Älvängen

I morse fick jag nytta av VHF-apparaten. När vi cirklat fem minuter vid Lilla Edets sluss, utan att se någon reaktion från slussvakten, ropade jag upp slussen på kanal 9 och vips fick vi besked om att de skulle öppna för oss alldeles strax.

Vi fick ha slussen helt ensamma, vilket ju gör det hela enklare. Skönt att kunna köra ur slussen och plocka bort de 10 fendrarna som ”dekorerat” skrovsidorna under alla dagar i sluss-systemen.

Efter en broöppning blev det full fart (6 knop) söderut.

Vädret har jag ju inte kommenterat så mycket under de dryga tre veckor vi varit på väg *). Det beror på att det för det mesta varit 25 grader och sol. Men i dag var det mulet med inslag av regnstänk samtidigt som det blåste 5 – 7 m/s rakt emot.

Vi har nu parkerat i en liten hamn som Älvängens båtklubb använder vid sjösättning. Det finns inga bekvämligheter men å andra sidan är det gratis.

En rätt trafikerad dubbelspårig järnväg går 50 meter från vår akter. Men vi har testat att sova under eftermiddagen – och vi blir inte alls störda.

Nu är ordningen återställd; Solen är tillbaka och det är 21 grader i skuggan.

*) I midsommar, i Söderköping, regnade det faktiskt några timmar.

Tillbaka till 0

I morgon har vi slussat genom Lilla Edets sluss, och är tillbaka på havsnivån igen. Vi har slussat 58 gånger i Göta Kanal och 6 gånger i Göta Älv/Trollhätte kanal.

Som högst var vi 91,8 meter över havet, då vi åkte över sjön Viken. (Läppstiftet i Göteborg är 88 meter högt).

Vi har inte bestämt natthamn i morgon än. Den som väntar får se…

Lilla Edet

Inte hade vi nån nytta av att gå upp extra tidigt inte! Skepparen hade drabbats av tillfällig minnesförlust (alternativt: sinnesförvirring) och glömde bort att slussning för fritidsbåtar inte startar förrän kl 09:00. Inte blev det bättre av att slussvakten inväntade två ambulanser under utryckning. Fast när de susade över bron framstod vårt tidproblematik som en futilitet.

Slussarna i Trollhättan är imponerande höga. Vi hade hört av andra kanalfarare att det var praktiskt att lägga båten vid nån av stegarna – underlättar att ha nåt att hålla fast i under slussningen. Ett tips är att lägga sig på BB-sidan vid nedåtslussning. Där är det en slät stenvägg (till skillnad mot andra sidan där det är en mycket knölig begssida att förhålla sig till.

Sen gäller det bara att hålla sig i farleden. När vi åkte märkte man inte av strömmen. Kanske gick den djupare, eftersom vi hade en rivig motvind på 7m/s.

Gästhamnen i Lilla Edet är ingen gästhamn, utan en övernattningsplats. D v s det finns varken toa, el, dusch eller vatten. Jo, vatten fanns ur en kran vid sidan av hamnen. Men den halvmeterlånga slangen räckte inte för att kunna fylla tanken.

Efterhand fylldes den lilla hamnen med båtar och det blev rätt ”hemtrevligt”.

Gamla slussen och kraftverket

Till vänster om Monica skymtar rester av gamla slussen

Sveriges äldsta sluss togs i bruk år 1607, efter förslag av Johan III, och här finns den. När den var klar kunde man ta sig ända till Trollhättan med båt!

Turbinhjul som varit i tjänst i 60 år. Tvillingen till denna är fortfarande i tjänst. ”Museeföremålet” är faktiskt reservdel till turbinen!

När Alfon hade jobbat i 40 år på Vattenfall skapade man en särskild minnesplats, som avtackning. Men vem vill väl ha en plats uppkallad efter sig…

Dax att slussa

I dag ska vi klämma de 1+3 slussarna i Trollhättan. Lyfthöjd ca 8 meter och 30 meter långa.

I går kväll var det allsång (utan allsång) 50 meter från båten. Men ganska lugnt var det. Vi satt och njöt av solnedgången.

Ett par timmar tidigare kom det en tvåmastad båt som var lite tveksam till om han skulle lägga till, eller??

Fel
Detta videoklipp finns inte

Vi väntade på älven!

Det var ett hundratal personer som tålmodigt väntade på att klockan skulle bli 15 och att Vattenfall skulle öppna fördämningarna.

Ett par minuter före påsläpp höll en Vattenfall-representant ett litet informativt tal. Sen öppnades portarna, en efter en.

Det tog förvånansvärt lång tid för vattnet att forsa fram till vår position.

Fel
Detta videoklipp finns inte

Det var en mäktigt syn när älvfåran fylldes med brusande vatten.

10 minuter varade skådespelet, sen satte man i proppen och vattenmängden minskade sakta, sakta.

En extra dag på Spikö

I går kväll blev vi trötta på ”gubbfyllesnacket” på en motorbåt som lagts sig precis invid oss. De fyra (62-åringarna-typ) trodde de var ensamma på en öde ö och tog ingen hänsyn till omgivande båtar. Vi flyttade oss helt enkelt till andra sidan hamnbassängen och lämnade gubbarna åt sitt öde.

Vi läste på om Lilla Edet och Kungälv, som skulle bli våra nästa natthamnar. De har fått mycket kritik på senare tid om stängda toaletter mm.

Så vi ändrar planen och ligger kvar på Spikö en natt till. Nästan alla båtar har redan åkt vidare.

Dagen kommer att ägnas åt att fylla på proviant och titta när de öppnar Trollhättefallet kl 15.

Slussar, Kanal-museum, kaféer, SAAB-museum, Strand-pub, bibliotek och flottfärd!

Denna varma dag (+27) har vi promenerat över 16.000 steg och hunnit med en massa. Se rubriken.

Kanalmuseet

Att det skulle finnas 120 spinnrullar på kanalmuseet var ju lite överraskande. En modell av en populär bogserbåt var mer naturligt

Tre generationer slussbyggen i Trollhättan

Från vänster: År 1800, år 1844 och till sist den sluss som används än i dag som färdigställdes år 1916.

SAAB-museet

Ett toppenfint museum med många besökare – flera utländska var på plats när vi var där.

Pub

Välkyld cola gjorde susen när vi stapplat tillbaka till gästhamnen i värmen

Biblioteket

Som ni kanske redan märkt samlar vi på bibliotek. Luftkonditioneringen fungerade underbart bra på detta…

FlottfärdEfter allt gående i värmen tog vi flotten (20 kr/st) tillbaka till ”vår” sida av kanalen.

Trollhättan

Resan Vänersborg – Trollhättan var snabbt avklarad. Det var en sluss på vägen. Jag kan ju tipsa den som tänker åka den här vägen att det är en stor fördel att slussa ner på bb-sidan. Där var det slätt och bra stegar att lägga fast linan i. På sb- sidan var det berg i dagen…

På vägen passerade vi fd SAAB-fabriken. Ledsamt att se.

Ett par broar passerades, varav en järnvägsbro som lyftes rätt upp i luften. (Syns i bakgrunden på nedanstående bild).

Trollhättans centrum/gågata är inte mycket att hurra över. Bättre att ta sig ner till vattnet, där man hittar både glassbarer och andra barer.

För ”långtidsseglare” gäller det att hålla koll på tvättmöjligheterna. På Spikön, där vi kommer att nyttja gästhamnen två nätter, finns det toppmodern tvättutrustning.

Vi har egen bar/fikaställe på vår sida av älven.

Men vill man enkelt ta sig över vattnet tar man taxi-flotten!

Nu ligger vi fint för natten. Det lär komma ett par lastbåtar frampå småtimmarna – vi får se om vi märker dem…