Till historisk plats

I dag söndag seglade vi i lugn vind och strålande sol till Bomarsund.

På vägen passerade vi den tidigare omtalade tilläggsplatsen för Åbo-båtarna – Långviksnäs.

Vi fick göra några krysslag för att ta oss igenom farleden, men sen svängde leden såpass att vi fick plattläns. Vick tillfälle att använda spirbommen faktiskt.

Linförjan vid Toftö körde såklart över sundet mitt framför näsan på oss där vi kom länsande med spirbomnen uppe. Löste problemet genom att starta motorn och lägga i backen. Så för låg vi stilla för fulla segel och inväntade att färjan skulle komma fram och sänka vajrarna.

Vi passerade nedanför ett av de tre försvarstorn som ryssarna hann bygga.

Väl på plats i gästhamnen – ny brygga med ny el och vatten – tog vi en promenad upp till hsmnkontoret. Därefter blev det rundtur bland ruinerna av ryssarnas pampiga skrytbygge Bomarsund.

Ryssarna hade år 1829 fått fram ritningar över det som skulle bli deras bas för Östersjöflottan på deras västra flank. Basen skulle göra att de fick herraväldet över Östersjön. År 1830 började bygget. 10 år tog det att bygga huvudanläggnibgen. De tre torn, av totalt 6, tog fyra år vardera att bygga.

Frankrike och England hade ställts sig på Osmanska rikets sida i kriget om Krim. Till ryssarnas förvåning. De allierade ville hindra ryssarna att nå öppet vatten i Östersjön och valde då att slå till mot Bomarsun-fästningen. Tack vare att krigsfartygen nu kunde förses med ångmaskin gick det att ta dig fram genom smala sund till platser ryssarna inte räknat med. Engelska fartyg kunde bombardera fästningen och 10.000 franska soldater anföll fästningen från landsidan. Efter en tid gav ryssarna upp.

Sverige erbjöds överta fästningen men tackade nej. Hela anläggningen sprängdes i bitar – det tog en vecka…

I år invigdes besökscentret Bomarsund. Väl värt ett besök.