Kategori: Segelbåtar

Dockstavarvet…

Foto:Marinen

Ett stenkast från gästhamnen här i Docksta ligger Dockstavarvet. Varvet startade år 1905. Till att börja med tillverkades skötbåtar till fiskare i trakten. Man tillverkade en hel del segelbåtar, då grundaren skaffat sitt yrkeskunnande på Neglingevarvet i Saltsjöbaden. Reportoaren utökades med lotskuttrar. Livbåtar, landsvägsfärjor mm byggdes på den tiden. På 70-talet byggdes en hel del lotsbåtar i aluminium. Exempelvis lotsbåt 707 som levererades till Oxelösunds lotsplats år 1977.

På 80-talet startade produktionen av Stridsbåt 90. Merparten av dessa båtar är byggda i Docksta. De har tillverkats i några olika versioner.

År 2017 förvärvade SAAB Kockums Dockstavarvet inklusive systerbolaget Muskövarvet.

Det börjar likna sommar!

Eftersom vi stod mot botten (leran) för att bekvämt kliva iland i går kväll, drog vi ut oss en meter för natten. Under natten hade vattenståndet minskat med ca 5 cm. Det räckte för att vi skulle få svårt att komma nära bryggan. Tur att vi drog ut oss, annars kan vi ha blivit kvar i leran…

Vinden hade rätt riktning men var väldigt svag. Vi seglade en mindre del av dagen och körde dieseln resten. Vi seglade nära några riktigt höga öar. Höjd cirka 200 meter, samtidigt som vattendjupet var 60 till 90 meter där vi seglade.

Temp-mätaren har hoppat igång igen efter en veckas strejk. Mätaren visar att det är hela 15 grader i vattnet. Så saknas det inte mer än 10 grader för att bli riktigt badbart. Nu har vi hamnat i Docksta. Alldeles granne med E4:an.

Vi ligger med utsikt mot Skuleberget. Men det är lite för långt att gå för att komma dit.

På eftermiddagen kom värmen på riktigt. Det har vi väntat länge på.

Tre sund = Trysunda

Vi ligger vid den privata hamnen, till vänster bild.

Efter att morgondimman lättat lade vi ut från gästhamnen i Örnsköldsvik, kl 09:30. Det var ett härligt solsken men ganska kyligt. Den första timmen var det spegelblankt så vi fick åka motor. Vid Malmön ser man öppet hav i ett gatt. Där viker farleden av åt sydväst. Vi kom dit samtidigt som en ostlig bris kom in från havet. Vi hissade segel och stängde av motorn (alltid en befrielse att få göra det!). Farten ökade till 5 knop.

Vi passerade den ”officiella” gästhamnen och körde längst in i den lugna viken där det finns ett privat alternativ. Första försöket misslyckades pga att det var för grunt. Vi siktade istället in oss på en glugg mellan ett par båtar – och där nådde vi ända fram till bryggan.

Efter lite käk blev det promenad till Storviken. Där finns ett stort klapperstensfält och röda klippor mot havet. Nordinggrågraniten har en härligt röd ton.

På Trysunda lär det nu bara finnas två boende året runt. Ön, och öarna runt omkring, blev Natura-2000-reservatet 1987. Det är ett gammalt fiskeläge som på 1500-talet bildades av Gävlefiskarna. På den tiden ledde tre sund in till den skyddande hamnen. Genom landhöjningen återstår nu bara ett sund.

Ytterligare en promenad på 1 km tog oss till Björnviken, där det finns en sandstrand och fullt utvecklade sanddyner.

Här på ön kan man bo på vandrarhem, tälta eller ligga i gästhamnen. Det finns en liten butik/kafé och ett minimalt fiskemuseum.

Vår private gästhamnsvärd tog 150 kr/natt, vilket är ungefär hälften av vad den officiella tog. Den som träffat Elof på Harstena (gammal fiskare, numera avliden) förstår ungefär hur det var att prata med denne hamnägare.

Vi hann med ett besök i kapellet, byggt på 1600-talet av Gävlefiskarna.

Dax att segla söderut

Nu är det dax att lämna Örnsköldsvik och börja segla söderut. Planen är att det ska bli nya hamnar hela vägen ner till Oxelösund, med undantag av att hamnarna i Härnösand, Gävle och Fejan kan räkna med återbesök.

Dagens mål är Trysunda, som är ett gammalt fiskeläge strax norr om Ulvön.

De första timmarna lär det bli motvind, om SMHI håller vad man lovat.

Överhuvudtaget ser det de närmaste 10 dagarna ut som om den huvudsakliga vindriktningen ändrats från att vara nord till att bli syd…

Äntligen sol – och bara lite regn

I dag har vi badat! Paradiset heter Ö-viks fina badhus. Det var inte fel att simma några längder och avsluta i bubbelpoolen.

Resten av dagen ägnades åt lite shopping och promenad till Modo Hockeys hemmarena Fjällräven Center.

Bortsett från en timme mitt på dagen, då det kom en åskby, hade vi solsken hela dagen. Det var riktigt glassväder!

Kaffepaus under akterkapellet.

Det kom ett regnmoln som missade oss.

En dag i Ö-vik

Nu har vi nått vändpunkten på årets segling. Det firar vi med att stanna en extra dag här i Örnsköldsvik. Med på firandet är Malte, som i går anlände med buss efter fem timmars resa från Gävle.

Gästhamnen är dessutom ställplats för husbilar samt vandrarhem. Inhyst i samma hus hittar man även en italiensk restaurang – som vi inte testat än.

Presstöd…

När man är ute och reser (seglar) i landet så köper man naturligtvis ortens lokaltidning. Dels för att man därmed ökar lösnummerupplagan den dagen med sisådär 0,5 % men främst för att läsa vad som hänt och händer där man är – just nu.

– Vi såg en säl i dag när vi seglade in i Örnsköldsviks-fjärden. I ÖA kan man i dag läsa om att sälarna nu är ett stort problem för de lokala fiskare som finns kvar.

– På Ulvön pratade man i går om att vattnet tog slut under den stora regattan. I dagens ÖA kan man såklart läsa om vattenbristen och den ransonering man införde under helgen. Och man kan läsa ett utförligt reportage om kappseglingen.

– När man jobbat länge på tidning som jag, då vet man vad en perforatris är. Känner man inte till det så kan man läsa det i dagens ÖA. Jag tar mig friheten att lägga ut en bild på artikeln. .

Motorbåt från Ulvön till Örnsköldsvik

Nej, någon varg har det inte funnits på Ulvön (varken Norra eller Södra). Men statyn är fin.

Under natten regnade det ihärdigt. Det började även blåsa, men vi låg i lä för både vind och dyning.

Nu blåste det rakt emot det håll vi skulle segla och vindstyrkan uppgavs ligga i intervallet 7 – 15 m/s. På en sträcks av ca 3 sjömil var det öppet hav, där vågorna haft tid att växa sig riktigt höga. Så beslutet blev att vi åker motorbåt i dag. Alla 22 sjömilen.

Det blev en bitvis blöt historia när vi skulle ta oss upp mot Örnsköldsvik per motor.

Vinden låg för det mesta på 10 m/s och toppade på 15. När vi passerat området med havssjö blåste det ihärdigt 12 -14 m/s med korta vågor som stänkte ner oss ordentligt.

Det var skönt att komma in i lugnet i Örnsköldsviks-fjärden.

I hamnen ligger det övervägande finska segel- och motorbåtar. Några tyska båtar har vi knappt sett till de senaste 3 – 4 dagarna. Och inga andra nationaliteter heller.

Efter en shoppingrunda blev det fika. Utsikten var tjusig över stans hoppbacke!

Blåsigt till Örnsköldsvik

I dag ska vi ta oss till Örnsköldsvik. Det har regnat hela natten och vinden har successivt ökat.

Det är kulingvarning med vindbyar upp till 18 m/s. Vindriktning NO, vilket innebär rakt motvind.

Deg är bara en kortare bit på ett par sjömil där dyningen kan gå in från havet.

Det är möjligt att vi inriktar oss på att köra motor de 22 sjömilen in till Örnsköldsvik. Där inne, i viken, är det frånlandsvind. Så det bör inte vara några problem att lägga till mellan bommarna.

Så här var utsikten vid 21-tiden i går kväll.