Rödhamn, en av Ålands bästa hamnar

Ett fåtal båtar i gästhamnen när vi anlände.

Vinden var mycket svag och mest emot när vi lämnade Mariehamn och gick till Rödhamn. Så vi körde motor.

På kvällen låg ett trettiotal båtar i hamnen. Man anger i beskrivningen att det får plats 80 båtar.

Det här är den hamn där andelen svenska båtar varit högst. Här ligger det nu någon enstaka tysk båt. Sen är det hälften svensk och hälften åländsk/finsk.

Mistluren, i bakgrunden radiostationen, varifrån den riktade radiosignalen sändes ut för att hjälpa fartygen att hålla kursen in i skärgården. Numera museum.

När hamnkontoret/fiket/bageriet öppnade kl 12 köpte vi oss en fantastiskt god varmrökt lax. Vi beställde nybakade frallor som kommer att levereras till båten i morgon bitti.

Sedan sist vi var här, se bloggen 2019, har ett nytt servicehus byggs. Där hittar man dusch, diskrum samt miljöstation. Hamnkontoret/fiket har byggs om. Det som tidigare var båthus fungerar nu som ”kundmottagning”.

Att här finns, kanske nordens bästa, torrdass skrev jag säkert om 2019. Det finns vatten på bryggan. Det är gott om bojar och de ligger på stort avstånd från bryggan, vilket är avstressande vid tilläggning.

Snart…

Efter middag och vila inväntade vi solnedgången. 21:52 inträffade den.

Åt syd jagade ett par fiskmåsar en havsörn, med en måne i bakgrunden.

Mot Rödhamn

I dag har vi tänkt gå till Rödhamn, som ska bli vår sista hamn på Åland.

Det ska bli kul att återse den populära ön igen. Senast vi var här var år 2019. Den gången blåste det ordentligt när vi sen skulle över Ålands hav.

Första besöket för mig var år 1975 med min segelbåt Seacat. På den tiden fanns det inga bojar och bryggor, eller hamnkontor. Betalade gjorde man genom att köpa ett par flundror, som rensades av den lokale fiskaren. Han arrenderade ön med fiskerättigheterna på den tiden. .