Maxi 84 – Sida 7 – PerMonick

Kryss, slör och läns i 7 timmar

Från den fina Napoleonviken körde vi mellan branta öar ut mot Ingaröfjärden. Vi såg gamla förtöjningsplatser för marinens fartyg. Så stora båtar har vi nog inte numera…

Väl ute på Ingaröfjärden började vi kryssa ut mot fritidsbåtarnas E4:a. Väl ute i farleden började vinden vrida med, så kunde lätta på skoten och sträcka norrut.

Snart fick vi slör. Andra båtar inspirerade skepparen till att montera upp gennakern.

Efter nära sju timmars segling beslog vi seglen och körde in till Möja Kyrkviken. Därifrån fick vi backa ut igen, eftersom det var alldeles fullt.

Vi körde tvärs över farleden och in till Hemholmen/Ostholmen. Där kastade vi ankar för att ligga på svaj. Det ligger ett 20-tal båtar i viken. Efter oss kom en tysk båt som droppade ankaret ganska nära oss och som därefter hivade ut typ 20 meter kätting. Vi kom nära varandra när båtarna gled omkring i den obefintliga vi den. Undertecknade passade på att lägga i akterankare när vi var långt från tysken. Då borde vi kunna hålla oss på vår kant under natten.

Vi är tre båtar på svaj i den ganska lilla fladen.

Ankarlanternan är uppmonterad och ankarlarms-appen aktiverad.

I morgon gör vi ett nytt försök med Kyrkviken för att proviantera.

Till Napoleonviken

I natt ligger vi på svaj. Två ankare för det är ganska trångt. Ankarlarmet aktiverat, så vi blir väckta om båten börjar dragga.

Vi tog en lugn morgon och lät regnet blåsa bort innan vi tog oss upp till konsthallen. Monica studerade solrostavlorna medan Malte och jag studerade kaféets utbud.

Det var stiltje större delen av dagen, så det fick bli motor de drygt 6 sjömilen till Napoleonviken. Det var många båtar i viken redan när vi kom. Men vi hittade ett litet område där vi kunde lägga oss på svaj.

I morgon planerar vi att gå till Möja. Vi får se hur det blåser!

Basta i ägget!

Guldfärgad rostfri spegelplåt formad som ett ägg.

I dag tog vi oss till Artipelag, där det finns en fin brygga som det är gratis att ligga vid i 24 timmar. Förutsatt att man besöker anläggningen. Det finns ingen serviceanläggning, men en tjusig toalett i museet.

Före avfärd hade vi en mycket trevlig fikastund på Blå Porten med Lasse och kusin Ann.

Det var som vanligt väldigt skvalpigt på vägen till Sverige och Danmark – de två holmarna man passerar för att komma in i Skurusundet. Vi väjde för Birka Gotland som var på väg in till Vikingterminalen.

Bild hämtad från Wikipedia. Foto: Holger.Ellgaard

Färden genom trånga Baggenstäket gick bra. Vi passerade Skogsömonumentet som påminner om när bl.a. soldater ut Södermanlands Regemente den 13 augusti 1719 lyckades hindra ryssarna från att ta sig längre in mot Stockholm. Man tror inte att ryssarna egentligen hade för avsikt att invadera Stockholm. Det var styrkan för liten för. Mer troligt är att det var en slags terrorhandling för att förmå svenskarna att börja fredsförhandla.

I morgon tisdag ska det bli regn. Vi har sovmorgon och hoppas ta oss till Napoleonviken under ett par regnfria timmar efter lunch.

I dag har vi studerat ett haveri

Förutom proviantering – nu kan det dröja 1 vecka tills vi ser en livsmedelsbutik – ägnade vi dagen åt att utreda varför skeppet Wasa kantrade och sjönk.

Skeppet byggdes på två år. När man sett båten live inser man att det var ett snabbt bygge!

När regalskeppet Wasas skrov var klart sjösattes det. Därefter byggdes all överbyggnad, inredning och rigg. När det var klart förflyttades skeppet en kort sträcka där kanoner, krut och kanonkulor lastades ombord.

Flera personer var oroliga för att skeppet var rankt. Man hade fyllt så mycket barlast (stenar) som det fanns plats för. Man lät trettio man springa från reling till reling för att testa hur rankt skeppet var. Men redan efter tre vändor avbröts testet, eftersom man var rädd att skeppet skulle kantra.

Den 10 augusti 1628 seglade Wasa ut på sin jungfruresa. Man sköt salut med kanonerna, som var brukligt på den tiden.

En vindpust fångades upp av de endast fyra segel som var satta. Båten krängde betänkligt men rätade upp sig när vinden avtog. Men strax kom en lite kraftigare vindby som krängde Wasa så mycket att de nedre kanonportarna tog in vatten. Wasa rätade aldrig upp sig utan sjönk på bara några minuter. Mindre än en sjömil från kajen…

Fartyget var för smalt med för lite barlast i relation till vikten ovan vattenlinjen.

Det har blivit betydligt kallare i kväll och den sydvästliga vinden har vridit till nord. Nu ser man knappt övre delen av Gröna Lunds åkattraktioner pga dimman.

Turister i Stockholm

I dag hade vi en ledig dag. Vi ägnade oss åt att vara turister. Åkte Djurgårdsfärja, besökte Vrak och åkte spårvagn. Samt promenerade.

Vi lämnar Mälaren

Nej, vi flög inte från Mälaren! Det var planen från Arlanda som nästan varje minut flög över oss.

I dag hade vi en lite längre etapp framför oss. Ca 35 sjömil, två broöppningar samt en sluss med bro. Dessutom var det dax att tanka.

Vädret såg betydligt bättre ut i dag. Sol, 24 grader varmt samt vind från väst 4-8 m/s. Vi kom iväg kl 07:30, körde motor i exakt 5,45 knop. GPS:en räknade ut att med den farten kom vi fram 10 minuter före broöppning vid Stäket. Det blev frukost under gång.

Efter Stäket blev det segling. Vinden friskade och vi susade fram i 5-6 knop. Vi t.o.m. seglade ifrån en Ballad, trots att vi säkert var mer lastad än han. Vet inte om han visste om att det var en kappsegling, men att vi ”vann” berodde på att han dels inte undvek läande öar och inte hade koll på att man ska lätta på skoten när det är slör (!).

Ju närmare Stockholm vi kom desto mer ökade båttrafiken och mängden solbadande utmed stränderna. Finns många hus utmed farleden med fantastiskt fina lägen.

Slussen i Skanstull öppnade precis när vi kom fram. Det var många i slussen plus en rundtursbåt.

Genom Hammarbysjön åkte vi i snigelfart, ändå fick vi vänta ett bra tag innan Danvikstullbron öppnade.

Sen var vi äntligen framme i Saltsjön och kunde köra över hamnbassängen till Wasahamnen. 7,5 timmar tog dagens etapp inräknat väntetid och stopp.

Nu stannar vi några dagar i huvudstaden.

Skokloster t.o.r.

Ett minne från Sveriges storhetstid på 1600-talet

Vi hade kollat att ta oss till Skokloster via buss, via turbåt och via hyrbil. Till slut visade det sig att det enda vettiga var att vi körde dit med vår egen båt! Övriga alternativ var för dyra, för tidskrävande respektive omöjliga (hyrbil finns inte i närheten).

Resan tog knappt 2 timmar (enkel resa) plus väntetid för broöppning.

På hemvägen seglade vi mesta tiden med enbart genuan. Vinden friskade i så vi loggade 6 knop i byarna.

Slottet är stort och har en öppen innergård. Flera olika kända släkter har ägt slottet genom århundraderna. Sista släkten sålde egendomen till Staten år 1967.

Så nu är vi tillbaka på samma plats i Sigtuna. I morgon blir det långsegling, ända till Stockholm.

Broöppning, regnskurar och trasig torktumlare

I dag tog vi sovmorgon och hängde på broöppningen vid Stäket kl 10:30.

Även i dag var det svaga vindar och flera trånga sund. Så Volvon fick jobba de nära två timmar det tog att köra till Sigtuna.

Det var disigt med duggregn och en regnskur under färden.

Sista halvtimmen började det blåsa friskt, uppåt 7 m/s, rätt in mot hamnen. Det var fullt i gästhamnen, så vi lade oss till att börja med på en ”olaglig” plats intill toatömningsstationen.

Efter en promenad i hamnen lyckades vi lokalisera hamnkontoret (öppnar kl 18) och serviceanläggningen. Vi hittar en skylt som berättar att man använder systemet med röd/grön-skylt. Och vi hittade en mycket bättre ledig båtplats.

Vi passade på att nyttja toatömningsstationen och körde därefter till den lediga platsen, ute på piren, helt i lä av vågorna.

Monica hittade tvättmaskinen och vi fyllde snabbt upp den med sängkläder. Tyvärr en ”privatpersonsmaskin, så tvättiden var nära 3 timmar, exklusive torktumlare…

Vi tog en promenad genom den mysiga staden, kompletterade matförrådet och hittade ett trevligt fik.

På vägen tillbaka tornade ett kraftigt regnmoln upp från väster. Vi hann precis till båten innan skyfallet startade.

Sen var det dax att flytta tvätten till torktumlaren. Hur man än ställde in den så stod det ERR på displayen. Rådfrågade hamnkaptenen som kunde upplysa om att den var trasig. Han fixade en lapp som informera om den detaljen.

Nu vid 22-tiden är tvätten fortfarande fuktig, trots att det blåst och varit uppehåll. Turligt nog har vi ytterligare en omgång sängkläder i båten 😀

Vindstilla

Kl 07:30 körde vi ut från den inte särskilt mysiga gästhamnen i Enköping. Det var inte heller särskilt mysigt att köra den drygt 2 M långa Enköpingsån heller.

Räkbåten, som räknat från i går kl 18 körde ån fyra gånger, varav den senaste gången en halvtimme före oss, hade rört om ordentligt i vattnet.

Nu flöt det 1×1 meter stora gräsmattor, vass i mängder, grenar i olika format och en och annan stock i ån.

Vid ett tillfälle träffade kölen något mjukt så båten neg men fortsatte. Vid ett tillfälle smällde det till, som om propellern träffat en träbit.

Men vi kom helskinnade ut på fjärden.

Det var rejält fuktigt kl 7 i morse. Kapellet var riktigt blött, trots att det är nyinpregnerat. Vi lät delar av kapellet sitta uppe på tork en timme.

5,5 knop är marschfarten när vi kör på ekonomivarvtal i stiltje.

Vi noterade att Mälaren började ändra utseende ju längre österut vi kom. Västra Mälaren ser ut att bestå av morän eller sandöar, där träden växer ända till strandkanten där vassen tar vid. Omöjligt att ta sig i land på de flesta ställena.

Österut på Mälaren är det djupare och öar av granit. Mycket likt skärgården i Stockholms skärgård.

Vi åkte 8 timmar i dag inklusive en timmes lunch. Distansen blev 34 M. Ca 9 liter diesel förbrukade vi.

Planen var att ta natthamn i Kungsängens gästhamn. Den såg inte rolig ut från sjösidan med några enstaka skruttiga bojar. Så vi fortsatte till Stäket. Här har motorbåtsklubben några båtplatser med röd/grön skylt. Vi hittade en ledig, grön, plats. Ingen serviceanläggning, men el och vatten på bryggan.

Nya Stäket-bron är ett halvår gammal och den gamla är demonterad.

I natt ska det regna mycket…

Till Västerås i frisk vind

Det blåste mellan 5 och 10 m/s när vi seglade från Sundbyholm till Västerås. Det är inte många båtar ute och seglar.

När vi kom till hamnen såg vi att det var ganska fullt i båthamnen.

Här ligger alla 70- och 80- talsbåtar och väntar på bättre väder…

Vi tog en promenad upp till centrala Västerås. Det var nåt som hänt, eftersom det på det lilla torget hade samlats 6-7 polisbilar och många poliser.

Vi tog en fika ett kvarter från ”händelsen”. Där vi satt kunde man se VLT:s tidningshus. En lite skrytig byggnad med glasfasader. Man har haft ett häftigt upplageras sedan guldåldern och lär inte längre äga huset. Det satt flera firmaskyltar på fasaden, så man disponerar nog inte så stor del av huset längre. En skylt var Bonnier News – dvs nuvarande ägaren till VLT.

Vi käkade middag på Kajplats 9. Vi tyckte vi var värda det efter dagens strapatser…