Det nappar i Västervik!

Lever farligt vid Stegeholms kanal!

Den här måndagsmorgonen gick vi upp på stan för ett par inköp. Det märktes att sommaren går mot sitt slut. Det var helt lugnt i staden vid 10-tiden. Gångfartsområdet nere vid vattnet var inte längre avspärrat för trafik.

När vi passerade bron över Stegeholms kanal fick en av de fyra som stod och fiskade napp. En skaplig stor abborre sprattlade på kroken. Samma sak hände när vi var på väg tillbaka till båten. Det verkar finnas många abborrar som står i strömfåran.

I dag gjorde Strömsholmen skäl för namnet. Uppskattningsvis gick strömmen i över två knop på båda sidor om holmen.
Gamla varmbadhustet snart färdigrenoverat. Foto; Västervik Sommar

På Strömsholmen ligger det gamla varmbadhuset. Det byggdes år 1910 och användes fram till 1975. Under ett antal år användes det för stadens Turistinformation. Som en del i överenskommelsen mellan kommunen och Björn Ulvaeus år 2018 om utvecklingen av Slottsholmen ingick att kommunens fastighetsbolag skulle återställa varmbadhuset till sitt ursprungliga syfte – bad- och spaverksamhet.

Nej, det är inte Teskedsgumman! Det är Monica som kollar utsikten från en av solstolarna på Strömsholmen.

Apropå Björn Ulvaeus, så var vi in en sväng på hans fina hotell & restaurang Slottsholmen. Vi slog till på en take away Cesarsallad som vi åt med god aptit i båten. Lite lyxigt att de skickade med ett par flaskor bubbelvatten i påsen!

Inte heller i dag såg vi till någon personal på serviceanläggningen. Och fortfarande ingen skylt med info om öppettider etc. Däremot svarar de på telefon. Jag ringde och felanmälde dörrstängaren på servicehuset – och då svarade en person som lovade komma och fixa felet.

Efter många år i tidningsbranschen så tycker jag det är intressant att notera att Norrköpings Tidningar – som äger Svensk Hemleverans – nu tydligen även ägnar sig åt utbärning av privatpost.

Eftersom Leif och Maria också var kvar i hamnen passade vi på att återgälda gårdagens gästfrihet. Kul att få visa upp vår lilla båt! De ska ligga kvar ytterligare en dag medan vi i morgon seglar vidare mot Loftahammar.

Bussresa nästa

I fredags höll vi begravning för min far Lars. Det var en fin begravningsgudstjänst och minnesstund på Kafé Lugn och ro.

På lördagen gifte sig min gudson Erik med Anna-Karin på en lyckad ceremoni i Husby-Oppunda kyrka med en trevlig bröllopsfest på gamla Tingshuset.

I går söndag tömde vi pappa Lars lilla lägenhet på Väverskans äldreboende.

Nu tar jag bussen till Västervik.

Bekanta farvatten

Etappen Västervik – Oxelösund går i bekanta farvatten. Jag behöver inte nöta så mycket på papperssjökortet. Det sjökortet är >10 år gammalt, så det får ändå användas med viss misstänksamhet…

En gång i tiden körde jag genom Gränsö kanal, på hemväg från Västervik. Gränsö är en lång landtunga/ö som i princip sträcker sig från Gamleby till den yttersta skärgården utanför Västervik. Genom att gå kanalen slipper man gå utomskärs, om man fortsätter inomskärsleden runt Björkö. Men sedan många år är den tidigare öppningsbara bron fast, med en höjd av 3,1 meter. Å andra sidan är det angivna vattendjupet i kanalen bara 1,5 meter, så det skulle ändå bli svårt att ta sig igenom. PerMonick går ungefär 1,6 meter djupt.

Västervik fvb till Nyköping

I dag ska vi bara segla in till Västervik. Där ska PerMonick ligga till på onsdag i nästa vecka.

Vi tackar av Christer för en toppenfin vecka med trevlig samvaro och mkt god mat.

Nu åker vi alla tre, Monica, Christer och jag buss, till Nyköping. I Nyköping väntar både sorg och glädje. Pappa Lars begravs på fredag, på lördag kommer min gudson Erik att gifta sig. När pappas lilla lägenhet är tömd och städad på måndag/tisdag åker jag tillbaka till Västervik.

Det blir glädjande nog en nygammal gast som hänger med från Västervik och hela sista etappen till Oxelösund.

Bild från i går klockan 23:00;

Månen speglar sig i viken vi ankrat i.