Mot Kalmarsund

Natten har varit lugn. Inga ubåtar dök upp.

Blåser 1 m/s nordligt när jag äter frukost. När frukostbestyret är klara och jag lägger ut blåser det 0 m/s. Väljer att gå den rekommenderade vägen ut från ankarplatsen. Det är ju kul att testa nya vägar, det är ju tryggt att nån gått där förut och dessutom sparade jag en sjömil på vägen 😀

Det gick väldigt bra att gå inom det område som var blåmarkerat. Där var det oftast djupare än 2,5 meter. Men när jag kom ut i det område Sjöfartsverket anser är djupare än 3 meter (markerat 4,5 på flera ställen) hoppade ekolodet plötsligt ner till 1,8 meter. Bromsade farten från tomgångsfart (2,5 knop) till 0,5 knop. Djupet minskade stadigt. Till 1,6 till 1,3 till 1,0 meter. Fullt med sjögräs runt båten. Plötsligt 2,8 meter. Sen ner till 1,3…

Jag krypkörde genom sjögräset och så småningom ökade djupet till 3 meter.

Till slut kom jag fram till farleden och kunde köra i marschfart 5,5 knop.

När jag skriver detta, kl 10:00, siktar jag ännu inte Öland som ligger 15 sjömil bort. Däremot dyker det upp en säl som undrar vad det är som surrar.

Jag har mött ett femtontal segel- och motorbåtar som är på väg söderut i stiltjen.

Om det inte blåser för mycket ska jag ta mig till Kristianopel. Det är lite knepigt att lägga till i en hamn med bojar om det blåser för mycket. Då får jag ligga på svaj istället.