Här i Karlshamn ligger gästhamnen vid en åmynning. En stor fördel med det är att i sötvattnet finns inga havstulpaner.
Tydligen är det nu under en tvåveckorsperiod (i Sörmlands och Östergötlands skärgårdar) stor risk att de ska börja bygga sitt ”kalkbygge” på båtens skrov.
Centrum-gästhamnen i Karlshamn har bommar som förtöjningsmetod. ”Förtöjning for dummies” kan man säga, eller ”ensamseglarens dröm”. Det är nästan omöjligt att misslyckas att förtöja när det är bommar.
Men det finns en nackdel; Det gnisslar ofta. Ibland gnisslar det förskräckligt mycket. Det gjorde det där jag ”parkerade”. Men det finns en lösning =
Efter en rejäl dos smörjmedel så blev bryggan helt tyst. Vilken befrielse! Räkningen för servicejobbet skickar jag till kommunen…
Tre etapper kvar
PerMonick köpte jag i Karlshamn år 2004. Båten låg i Stärnö Vindhamn från första sjösättning år 1979. Den första ägaren, Leif Eric Carlsson, ägde båten i 24 år, fram till sommaren 2003. Båten hette då Amanda. Jörgen Ekman ägde båten sommaren 2003 fram till den 2/1 2004. Då jag köpte båten.
Det året, i mitten av maj, seglade jag och Monica båten hem till Oxelösund. Det gjorde vi på 7 dagar inklusive 1 vilodag i Harstena.
Allt, inklusive väderprognoser, finns dokumenterat i en loggbok. En slags ”intern blogg”.
I dag onsdag har jag en vilodag. I morgon startar ”etapp 10” med Christer ombord. För Christer kommer det att bli lite omvälvande, eftersom han nu blir gast. Han är ju van vid att vara skeppare med mig som gast. Så var det ju på åtskilliga kappseglingar på Christers båt. Och inte vilka kappseglingar som helst – det var SM-seglingar det handlade om. I Mälaren, i Nynäshamn, i Nyköping/Broken och i Oxelösund. Kanske jag glömt någon, det är ju några år sedan.
Nu bara tre etapper kvar.
Fotogenlampan skapar ett gemytligt ljus i akterkapellet.
Godkväll från Karlshamns gästhamn.
Nedanstående ovanliga fågel fick jag syn på när jag promenerade från de fantastisk välskötta duscharna. Nu ska vi se om vi har någon fågelintresserad som kan säga vad den heter. Bofink var det inte!
Efter en lugn morgon, med lite reparationsarbeten plus en glass vad det dag att kasta loss och segla till Karlshamn.
Det blåste inte mycket, så när jag rundat udden kom en lång dyning och förstörde seglingen. Fick bli motor en timme tills det började blåsa.
Vinden kom med åskovädret. Turligt nog gick ovädret utmed kusten, så jag slapp undan med bara några regnstänk.
Precis när det var dax att ta ner seglen friskade vinden i ordentligt. Jag hittade lä intill en ö – alldeles nära den vik där jag hämtade den nyinköpta båten för 14 år sedan.
Sen var det bara att sikta mellan pirarna och passera AAK, den tidigare margarinfabriken som numera producerar vegetabiliska oljor och fetter för världsmarknaden.
Gick en sväng på stan för att lokalisera livsmedelsaffärer mm inför morgondagens shopping.
I natt vaktades hamnen av måsen Mås. Vid horisonten såg man ljusen från Karlshamn.
Det har regnat då och då under natten. Vinden ligger på ost till nordost, vilket är en bra vindriktning för den här hamnen.
Under förmiddagen ska solen titta fram och vinden vrida mot syd. Då blir det lagom att segla de tio sjömilen till Karlshamn.
Varje hushåll har en kärra för transporten av resgods från båten till stugan. Nu är det fullt av kärror på hamnplan, så de flesta har åkt hem.
Hamnkapten sa att fram till i förrgår var det överfullt av gästbåtar. I går försvann de. Nu är vi bara 7 kvar.
Men inte är väl sommaren slut?! Jag brukar ju vara mitt i semestern vid den här tiden.
Jag tog en promenad upp till fyren (80 meter öh). Många hus är det, nästan alla tomma. Även Missionshuset var tomt.
Det finns flera vackra trädgårdar på ön.
Vissa har dasset i separat hus.
Fotbollsplanen hade några gröna fläckar.
I ett stort hägn fanns det klövdjur. I ena hörnet ett jakttorn (!).
För bara 100 kronor/år blir du medlem i fyrföreningen.
Det var en fantastisk utsikt från bergknallen där fyren står.
Intill fyren ligger förvaltarbostaden.
Det är fina promenadvägar mellan hamn och fyr.
Vägen skiftar karaktär flera gånger.
Väl tillbaka till hamnen följde jag ”havsvägen” en bit.
Där har man byggt små minihamnar genom att flytta på stenar.
Tillbaka i hamnen, där det inte är någon trängsel.
Hemtrevligt under akterkapellet.
Nu är det bara 10 sjömil kvar av den här etappen. Kommer jag till Karlshamn som planerat i morgon, får jag en vilodag innan nästa etapp startar.
Under Napoleonkrigen var Hanö en Engelsk flottbas! På den tiden fanns det nog inte vatten och el ute på kajerna.
Det tog 4 timmar för mig att ta mig hit från Åhus. Och då gick jag för motor 90% av sträckan. Avståndet var 20 sjömil. Alltså 5 knop i snitt. Det var betydligt långsammare än i går då jag seglade…
Regnet, som kommit och gått under överfarten har gjort ett tillfälligt uppehåll.
En liten fiskebåt kom in i hamnen mitt under mitt bloggskrivande…
SMHI säger väst 2-3 m/s, vridande till ost. Dvs mkt svaga vindar. Regnet skulle upphöra kl 13.
Så jag beslutade att åka motorbåt till Hanö.
Dyningen var som förväntat ganska jobbig. Ut från Åhus är det tätt prickat så där var det givet motor som gällde. Ibland pekade stäven mot himlen: Ibland lekte båten ubåt: Ganska snart visade det sig att SMHI:s prognos inte stämde så bra. Vinden är ostlig 7 m/s – rakt på nosen. Jag går nu ut från kusten en bit, så kan jag vända mot Hanö och rulla ut focken. Lite bekväm får man vara!
Om SMHI har rätt ska det regna fram till klockan 15 i dag. (Till glädje för alla som har första arbetsdagen efter semestern!)
Vinden kommer att vara svag. Knappt seglingsbart om det ligger kvar dyning ute i bukten.
Tack vare gårdagens fina distans (ganska exakt 100 km) har jag nu flera valmöjligheter, eftersom jag inte behöver vara i Karlshamn förrän onsdag kväll. {Christer mönstrar på torsdag fm}.
Alternativet att ligga kvar en dag i Åhus är inte så lockande pga regnet. Efter tre glassar skulle jag bli uttråkad.
Nej, segling får det bli. Men först lite lelefonärenden, så avfärd får vänta några timmar.
I dag seglade jag den längsta dagsetappen hittills under seglingsprojektet. Och dessutom snabbast. Distansen blev 54 sjömil.
Det tar ett tag innan allt är på plats. Filmsnutten är från en position 2 sjömil från Ystad gästhamn. GoPro-kameran hittade en egen vinkel!
Ljudet?? = Kameran sitter monterad på akterstaget. Det innebär att ljudet från masten (med vajrar och kablar) fortplantar sig in i mikrofonen…
Från Ystad till Sandhammaren gick det en lång gammal dyning som fått ny energi av en vind på 6-8 m/s.
Vinden ökade successivt och nådde sitt max i höjd med Kivik/Stenshuvud. Där blåste det 16 m/s i byarna. Stadigt låg vinden på 10-13 m/s. Det låg kvar en lång gammal dyning som följde med när jag rundade vid Sandhammaren. Nu mötte jag en dyning inifrån Hönöbukten. Och ovanpå detta de nybildade vågorna av den befintliga vinden. Det hela liknade tidvis en kastrull med kokande vatten. Båten gick fantastiskt bra. Stadigt över 5,5 knop, oftast över 7 knop och inte sällan 8 knop. Högsta fart som registrerades av gps:en var 9 knop, men det var i en surf i en hög dyning.
Det var en jättehärlig segling. Tyvärr gick det inte att filma när det gick som bäst – då gällde det bara att styra rätt och hålla i sig! Här en filmsnutt när det var ganska lugnt.
När man är i Åhus måste man äta glass! Kvällsmålet kom i andra hand…
PerMonick 