År 2018, när vi seglade sträckan Sandö – Bua, var det väldigt varmt. Då stängde man kärnkraftverket Ringhals för att kylvattnet från havet var för varmt.
Nu ska vi segla samma sträcka, och det ska bli varmt igen. Men nu är två av de fyra reaktorerna stängda. De stängdes år 2019 respektive 2020. Vattenfall planerar att driva de två återstående reaktorerna i ca 30 år till.
Öckerö – Vallda Sandö
Mellan Göteborg och Vinga kunde man räkna till över 30 segelbåtar, de flesta gick för motor. Och 10 lastfartyg som väntade på plats till kaj i Göteborg eller väntade på order.
Men så snart vi passerat Vrångö, som är det sydligaste större ön i Göteborgs skärgård, minskade båtantalet markant.
Vid Donsö var det dock tätt med skärgårdsbåtar.
Det var nästan tomt i Sandöns gästhamn när vi kom. Kom in två båtar efter oss.
Det var riktigt varmt under färden i dag och ännu varmare blev det i land. Tur att det finns en liten glasskiosk i hamnen!
Vi pratade med hamnvakterna som berättade att de går pass hela natten. Men bara 1 gång per år. Det ligger 500 båtar i den exemplariskt välskötta hamnen. Så man förstår att det krävs vakter.
Det var massor av badgäster vid badbryggan när vi kom. Och det var fortfarande kvar några tappra efter klockan 22!
Det ska bli NV-vind i natt. 4-7 m/s som mest. Det innebär att det kommer att bli skvalpigt i gästhamnen. Men vinden ska vrida till O – då kommer vågorna att avta.
Mindre barnkoloni
Måste bara nämna att natten i Öckerö var bland de lugnaste och tystaste hittills. Trots att det i båten intill fanns en barnfamilj. Båten var väl en meter längre än vår och ombord fanns föräldrar och 6 barn (om vi räknade rätt). Den äldsta i 12-årsåldern och den yngsta (sladdbarnet) i 1-årsåldern.
…och vi ska segla åt sydost. Vi kommer att vara proffs på att kryssa innan vi är framme vid Vallda Sandö – som är dagens mål.
Skärhamn – Öckerö
Undertecknad gruvade sig lite inför avfärden i dag. Det blåste 3-4 m/s från sydväst i hamnen. Det är en trång gästhamn. Rakt bakom oss hade vi bara en båtbredd tillgodo till akterlinorna på tiotalet båtar. Vinden skulle ofelbart blåsa oss ner på båtarna innan vi fått styrfart när vi backade ut från vår plats.
Moringlinan är inte till nån hjälp (som ett ankare eller boj), tvärtom. Man måste ha tålamod och vänta medan den sjunker under propeller, roder och köl innan man lägger i backen.
Som tur var gav sig en stor båt från Schweiz av före oss. Eftersom den båten låg i lovart om oss var det mycket enklare att backa ut från den därifrån. Vi var snabbt framme och förhalade (=förflyttade ) PerMonick till den lediga platsen. Phuu!
Vinden pendlade mellan 8 och 11 m/s. Vi såg att dyningen ökat under natten och bröt i höga kaskader av skum vid de yttre skären. Så vi tog oss inomskärs i slingrande leder ända fram till Marstrands-fjorden. Där öppnade sig horisonten och dyningen gick in. Då hade dock vinden avtagit till mellan 5 och 8 m/s så de två reven vi hade tagit in i storen kändes som två för mycket. I efterhand så hade ett rev varit lagom i den vind vi hade de första 1,5 timmarna. Därefter behövdes inget rev.
Vi tog ner seglen genom passagen genom Marstrand. Det var säkert tre gånger så många båtar och folk nu jämfört med för en vecka sedan, då vi övernattade i hamnen. Efter Marstrand åter en smal led fram till Bredvik där vi hissade seglen igen.
Vi kunde sträcka hela vägen öster om Björkö, ända fram till där färjorna till Öckerö och Hanö kör pendeltrafik.
Som natthamn valde vi den lilla fina Nimbus gästhamn.
Promenaden var skön eftersom vi var rätt frusna efter dagens segling. Samtidigt blev det ett markant väderomslag. Från kyligt väder till högsommarvärme på en halvtimm!
Det ligger ett stort varv på Öckerö. Just nu ligger ett stort segelfartyg på slipen och ytterligare två vid väntkajen.
Kvällen avslutades med EM-final i fotboll
I dag ska det blåsa 7-13 m/s från SV enligt SMHI. YR har samma uppfattning. Vinden ska avta efter lunch. Eftersom kursen på långa sträckor är ungefär SSO så lär det gå att segla bidevind utan kryss långa sträckor.
Ett eller två rev är frågan. Två rev är för mycket när det blåser 7. Ett rev funkar i 13 m/s om vi har genuan inrullad en bit. Å andra sidan är det jobbigt att ta in ytterligare ett rev under segling. Beslut tas strax…
Dagens preliminära mål är Öckerö. Eller en naturhamn däromkring.
Dagens etapp: Lysekil – Skärhamn
Klockan 9 prick lämnade vi dieselmacken vid Fiskehamnen i Lysekil. Då hade regnet redan pågått i flera timmar. Det regnade eller ösregnade i stort sett hela vägen ner till Skärhamn. Turligt nog var det uppehåll just när vi gick in i hamnen.
Vi hade fått ett tips av en följare av bloggen om leden ”Vägeröds ränna”. Vi tyckte det var ett utmärkt tips. Dels för att vi kunde gå en annan väg än när vi gick norrut, dels därför att det var lugnare inne bland öarna i den smala leden. Eftersom det ösregnade under färden leden stannade vi inte någonstans, utan körde bara igenom.
Lagom som vi kommit ut från den smala leden ökade vinden och vred mot väst. Vi hissade seglen och loggade snart mellan 5 och 6 knop.
När vi kom fram var vi ”blöta som dränkta katter”. Pers ”offshore-jacka” läckte som ett såll. Tänk att grejerna inte ska hålla i mer än 15 år, typ! Men backup-jacka fungerade perfekt.
Det var många båtar i gästhamnen. Säkert valde många att ligga kvar i hamnen en extra dag. Och några som legat i naturhamn under natten har troligen sökt sig in i en hamn under regnovädret.
Framåt kvällen slutade det regna och solen dök upp. Nu lovar SMHI att regnet ska hålla dig borta under den närmsta veckan!
Serviceanläggningen är nyrenoverad i mycket bra skick. Men betyget blir bara en 4 (av 5) pga att man stänker ner omklädningsutrymmet och att vattnet gott kunde vara lite varmare.
Vi gillade när regnet bara dök upp nattetid. Nu ska det regna hela dagen! Men vi får medvind.
Dagens mål är Skärhamn. Trots att vindriktningen inte är optimal.
I dag tog vi oss den korta sträckan till Lysekil. Vi ligger vid Havsbadets gästhamn, vilket innebär att vi ligger vid mynningen av Gullmarn. Det är Sveriges enda äkta tröskelfjord. ”Tröskeln” vid mynningen är 45 meter och inne i fjorden finns djup på 125 meter.
Vi tog som vanligt en promenad. Det var riktigt varmt, så vi försökte gå på skuggsidan av gatorna.
Vi gick lite fel och råkade komma in i den gamla bebyggelsen. Det är ett riktigt stort område med hus ända från 1700-talet som alltså förskonats från ödeläggande bränder (som annars de flesta städer drabbats av).
Efter lunch besökte vi akvariet Havets Hus. Vi förundrades över att det finns så många vattendjur. Tur att vi redan badat…
Vi är glada att Calla Curman öppnade portmonnän och köpte upp hela Stångehuvud. Annars hade alla klippformationer försvunnit pga den stenbrytning som pågick i slutet av 1800-talet.
Serviceanläggningen får 4 och 1/2 i vår informella kvalitetsbedömning. Endast det lite snålt tilltagna duschrummet gjorde att man inte fick full pott! Dock lite orättvist att just vår brygga ligger så långt ifrån anläggningen…
Till Lysekil har vi åkt bil ett antal gånger. Nu ska vi komma via båt. Och seglande om vindprognosen håller!
Egentligen borde man poängsätta serviceanläggningarna man kommer till. Hunnebostrand skulle då få fem stjärnor av fem möjliga. Gott om toaletter och duschar, rent och snyggt och duschar som fungerar – dvs området där man hängt kläderna är torrt även efter man duschat! Det är inte alla anläggningar som klarar den senare punkten.
Efter frukost kom vi iväg 09:40. Snabbt var vi inne i den fina Sotekanalen. Vi var tre segelbåtar på rad och slussvakten öppnade med samma precision som de brukar göra i Göta kanal, dvs lagom man kommer fram till bron.
Efter kanalen slingrar sig leden mellan de röda granitöarna till Smögenbron. Vi hade fått tips om en vacker väg/led som kallas Sunnepinan. vi tyckte dock den såg alltför spännande ut, så vi följde den officiella leden.
Vi gick in betydligt längre på Smögenbryggan denna gång. Det fanns många lediga platser. Vi såg till att ha en båt på vår läsida när vi valde plats. Då är det ingen risk att båten lägger sig på tvären om det strular med moringlinan. Allt gick väl och vi kunde ta en promenad på bryggan och långt ut på klipporna. .
Efter kaffe och glass (glassvåffla för vissa) åkte vi vidare. Dagavgiften var överkomlig på Smögen. 0,00 kr var priset!
Nu hade vinden vridit och vi kunde segla ut från Smögen. Efter ön Remmen girade vi styrbord till en SSO kurs. Det var dikt bidevind 3-4 m/s. Det var måttlig dyning så vi lyckade få upp farten till ca 3,5 knop. Vi tog vara på varje vindvridning och lyckades gå fria för Dragskärs utgrundning. Två seglare bakom oss var tvungna att kryssa och försvann akteröver.
Dagens natthamn fick bli Brandskär. En lite snirklig infart till en plats bakom en ö mitt i viken. Det skulle finnas ensmärken/frimärken, men de vita fläckarna skulle behöva bättras på. Men vi kom in till en bra plats.
Det var 20 grader i vattnet och bara en manet i sikte. Såklart vi badade. Salthalten överraskar oss fortfarande, inbitna ostkustseglare som vi är.
Fin köttbit med fint vin avrundade dagen.
