Kategori: Segelbåtar

Jag använder ju lite seglartermer i texterna. Om du inte känner till ett ord kommer här lite hjälp…

Här kommer en lista med seglartermer som kan vara bra att kunna eller ha hört talas om.

Akterrunda. Bågformen på ett segels akterlik

Akterstag. Stagar masttoppen akteröver

Akterstagslatta. Förlänger mastens toppbeslag akterut för att tillåta större akterrunda på storseglet

Anfallsvinkeln. Är vinkeln mellan luftströmmens infallsvinkel och och segelprofilens korda

Avdrift. Den avvikelse från den styrda kursen som orsakas av vind och ström

Avlastare. Ett beslag som låser fast skot och fall

Babystag. Sitter i höjd med de aktre undervanten och stagar mastens nedre del förut

Backstag. Stag som spänner upp förstaget

Beslagsband. Band som används till att surra fast ett nedhalat segel

Beslå. Surra fast ett nedhalat segel

Bidevind. Segling ca 45 grader mot vindögat

Bimini. Ett solskydd över sittbrunnen

Bindrev. Storseglet revas en eller flera nivåer mha. en lina som träs genom en rad av öjetter

Block. En trissa som leder skot och fall

Blooper. Asymmetriskt undanvindssegel

Bog. Riktning i förhållande till vinden t.ex. kryssbog

Bomkapell. Storsegelskydd när det ligger vikt på bommen

Bomlik. Storseglets bomkant

Bomrullstor. Storsegel som kan rullas in i bommen

Bomsax. Stötta till storsegelbommen

Bomtält. Ett kapell lagt över bommen och som är öppet förut och akterut

Bomuthal. Sträcker storseglets bomlik (botten)

Bottenrev. Det djupaste revet som kan tas in i ett segel

Broach Okontrollerad upplovning vid spinnakersegling

Brytblock. Ett fast block som leder skot och fall

Bräcka. Skota focken i lovart. (bromsa med segel)

Burka. Med kroppsvikten väga upp en krängande båt åt lovart

Bändsling. Surrning med tunn lina eller garn

Bära av. Att med handkraft förhindra att en båt törnar emot ett annat föremål

Checkstag. Undre backstag

Crosscut. En segelskärning med segelpanelerna (våderna) vinkelrätt mot akterliket

Cunningham. Trimtamp ovanför halshornet som sträcker förliket eller mastliket neråt

Dejsa. Glida bakåt med vindens hjälp

Dikt bidevind. Segling så högt i vind som möjligt

Dirk. Lina som håller upp bommen

Downwash. Den avböjning av luftströmmens riktning åt lä som har skett akter om ett segel

Dreja bi. Driva med stäven snett mot vinden

Driva. Att okontrollerat föras i den riktning som bestämdes av rådande vind, vågor och ström

Fall. Lina att hissa eller fira segel med

Falla av. Gira ner från vindögat

Fallavlastare. Anordning som låser fast fallet.

Fallgirig. När segelbåten har en tendens att falla

Fallhorn. Det övre hörnet av ett segel till vilket fallet fästs

Fartvind. Vind som skapas av båtens fart

Flytande skotpunkt. Med kontrollinor ner till sittbrunnen kan förseglets skotpunkt flyttas steglöst

Fiolstag. Stag som hindrar masttoppen att böjas

Fira. Ta ner ett segel

Fock. Litet försegel

Fullängdslatta. Latta som sträcker sig utmed hela storseglets bredd

Förlig vind. När vinden kommer in akter om tvärs

Försegel. Segel fäst vid förstaget

Förstag. Stagar masten föröver

Förstagsprofil. Profil med ränna fäst vid förstaget där förseglets replik träs in

Förtöja. Göra fast båten vid tex. brygga

Gaj. Spinnakerns lovart skot

Gast. Tillfällig besättningsmedlem under kappsegling

Gennaker. Stor genua på gränsen till spinnaker

Genua. Försegel som sträcker sig akter om masten

Gippa. Undanvindsvändning

Gira. Svänga, ändra kurs

Hals. Den sida från vilken vinden kommer in exv. styrbordshals

Halsa. Fästa seglets halshorn

Halshorn. Seglets nedre och främre horn

Halvvind. Segla med vinden in tvärs

Hook. Uppböjning åt lä i akterkanten på ett segel

Horn. Seglets hörnen

Hundsvott. Fast ögla i undre ändan av ett block

Häckstag. Akterstag

Höjda. Gå närmare vindögat

Höjdtagning. Hur högt man kan segla mot vinden

Inre förstag. Stagar mastens mittsektion föröver

Inrullningslina. Lina för inrullning av rullfock

Kantra. När en båt välter åt sidan och inte rätar upp sig

Kastblock. Öppningsbart block

Kaus Ring- eller hjärtformad skoning inuti en ögla på tågvirke

Kick(talja) Håller ner bommen

Kickstång. Stång mellan mastfoten och bommen som håller bommen uppe

Kryssa. Sicksacksegling snett mot vinden

Krängpinne. Ledbar förlängare till rorkulten

Kursstabilitet. En segelbåts förmåga att bibehålla sin kurs utan rodrets inverkan

Kutterstag. Inre förstag i höjd med backstagen som stagar mastens övre sektion föröver

Kära. Segla mycket nära t.ex. en udde

Latta. Styvar upp ett akterdelen på seglet

Lateralplan. Horisontell projektion av undervattenskroppen

Layline. Den tänkta linjen varefter en båt kan segla till det tänkta målet utan att gippa eller slå

Lazy bag. Storsegelkapell som öppnas uppåt

Lazy jacks. Linsystem som samlar storseglet på bommen

Ledblock. Block som leder linor i en viss riktning

Ledvagn. Travare på skena för sidförflyttning av storskotet

Levang. Skena som skotet till den självskotande focken åker fram och tillbaka på

Lift Trimtamp med vilken spinnakerbommens mastinfästning regleras upp och ner

Lik. Kanten på ett segel

Likränna. Spår i mast vari seglets mastlik löper

Litsa. Montera ett segels lik på bom, mast eller förstagsprofil

Litshake. Hake med vilken ett försegel fästes till förstaget

Lova. Gira upp mot vindögat

Lovart. Den båtsida där vinden blåser in

Lovgirig. När segelbåten har en tendens att lova

Luffa. Att pressa upp en annan segelbåt mot lovart

Lä. Den båtsida där vinden blåser ut

Länsa Segling med vinden in akterifrån

Lösfotat storsegel. Storseglet är fäst vid bommen bara vid hals- och skothorn

Mastheadrigg. Rigg där förstaget är fäst i masttoppen

Mastkrage. En mastkrage är en tätning mellan masten och däcksringen

Mastlik. Storseglets mastkant

Mastskädda. Triangelformat fäste för akterstaget i masttoppen

Masttoppsrigg. Rigg där förstaget är fäst i masttoppen

Mojna. Avtagande vind

Naja. Binda fast med segelgarn

Nedhal. Trimtamp som håller ner spinnakerbommen

Nock. Bommens ände, främre eller aktre

Nyckstek. Knop med ögla som löses genom ett ryck

Partialrigg. Rigg där förstaget inte är fäst i masttoppen

Pistolhake. Öppningsbar bygel som fäster förseglets förlik vid förstaget

Plattläns. Segling med vinden in rakt akterifrån

Planrev. Trimtamp mellan aktre bomnock och akterlik för planing av segel

Polardiagram. I ett polardiagram kan man läsa av vilken teoretisk maxfart man kan ha vid olika vindstyrkor och vindvinklar

Prevetergaj. Tamp som hindrar bommen att slå över vid gipp

Pålstek. Knop som ger en fast ögla

Rake. Mastlutning akterut

Rank. Är en båt som är instabil i sidled

Rappa ur. När en lina dras ur ett block

Replik. Insydd lina i mastliket som löper i mastrännan

Rev. Den del av segelytan som försvinner när man revar

Revkrok. Fäste på för revöglan vid mastliket

Revlöddra. Hål med kaus i segelduk för revlinor eller sejsingar

Revsejsing. Kort lina fastsatt i seglet som används till att binda upp den revade delen av ett segel

Rigg. Mast, stag och vant

Rodertryck. Det tryck som verkar på rodret när båten är obalanserad

Rodkick. Stång mellan mastfoten och bommen

Rorgängare. Den besättningsman som står till rors

Rorkult. Pinne som används för att manövrera rodret

Rorsman. Den besättningsman som står till rors

Rullfock. Fock som rullas upp på förstaget

Rullkapell. Kapell som hissas utanpå ett inrullat försegel och skyddar mot sol och regn

Rullrev. Vid revning rullas storseglet upp på bommen.

Rullstor. Storsegel som kan rullas in i masten

Rymma. Gör vinden när den vrider akerut

Ryttare. De travare som sitter i mastliket och som löper i en skena på masten

Röstjärn. Vantinfästning på eller under däck

Sagg. Förstagets avböjning åt lä

Sann vind. Vindens verkliga riktning och styrka

Saxa. Att ha storseglet och focken på var sida på läns

Schackel. Öppningsbar och U-formad föreningslänk

Segelbuk. Inbuktningen som ger en vingprofilform

Segelställ. De segel som kan vara hissade samtidigt på en segelbåt

Sejnfall. Ett fall i vantspridaren som användes till att hissa flaggor och vimplar med

Sejsing. En kort tunn lina med en splitsad ögla i ena änden

Självskotande fock. En fock vars skot löper på en skena i tvärskeppsriktningen

Sjörum. Område i lä där båten har plats att manövrera

Skarndäck. Den yttersta remsan av däcket

Skenbar vind. Vektorsumman av sann vind och båtens fartvind

Skot. Tamp att reglera ett segels vindvinkel med

Skota hem. Dra in ett segel närmare långskeppslinjen

Skotlås. Klämma som låser fast skotet

Skotråtta Fjädrande klämma som låser fast skotet

Skotskena. Reglerar fockskotets skotpunkt långskepps

Skotvagn. Reglerar storskotets skotpunkt tvärskepps

Skotpunkt. Den infästningspunkt, vilket det block är placerad på, som skotet löper genom fram till skothornet

Skotvinch. Utväxlad spole som underlättar inskotning

Skära i. Montera ett segels lik på bom, mast eller förstagsprofil eller trä en lind genom ett block

Sköra. Få ett segel sönderblåst eller på annat sätt förstört

Slacka. Släppa efter på t.ex. ett skot eller fall

Slag. Genomvindsvändning från den ena bidevindshalsen till den andra

Slagsida. Båtens lutning åt sidan

Slå. Att vända en segelbåt genom vinden

Släcka. Släppa efter på t.ex. ett skot eller fall

Slör. Segling med vinden in snett akterifrån

Snabbrev. Via ett blocksystem i bommen dras både mastlik och akterlik ner mot bommen när man drar i revlinan

Snörplina. Trimlina för segellik

Spalteffekten. Spalteffekten är benämningen på den uppbromsning av luftströmmen som sker när den trängs ihop mellan förseglet och storseglet.

Spinnaker. Stort ”ballongsegel” framför förstaget

Spinnakerbom. Håller ut spinnakern åt lovart

Spinnakergång. Segling med spinnaker

Spinnakerstrumpa. Strumpa att hissa och fira spinnakern i

Spribom. Håller ut förseglet mot lovart vid plattläns

Sprayhood. Stänkskydd av tyg över ruffnedgången

Stag. Stagar masten för- och akterut

Stagvända. Vända båten med fören genom vindögat

Stallning. När seglet tappar sin lyftkraft pga. för stor anfallsvinkel eller för djup buk

Stormfock. Liten fock som används vid segling i hård vind

Stormstor. Litet storsegel som används vid segling i hård vind

Storsegel. Segel på mastens akterkant

Straffa. Sträcka eller spänna hårt

Sträckbog. När man seglar bidevind och inte behöver slå för att komma till en bestämd punkt

Sugga. Lina med kastblock som planar ut spinnakern och hindrar den från att lyfta

Svepta spridare. Bakåtvinklade vantspridare

Säcka. Att packa ett segel vikt på rätt sätt i segelsäcken

Sätta segel. Att sätta ett segel är att hissa och skota det

Tamp. Den lösa änden på en lina

Telltails. Trådar som visar luftströmningen längs seglet

Timglas. När spinnakern vrider sig runt förstaget formas den till ett timglas

Travare. Länkar som löper i en skena

Trimma. Att justera segel och rigg i syfte att få segelbåten att prestera maximalt

Trimtrådar. Trådar fästa på vanten som visar relativ vind

Trysail. Stormstorsegel

Tvärs. Vinkelrätt ut från båtsidan

Twist. Den gradvisa vridningen av storseglet från bom till fallhorn i förhållande till långskeppslinjen

Tågvirke. Gemensam benämning på alla de linor som används ombord

Underriggad. En segelbåt sägs vara underriggad om den har mindre segelyta än som motsvaras av dess tvärskeppsstabilitet

Upwash. Avböjningen åt lovart av luftströmmen i framkanten på ett försegel (som orsakas av undertrycket på läsidan) innebär en gynnsammare anfallsvinkel

UV-skydd. Påsydd UV-skydds duk i akterliket på ett rullförsegel som skyddar mot solstrålningen i inrullat läge

Vant. Stagar upp masten i sidled

Vantskruv. Spännskruv till vant och stag

Vantspridare. Håller ut vanten från masten

VMG (Velocity made good) Fart rakt mot eller med vinden

Vindvisare. Strut eller pil i masttoppen som visar den relativa vindriktningen

Vindregister. Ett segels vindregister avser anpassning till vissa vindstyrkor

Väja. Vika av från kursen för att undvika kollision

Windex. Vindriktningsvisare i masttoppen

Öljett. Två hopstansade mässingsringar som förstärker ett hål i tex ett segel

Öppen bog. Halvvindsbog, slörbog och länsbog men inte kryssbog

Öppen vind. Segling med vinden in akter om tvärs

Överlappande. Försegel som sträcker sig akter om masten

Överriggad. En segelbåt sägs vara överriggad om den har större segelyta än som motsvaras av dess tvärskeppsstabilitet