Vartefter vi närmade oss Långören ökade vinden och vred emot. Det blev dikt bidevind och till slut körde vi motorn upp i den smala farleden förbi Långören. Sjökortet säger max djupgående 2,3 meter och många grund alldeles nära farledslinjen.
Vi hoppade över Torhamn och siktade på Karlskrona. Det finns ytterligare en smal ränna på 18 meters bredd att passera på en fjärd. Inte heller där är det inte ens teoretiskt möjligt att segla i motvind.
Den sista fjärden fram till Karlskrona är drygt 3 sjömil. Där blåste det 14 i byarna och 11 stadig vind. En otäckt krabb sjö spolade däcket och skickade kaskader av vatten över sittbrunnen hela tiden.
Rätt som det var såg vi att ankarboxens lucka började glipa och släppa ut vatten. För icke-seglare en liten förklaring; Ankarboxen är en inbyggd ”låda” längst fram på båtar. Där förvaras oftast ett ankare med lina, men där kan också fendrar och linor förvaras. Har man gasolspis är det en vanlig plats för tuben. Lådan har ett vattentätt skott mot resten av båten och har ett dränerings-avlopp i botten. Däcket dräneras alltså ner genom boxen, i normala fall…
Drickabacken, där ankarlina ska ligga flyter upp-och-ner. Plankan använder jag som skydd för däcket när ankaret ska fällas ihop.
Om det bubblat kunde man använda boxen som SPA!
Det som hänt var att utloppet blivit blockerat av något. Vattnet som sköljt över däcket i ett par timmar stannade kvar i boxen.
Det tog ett bra tag att tömma ur vattnet med en hävert. Det var drygt 1 meter djupt så jag kom inte åt utloppet inifrån boxen. Och vi låg inte bra till för att nå från utsidan.
Till slut hade nivån minskat såpass att jag nådde upploppet och kunde rensa hålet. Var troligen en sten som proppade hålet.
Ankarboxen är 1 meter bred, 1 meter djup och 1 meter lång. Den är ungefär pyramidformad, med spetsen nedåt. Enligt min matematik fanns där alltså ca 300 liter vatten när vi kom i hamn. Dvs lika många kilo tyngde ner fören…
Men det var inte allt! —->
År 2004, när vi transportseglade båten från Karlshamn, glömde vi en dag att låsa förluckan. Det fick till följd att allt blev dyblött i förpiken.
I dag var det dax igen. Vi glömde låsa luckan och den släppte in vatten fram till Långören. Då upptäckte vi fadäsen. Alla kläder, extratäcken (till gastarna!) och dynor blev allt från fuktigt till dyblött!
Så nu hänger allt på tork. Mantåg är bra som tvättlinor! Tur att det blåser och solen skiner. Förpiken är omvandlad till torkrum (bastu), genom att värmarens hela kapacitet kopplats dit.
PerMonick 