Blixt och dunder

Regn i slowmotion

Vi hade en härlig gång på båten i dag. Lätt bidevind och 5 m/s ger en bra gång i båten – åtminstone när det är frånlandsvind som i dag.

Men efter en timme vred vinden emot och det blev kryss. Efter en halvtimme dog vinden ut så vi fick köra den sista biten per motor.

Det gick regnbyar både framför och bakom oss, men vi klarade oss ända till hamnen. Men bara nästan. Med 50 meter kvar kom en regnskur så vi blev härligt blöta. Lagom som maten var framdukad kom ett skyfall som heter duga. Regnet smattrade på vattnet så man fick höja rösten för att höra varandra. Mitt i ösregnet började det åska. En knall var värre än de andra – det var svårt att uppfatta om det hann gå någon sekund mellan blixt och knall. Den stora radar som finns 200 meter bort slutade snurra i en minut.

Lugnare överfart kan det inte bli.

Dagens etapp var på 55 sjömil varav 50 på öppet hav. Vi kunde släppa bojen vid Björn och segla iväg utan att starta motorn.

Det blev 3 timmar segling och 10 timmar motor (bitvis med segel uppe för stabilisering). Vi hade totalt stiltje under flera timmar. Det var som att titta på ett konstverk emellanåt

Det var ibland svårt att bedöma vilket kardinalmärke man siktade, pga speglingen i vattnet. Detta är ett Sydnärke – inte ett Västmärke!

Vi gick till Djupvik eftersom det inte ska blåsa nordligt. En mycket bra svajhamn. I viken ligger en tysk seglare jag sett flera gånger både IRL och på AIS. En charterbåt gissar jag.

Nu är ankarlanternan riggad och vi säger God Natt – finsk tid.

(Å)Land i sikte!

Med 15 sjömil kvar till Märgrunden, som ligger norr om norra Åland, har vi land i sikte.

Ungefär halva sträckan har vi kört med motor för att inte komma för sent till land – när vinden pendlat mellan 1,5 och 3 m/s. Under en lång sträcka hade vi 4 m/s med vinden in på tvärs – det var perfekt att köra med gennaker då.

Vid gränsen till Åland var det dax att flytta klubbvimplarna till babordssidan. Ålandsflaggan hissades under styrbords vantspridare.Monica granskar överseglingskortet.

Mot Gävle

Dagens etapp är bara 15 sjömil. Prognosen är att regnet ska sluta vid 7-tiden och att det ska blåsa 1-2 m/s hela förmiddagen.

Planen är att åka direkt kl 7, käka frukost under gång och vara framme i Gävle efter 3 timmar. Så det blir troligen motorgång.

I Gävle kliver den glada och flitige gasten Mia av, efter en dryg veckas ”tjänstgöring”.

Efter Gävle kommer Monica och undertecknad att få klara oss själva en tid, men det återkommer jag om.

Storstädning

Mia finstädar teaktrallen

I dag var det dax för storstädning, både utvändigt och invändigt inklusive i kyl och skafferi. Efter en dryg timmes arbete var båten som ny 😃

Efter städning blev det middag samtidigt som vi kunde beundra solnedgången.

Ankarlanternan

Nu ligger vi vid boj. Så vi tänder ankarlanterna så ingen kör på oss i natt. Rent teoretiskt skulle nån ur lokalbefolkningen kunna komma innifrån den lilla vik vi ligger i… Lanternan har LED-lampa så strömförbrukningen är försumbar. När det ljusnar släcks lampan automatiskt.

Det har kommit några regnskurar under kvällen. Just nu (kl 23:00) öser regnet ner. Perfekt ljudkuliss för att sova gott! Godnatt 😴.

Tillbaka i Axmar

I dag kom vi iväg kl 09:15. De första 45 minutrarna gick vi för motor på ett spegelblankt hav.

Sen kom vinden och vi kunde börja segla i 3-4 knop. Vi valde att gå en lite längre inomskärsled för att vara säkra på att slippa gammal dyning.

Avsnittet nära Enskärsoren är nästan för spännande. Att titta på ekolodet är pulshöjande…

Men vi klarade oss utan bottenkänning (sandbotten) och kunde fortsätta ut på den tio sjömil breda Ljusnefjärden. Vi siktade två segelbåtar vid horisonten, några enstaka motorbåtar. Annars helt tomt på båtar.

När vi hade två mil kvar till Axmar började det regna och vinden ökade till 8-9 m/s. Lagom som vi fått på oss regnställ slutade regnet, men blåsten fortsatte. Vinden låg snett in på bryggan, men vi fångade bojen och kunde elegant lägga till utan dramatik kl 14:45. Dagens etapp tog alltså 5,5 timmar.

I Axmar måste man ju besöka restaurangen.

Efter lång promenad och tärningsspel somnade besättningen, trots vindens lek i riggen.

Segla bland stengärsgårdar

I dag ska vi fortsätta söderut, kanske till ytterligare en bekant hamn – Axmar brygga.

Samtidigt som man passerar infarten till Hudiksvall ändrar skärgården karaktär. Öarna med berg i dagen blir färre och stenrösena blir fler. Letar man efter flyttblock från senaste istiden är det hit man ska åka. Gigantiska stenblock ligger utkastade både på land och i vattnet. Ofta sticker det bara upp en tetrapacliknande stenbit, mitt på fjärden. Eller en halvt raserad gärsgård bestående av klippiga stenblock. Så här ser det nu ut förbi Gävle tills man kommer till Öregrund, då skärgården ändrar karaktär igen.