinner sig och; Man kan en stund efter ankring justera platsen för där ankaret ligger och man kan justera hur stor tolerans på ”draggning” man vill ha.

Gps:n utgår från den plats man befinner sig på just när man aktiverar ankarvakten. Man borde alltså göra aktiveringen just när man släpper i ankaret – det har jag hittills aldrig kommit ihåg…. GPS:n är inte heller lika enkel att titta på när man ligger i kojen.

Från nattens svajplats lättade vi ankar och drog direkt upp seglen. Finns inget bättre än att segla ut från en natthamn i medvind och solsken.

Vinden var till en början 5 m/s men avtog snart till 3. Vi hade en härlig slör i 5-3 knop som så småningom övergick i plattläns.

Galaxy jagade oss en bit men girade sedan bort mot Långnäs. Där ska de göra en 5-minuters s.k. Tax-Free-angöring, innan de tuffar vidare mot Stockholm.

Vi kom in i den stora farled som Åbo-färjorna använder. Rätt många seglare gled fram i leden. Sista sjömilen slutade det blåsa så motorn fick ta oss fram till Degerby gästhamn.

Vi ligger granne med färjeläget. Som tur är kommer det bara en båt kl 23:25 i kväll och första morgonfärjan kommer inte förrän vid 10-tiden. För färjan är väldigt bullrig!

Vi tog en promenad genom byn och hittade en Naturstig genom en gammal orörd skog. Små upplysningsskyltar berättade om vad vi såg utmed promenaden.

Den frekventa bloggläsareb har redan sett att jag skrivit om problemet att hitta bränsle till spritköket. Livsmedelsbutiken här i Degerby är den mest välsorterade vi stött på under hela seglingen. Att dessutom priset inte låg på 9,90€ (som det varit i de fåtal butiker vi hittat några flaskor) utan 5,90€ gjorde inte saken sämre. Nu är det bunkrat så det räcker hela semestern 🥳.

Ny destination

Nu har vi reviderat vår seglingsplanering.

Dagens mål blir Degerby, 14 sjömil åt SSV. Vi skippar därmed den tilltänkta hamnen på Enklinge. Anledningen är vindprognosen som säger att vi får halvvind om vi åker söderut. Och vi försöker undvika att kryssa (och köra motor…).

Kort segling till svajplats

Innan vi lämnade den trevliga gästhamnen i Kumlinge tog vi en rejäl promenad.

Minnessten från kriget med ryssarna 1808

På vägen till det lilla samhället passerade vi den minnessten som restes på en höjd den 31/7 1920. År 1808 besköt svenska armén den ryska ockupationsmakten som hade sitt läger i samhället. Efter några välriktade kanonskott nära det hus där den ryske befälhavaren satt och åt middag hissade ryssarna den vita flaggan.

Mindre trevligt är att ryssarna uppbådade en armé om 17.000 man för att återvinna Kumlinge och resten av Åland. Svenskarna använde den brända jordens taktik och tvångsförflyttade invånarna och brände alla hus. 80% av alla byggnader förstördes.

Kumlinges officiella – hyfsat stora – majstång.

Vid 13:45 avseglade vi och var framme i viken ”Seglinge SV” en timme och en kvart senare.

Här ligger vi nu med en vidunderlig utsikt åt Sottunga-hållet och den farled som Åbo-Långvik-Stockholms-färjorna använder.

5 knop med revad genua

I dag seglade vi bara 12 sjömil, från Sottunga till Kumlinge.

Vi hade planerat att fylla på vatten i Sottunga, men dricksvatten fanns bara på en brygga vid hamnkontoret. Plan B blev då att köra fram till den bryggan i dag. Men den eminente hamnkaptenen hade placerat en båt på just den platsen och den besättningen hade inte vaknat när vi skulle åka. Med bara ca 10 liter i tanken (och en treliters reservdunk) så seglade vi till Kumlinge.

Det blåste friskt i dag, mellan 8 och 11 mest hela tiden. Där vi kunde segla i den slingriga leden rullade vi ut ca halva genuan. Vi mötte flera som gjort samma sak.

Här på Kumlinge kunde vi fylla upp vattentanken (90 liter). Vi ligger hyfsat i lä för den friska vinden.

Efter en stärkande promenad (vi tog bara en del av den 1,2 mil långa leden), blev det rast vila innan vi testade ställets restaurang.

Zooma bilden för att se vinlistan för mousserande vin…

Maten fick klart godkänt. Kycklingen var en 5-poängare enligt Malte och burgaren var både snyggt arrangerad och väl tillagad.

Plan för en vecka…

Nu har vi lagt upp en plan för en vecka framåt. Dvs fram tills vi kommer till Mariehamn. Det kommer att bli mest gästhamnar plus ett par naturhamnar. Den enda jag känner till sedan tidigare är Bomarsund. De andra sex platserna blir nyheter även för mig.

Dagens hamn har nummer 30 i gästhamsguiden för Åland. Hamnen heter Kumlinge och är en Ålands mest kända gästhamnar.

Det ska bli 16 grader (kallt!!), nordvästlig vind på 7-12 m/s.

Kökar > Sottunga

Inomskärs igen efter några dagar bland de yttre skären.

I dag var det många som hade brått att segla vidare, efter att ha legat still ett par dagar.

Vi lämnade den fina hamnen i Hellsö kl 08:45. Vi övervägde att ta in ett rev i storen, men eftersom vi skulle ha halvvind mesta tiden och vindprognosen var 5-10 m/s, så nöjde vi oss med att låta genuan vara inrullad några varv.

Det blåste stadigt 7-8 m/s, så ett rev hade varit helt ok. Vi lutade rejält ibland och det gick rätt hög sjö. Vi loggade 5,5 till 6,6 knop mest hela tiden, tills vi kom inomskärs.

Lagom som vi fick Sottunga i sikte såg det ut att komma ett häftigt ösregn. Tunga moln rullade fram över oss och det började regna så smått. Men det var inte ösregn – det var sjörök. Det blev rejält fuktigt i luften. Dimman var inte tät, det var inga problem att se öarna runtomkring.

Kl 11:15 kom vi fram till gästhamnen. Det var inga problem att hitta en ledig boj så dax. Flera lämnade bryggan för att segla till andra destinationer

Till slut var vi bara sju båtar vid bryggan.

Men snart började det strömma till båtar i en strid ström. Hamnkaptenen hade fullt upp dirigera båtarna till ”rätt” plats.

När detta skrivs är det trettio båtar på bryggan plus ytterligare tio på bryggan vid restaurangen.

Efter incheckning lånade vi cyklar (gratis) och cyklade tre kilometer till närmaste livsmedelsbutik. Nu var inte den butiken så stor. Man skulle kunna kalla den minimal. Och sortimentet var därefter. Men vi fick ihop ett par kassar med mat iallafall.

Vi motionerade ytterligare genom att ta en promenad på en del av en naturstig. Troligen anlagd av kyrkan.

Vi promenerade förbi ett vindkraftverk som stod och väsnades i skogen.

Vi ligger alldeles nära färjeläget, dom har frekvent trafik.

Stora leden till Långnäs, där Åbo-färjan lägger till i fem minuter av skattetekniska skäl, går alldeles utanför.

Via denna live-kamera kan du kolla in bryggan vi ligger på.

Det har bara varit några minuter med sol i dag. Och ganska kyligt i vinden.

En dag på Sommarön

Vi bestämde oss för att ligga kvar i hamn i dag. SMHI hade 10-18 m/s i prognosen samt rikligt med regn större delen av dagen.

Den del av ön vi ligger på heter Sommarön. I dag har det varit typiskt sommarväder. Blåst, regn och till kvällen sol 😎

Av 25 gästbåtar i hamnen har alla utom två bestämt sig för att ligga kvar en natt till.

Två båtar, som delade på en boj, fick flytta p.g.a. att bojen draggade när det blåste 9 m/s vid 8-tiden i morse.

Under ett uppehåll i regnandet hann vi promenera 1 km på landsvägen. Sedan sist jag var här har det byggts ett äldreboende och en kombinerad vårdcentral/förskola.

En positiv överraskning var att det inte blev riktigt så blåsigt och regnigt som SMHI förutspått. Men det hade inte varit så kul att segla i det ihållande regnet.

En annan positiv överraskning var att hamnavgiften för andra natten är rabatterad med 5€. Det firades med glass och påfyllnad av fikabröd!

I kväll blir det spännande fotboll. Vi har reserverat de bästa platserna till kl 22 (finsk tid)!

Segling mellan Utö och Kökar

Seglarna vi mötte, de var många, hade ganska tuff bidevind.

I dag var havet lugnare. Vinden var måttliga 5-7 m/s mesta tiden. Men sista timmen rev det i och blåste 9 i byarna. Då var vi inomskärs, så vattnet var platt.

Det var tyvärr fullt i Kyrkviken (= Sandvik, det egentliga Kökar). Åtminstone såg det så ut på långt håll. Vi svängde istället in till gästhamnen vid Hellsö. Vi fångade sista bojen. Ska sägas att de är riktigt snåla med bojar här, så de som anlände senare fick ankra eller lägga sig två på samma boj.

En svensk kille (farbror) tog emot linan när vi lade till vid bryggan. Det visade sig att han och frugan åkt bil hit till Kökar! De bodde nu i en av stugorna ovanför hamnen. Själv seglade han i Vänern, där han har sin segelbåt liggande.

Den här hamnen har Monica och jag besökt tidigare. Liten o behändig gästhamn, liten ”nödproviant-kiosk” i receptionen. Sprillans nytt servicehus finansierat med EU-pengar. Bensinstation. Vi ligger vid inre bryggan som är ny, men utan fast installerad el och helt utan dricksvatten.

Våra finska grannar i Utö stack tidigt (kl 8) i morse. Till Kökar sa de. Vi förstod att de ville vara säkra på en bra plats – i Kyrkviken trodde vi. Men nu träffade vi på dem här på Hellsö. ”Den här hamnen är mycket bättre” var förklaringen.

Vi testade Restaurang Havspaviljongen, på en bergstopp alldeles nära gästhamnen. Den var riktigt bra.

Hur vi gör i morgon är inte bestämt. SMHI varnar för vindar på 10-18 m/s och kraftigt regn i flera timmar. YR är lite försiktigare men håller i stort sett med om att det blir riktigt risigt väder. Så vi blir kanske kvar här ett dygn till…

26 sjömil till (finska) Utö

Det regnade inte när vi vaknade, som SMHI lovat. Vi deppade inte för det, utan fixade frukost, packade kapellet, tog på vindtäta jackor, drog upp ankaret och seglade ut ur ankarviken.

Natten var lugn, bara ett falsklarm från ankarvakten störde. (Det var båten som klockan 02:00 flyttat sig 30 meter åt sidan pga ändrad vindriktning som triggade larmet.).

Halvvind är härlig vind!

Vindriktningen var perfekt för en slör ner till Finska Utö. Till en början blåste det 3-5 m/s och båten tuffade på i nästan plattvatten ( det var nästan frånlandsvind).

Våghöjden ökade successivt i takt med vindökningen. 7-9 m/s blev normalvärdet. Plötsligen ökade våghöjden markant. Vi hade kommit utanför skärmen av vågdämpande öar och skär – nu kom vågor som byggts upp ända från den svenska kusten. Även vinden ökade och låg konstant på 9-10 med några toppar över 11 m/s.

Båten gick torrt och fint, farten låg mellan 6 och 7 knop. När vi närmade oss Utö och farleden smalnade av rullade vi in halva genuan. Då blev det en lugnare färd.

För att komma in genom den smala rännan till hamnområdet var vi tvungna att gippa. De två båtar som gick före oss gjorde kovändningar. Vi hade nu rullat in genuan helt men hade bra fart på båten. I en liten vindsvacka (8 m/s) passade vi på att gippa. Det gick utan problem.

Det var nästan fullt i hamnen. Vi snodde en plats med boj ytterst på hotellbryggan. Det stod ”reserverat”, men båtgrannen trodde det var en gammal skylt…

Snittfarten från ankarplatsen till bryggplatsen blev 5,7 knop. Det kan vi inte klaga på!

Det blev en promenad på ön. Många gamla värn, skyddsrum och kanontorn hittar man på Utö och öarna omkring. Nu är det lotsarna som har verksamhet på ön. Två lotsbåtar stationerade på ön.

Vi tittade på helikopterplattan på ön. Det var bland annat hit man flög upphittade från havererade Estonia den 28 september 1994. 852 personer omkom i olyckan. 137 överlevde mycket tack vare helikoptrarna. Totalt deltog 26 helikoptrar i räddningsarbetet. Stundtals var det kö till Utö landningsplats av helikoptrar som skulle lasta av och/eller fylla på bränsle.

Vraket efter Estonia ligger 22 sjömil SSV om Utö.

Nu har vi beställt nybakad limpa till klockan 8 i morgon – levereras till bryggan!

Nu har vi