När man går ut den grunda och smala leden förbi Långören lämnar man Blekinge skärgård. Det är 20 sjömil till Ölands södra udde och 14 till Kristianopel. Man känner att man är ute på ”öppna havet”. Det är lång dyning från syd och blåser SV 8-9.
Vi seglar med enbart revad genua och gör ändå drygt 5 knop.
Nu har vi lagt till i en ”historisk” gästhamn. Det här var nämligen den första gästhamnen jag och Monica lade till vid den 15 maj 2004 med nyinköpta PerMonick.
Malte och havet
Malte, som inte badat i Blekinge tidigare kastade sig i det iskalla (22 grader) vattnet.
Äntligen sol, medvind och fritt från dyning. Nu blåser det 3 m/s SV. Vi seglar inomskärs till Torhamn.
Den här leden har en passage där det gäller att ligga mitt i leden. Men först ska vi passera bron till Senoren vid Möcklösund. Den har segelfri höjd på 18,1 m och vår VHF-mast sticker upp 12,75 meter – så det är lugnt.
Vinden har redan slagit om till SV. Den vindriktningen kommer det att vara under fm i morgon.
Jag har haft planer på att segla till Utklippan. Men vädret är för osäkert för att åka dit ut. Det skulle kunna bli en rätt tuff segling från Utklippan, och det här är tänkt att vara en bekväm segling…
Så vi seglar istället inomskärs i morgon. Trolig natthamn är Torhamn.
Vi åkte motor nästan alla 29 M på dagens etapp mellan Karlshamn och Karlskrona. Första tredjedelen av sträckan gick mestadels inomskärs i en ganska smal och trixig inomskärsled. Vinden var rakt emot och pendlade mellan 8 och 10 m/s. När leden skulle göra en hästskoliknande kurva bort från närmsta väg lät vi GPS:n föreslå en genväg ut till utomskärsleden. Det kom fram en riktigt bra och säker färdväg mellan uppgrundningar och öar. Grund under 2 meter syntes tydligt tack vare gult sjögräs och en och annan brytande våg.
Väl utanför skärmen av öar och bränningar gick det en ganska lång och hög dyning från syd. Kombinationen med de tvära växande vågorna från den rådande vinden (ostlig) gjorde färden ganska guppig. Att ställa sig upp var som ett balansträningspass. Vi valde att fortsätta med motorn på ekonomifart (4,5 knop i motvinden).
Strax före klockan 12 lät vi mobilens GPS (Seapilot) räkna fram beräknad ankomst till Hasslöbron. Den beräkningen visade att vi skulle vara framme ca fem minuter efter 13. Bron öppnas varje hel timme efter anmälan via telefon.
Vi ökade varvtalet på motorn med ett par hundra RPM och farten ökade till ca 5 knop. Nu kalkylerades ankomsttiden till 12:55. När vi kom fram till de yttersta öarna och dyningen lugnade ner sig ökade motvinden (som mest till 11,4) så ankomsttiden låg kvar på fem i ett. Vi beställde broöppning och vi kom fram i tid.
Efter broöppningen vrider leden lite åt nord och vi testade att segla med bara en liten genua i den byiga vinden. 4 knop lyckades vi hålla med bara seglet.
14:30 lade vi till vid den fina gästbryggan. Efter incheckning och iordningställande av båten blev det en mini-sightseeing genom stan till Rosenbom – den äkta gubben som alltså står inne i kyrkan.
Tillbaka i båten började det ösregna. Regnet upphörde inte förrän vid halv åtta-tiden.
Morgondagens mål är inte bestämt ännu. Vädret får avgöra…
Det ska regna nån timme nu på morgonen och senare i eftermiddag. Vinden ligger på 8 m/s rakt ostligt, dvs rakt emot. Vi kör med motorn så länge det är trång skärgård.
Lugn segling i medvind (!!!😁👍) från Hanö till Karlshamn. Vinden ökade successivt från 3 till 8 m/s.
Den här gången ligger det 5 båtar i gästhamnen mitt i stan. Vinden ligger på rätt in i hamnen, så det är rätt skvalpigt. Några gummidämpare fixar de värsta rycken.
Vi ligger alltså i den centrala gästhamnen, som är placerad i den kända Mieån. Ån har sitt källflöde Yttre Arasjön, 47,6 km uppströms. En fördel med att lägga till i en å är att man radikalt minskar snäckornas tillväxt på skrovet.
Här ligger vi, granne med AAK margarinfabrik.
En inköpsrunda i stan hann vi med innan butikerna stängde kl 15 – det är ju lördag upptäckte vi.
Vi promenerade även en sväng och tittade på sevärda hus och, såklart, utvandrarstatyn.
På Hanö är det ordning och reda, rent och snyggt och pyntat.
Nu när det även kommit en ny restaurang till ön kan man verkligen rekommendera gästhamnen. Om det inte blåser nord eller nordväst…
Efter nattens dramatik är det skönt att bara sitta i solen och dricka kaffe.
Men mitt i kaffedrickandet blir vi avbrutna av att en grannbåt misslyckas med att lägga ut. Han är nära att klippa av två andra båtars ankarlinor med propellern och touchar en tysk liten IF innan vi med förenade krafter lyckas få båten i läge för att backa ut. Lärdom; Lägg inte tid på att göra rent ankaret när du lägger ut – koncentrera dig på att båten kommer ur hamn.
Kl 03:30 hade vinden vridit till NV. Den hade som tur var minskat till 4-7, men det gick ändå in vågor i hamnen.
Båda båtarna bredvid oss började dragga och slog i bryggan med fören. De löste problemet genom att ro över en lina över hamnbassängen och på så sätt få båtarna att ligga kvar.
Jag hjälpe till att hålla en av båtarna från bryggan under tiden de fick över linan.
Själva ligger vi kvar på plats med ankaret. Att vi firade ned en blyplätt för att sänka ankarlinan hjälper till så att ankaret inte rycker så mycket. Men skulle det släppa så kan vi nu haka på någon av grannarnas ”räddningslinor”.
Och mitt i smeten ligger PerMonick med sitt röda akterkapell.
Nu är vi 7 båtar som ligger för ankar på Hanö. Alla är vi lite spända inför natten. Anledningen är att vinden ska vrida från SV till NV klockan 3 i natt. Samtidigt ska vinden öka till 8 i byarna. Vindriktningen betyder att vågorna kommer att gå rakt in mellan vågbrytaren och in i aktern på våra båtar. Rapport om hur det gick kommer i morgon…
Vi tog en promenad till den s.k. Bönsäcken. Ett stenrev som ändrar sig beroende på vindriktning. Består av miljontals äggformade stenar.