Vi lade ut från Grindley Brooks redan kl 8. Ganska omgående hade vi 6 slussar varav 3 var en slusstrappa.
Som tur var fanns det volontärer på plats i slusstrappan. Det var bra, för att det var lite knepigt att fylla de olika trapporna med rätt mängd vatten. Trots det så grundstötte vi i den mellersta slussen! Men efter ett par minuters tillströmning av vatten så kom vi in i slussen.
Titta vad man kan använda racern till när man inte längre kan hålla balansen på landsvägen!
Vid 1/2 1-tiden stannade vi vid kanalkanten och åt en god lunch. Köket hade fixat allt så det var bara att sätta sig till bords när vi rorsmän hade förtöjt båten. Efter 45 minuter (inkluderande en powernap) var vi på väg igen.
Ellesmere Tunnel är 87 yards (80 meter) lång.
Genom tunneln fick vi tillfälle att tända strålkastaren i fören. Samt att vi varnade för att vi var på väg med signalhornet.
Engelska turister fotar ”vår båt” i Ellesmere hamn.
Efter en hel dags (8 timmar) båtåkande var vi framme i Ellesmere. Där provianterade vi och gick en långpromenad i den lilla staden. Lördag eftermiddag är det väldigt lugnt i stan. Kanske pågick det nån fotbollsmatch, som alla tittade på…
Efter en god middag och ett parti Yatzy (jag behöver inte nämna vem som vann!) bestämde vi att söndagens mål är Llangollen. Om vi orkar och hinner. Det är typ 8 timmars båtfärd dit. Det är också resans vändpunkt.
Efter en snabb flygresa från Arlanda till Manchester (knappt 2,5h) och taxi en timme till Wrensbury var vi framme vid ”vår” båt.
22 meter lång och 2,1 meter bred.
4+2 kojer, kök, matplats och två toaletter med dusch blir nu vårt hem under en vecka.
Vi lärde oss förvånansvärt snabbt hur de manuella slussarna fungerar.
Pia, Janne, Monica och undertecknad fick efter 30 minuters introduktion överta ansvaret för den långa båten.
Många båtar låg det i hamnen.
Färden startade i Wrenbury Mill:s Marina. Det låg många båtar förtöjda i kanalen och vi mötte 5-6 båtar.
Det tar ett tag att bli van vid att styra den här båten. Förutom längden gör vikten på ca 15 ton att båten girar med viss fördröjning och i princip enbart när man har drivning framåt på propellern. Dieselmotorn är på 35-40 hk, så man kan trycka på lite gas om behöver gira lite snabbare. Max fart är 3,5 knop (som jämförelse är max tillåten hastighet på Göta Kanal 5 knop).
Första stopp för övernattning blev Grindley Brook dit vi kom efter ett par timmar och 4 slussar och flera broar.
I morgon väntar ett ”paket” med 6 slussar, med beräknad körtid 7 timmar.
Tog en kort motorbåtstur till SXK-bojarna vid Hasselö-Bergö. Mötte en utländsk stor motorbåt i hamnbassängen.
Vid 15-tiden började det dugga och det blev vindstilla. SMHI hotade med ösregn om en halvtimme och resten av dagen, så jag tog ner bojflaggan och åkte tillbaka till hamnen.
Jag passade på att utnyttja det varma vädret de senaste veckorna. Den 18 mars lyfte jag av pressenningen.
När SMHI sen informerade om att det skulle bli sommarväder några dagar i början i början av april – då bokade jag sjösättning och spurtade med putsandet!
Masten uppe. Dax att sätta undervant, babystag och bommen mm mm.
Fick igång VHF, AIS, Vindmätare, Logg och Lod. Sen var det dax att starta motorn och sätta kurs mot hemmahamnen i Oxelösund.
Motorn startade snällt och Monica och jag kunde i rena sommarvädret styra ut mot rännan och vidare ut mot Gubben & Gumman.
På Mellanfjärden. Tjuvholmsberget kranbalksvis om babord. Linudden om styrbord.
Trots noggrann testning hoppade inte (vatten-)loggen igång förrän efter att vi åkt ett par sjömil. Var det skräp i vattnet undrar man.
Efter två timmar kunde vi lägga till i Östersviken. Vi var båt nummer 2 för säsongen (de 5 som legat i över vintern borträknade)..
Nästa vecka är det bokat upptagning av båten. I dag lovade SMHI soligt väder med lagom frånlandsvind. Därför blev det ett snabbt beslut i morse att ägna dagen åt en liten utflykt med båten.
Bojen vid Stendörren var ledig
Det var riktigt kyligt i vinden. Temperaturen i vattnet var 10 grader, men i luften var det bara +4. Men i vinden kändes det som -5!
I lä bakom sprayhooden med solen i nosen var det nästan varmt!
Jag mötte en seglande/kryssande IF och en motorbåt, annars var det tomt på båtar. Stendörren hade besök av några personer som nog hade lockats ut av det soliga vädret.
Solen står lågt även mitt på dagen.
Hemåt var det mest motvind och motorgång. Det blev samtidigt ett test av att den renoverade sjövattenpumpen fungerade felfritt. Oljebyte är gjort inför nästa säsong liksom byte av glykol i sötvattenkylningen.
I dag var det underställ, dubbla tröjor med regnjackan som vindskydd samt seglarhandskar kompletterade med tumvantarna (som vanligtvis används i skidspåret) som gällde. Med mössa såklart.
När mattan på durken plötsligt var blöt visade det sig att tråget under motorn var översvämmat.
Det tog inte lång tid att hitta felet. Pumpen som suger upp det sjövatten som sen går in i värmeväxlaren för att kyla motorns sötvattenssystem läckte. Inte mycket. Bara nån droppe varannan sekund, men det blir flera liter efter några timmars motoråka.
Nu hade jag tre alternativ:
Köpa en renoveringskit och fixa själv (3.000 kr inkl nödvändiga verktyg)
Köpa en helt ny pump och montera själv (6.000 kr)
Låta varvet byta pump (dyrast)
Det krävs ett skruvstycke för att kunna pressa tätringarna på plats, för att pressa in axeln samt för att montera det yttre kullagret på rätt plats.
Avdragare krävs för att kunna demontera den gamla axeln ur pumpen.
Pumpen på plats före demontering. De två ”lätta” bultarna borttagna.
Två av de fyra bultar som håller pumpen på plats var lite svåra att ta bort. Den ena bulten kunde bara nås med hjälp av en supertunn fast nyckel (inköpt) och det gick bara att dra bulten 1/6-dels varv per omtag. Anledningen var att motorfästet (olika för olika båttyper) var i vägen. Det fanns inte plats för att ta ur bulten, utan när jag fått loss den ur gängorna i pumpen fick pumpen dras ur bulten. Bara demonteringen tog 1,5 timmar.
Pumpen demonterad.Impellerhuset öppnat – det var inte detta som läckte, det hade jag noterat redan tidigare.Den nya avdragaren var lite för stor och kunde inte greppa tag i kugghjulet. Jag fick uppfinna en breddare, som avdragaren fick fäste i.Axel med tätringar, distansringar, o-ringar och kullager är nu demonterad ur pumphuset.Renoverad sjövattenpump återmonterad.
Det krävdes ett rejält tryck för att återmontera axeln med alla komponenter. När axeln väl var på plats skulle den yttre kullagerringen pressas över ett spår, där ”låsringen” skulle monteras. Det krävdes en hel del fantasi för att hitta bussningar som kunde användas mellan skruvstycket och kullagret.
Verkstadshandboken förklarar mycket – men inte allt…
När pumpen var ihopmonterad och kugghjulet återmonterat återstod ”bara” att skruva fast allt i motorn. Ett evighetslångt jobb pga den besvärliga bulten.
Pumpen återmonterad och testas. Film.
Motorn startades och kylvattnet pumpades ut som vanligt genom akterspegeln. Det var ju skönt.
Men det var ett litet läckage! Denna gång på impellersidan, som tur var. Jag skruvade loss det nya täcklocket och satte dit det gamla, med ny packning. Dessutom bytte jag tillbaka till den gamla skruv med packning, som håller slitstycket på insidan av pumpen. Nu blev det mycket bättre. Läckte en droppe i kvarten från den lilla skruven, men det får jag fixa i vårdagar.
Uppdatering; En dag senare när jag provkör en sväng har det slutat droppa. Småläckor kan självtäta om man har tur…
Skulle jag göra om proceduren om (när) det börjar läcka igen?
Nej, händer det igen så köper jag ett helt nytt pumphus. Att renoveringen funkade den här gången var inte bara skicklighet…
572 sjömil, motsvarande 1059 km, har vi seglat i sommar. Högsta farten loggade vi under seglingen över Ålands hav, från Mariehamn till Tjärvens fyr – 7,3 knop.
Monica och jag startade i Oxelösund och seglade till Södertälje där Malte mönstrade på.
Det blåste bra när vi blev omseglade av en klassisk skärgårdskryssare nära Oaxen.
Vi slussade in i Mälaren och seglade i princip medsols till Köping i väster, Enköping i norr, Skokloster i nordost och Stockholm i sydost.
Efter några ”vilodagar” i Vasahamnen i Stockholm seglade vi ut i Stockholms skärgård. Vi placerade oss lite strategiskt på Möja, så att vi hade ett par timmars försprång på SXK:s Sörmlandseskader, som vi anslöt till på Fejan.
Aurora och Topsy seglar förbi oss på väg ut på Ålands hav
Efter en dag på Rödhamn seglar vi med eskadern till Mariehamn. Det gjorde vi en dag före schemat pga att det skulle bli blåsigt dagen därpå.
SXK:s Rikseskader invigs
Det blev fem dagar i Mariehamn med bussutflykt, ölprovning, promenader mm.
På seglingen hem till Sverige var det många lastfartyg som korsade vår färdväg. Men det gick bra, trots hård vind.
Vi avvek från eskadern och gjorde en avstickare till Svenska Högarna.
Efter en dag och en natt på Högarna i perfekt väder letade vi oss tillbaka in i mellanskärgården. På Bullandö tackade vi av Malte som blev hämtad av Mia.
För motor från Ringsö till Oxelösund i vindar mellan 8 och 14 m/s
Vi stannade ett par dagar på Utö, vågade oss in till Rassa vikar och tog den sista natten på svaj på Ringsö. Där låg vi tätt intill den västra stranden för att få lä från den friska vinden.
Ovanligt många prylar gick sönder:
Bojkrok och ankarlina , kördes sönder av en motorbåt i Strängnäs.
Ankarlanternan slutade fungera
Den sprillans nya kylen slutade kyla.
Nivåmätaren för holdingtanken upphörde plötsligt att fungera, för att en vecka senare börja fungera igen.
Linan till Rev 1 tappade höljet pga ålder och fick bytas till en dynemalina.
OXSS-vimpeln var murken och delade sig, så undertecknad fick hissas upp i båtmansstolen för att trä in en ny lina för vimplarna.
Det var en rolig och omväxlande segling i år. Inga grundstötningar och inga misslyckade landningar behövde vi logga. Det regnade i sommar- men inte alls mycket där vi var. Och när det regnade så var det oftast på natten!
Nu blir det några kortare turer under sensommaren och hösten.
Till sist en video från dagens etapp till hemmahamnen;
Vi vaknade till en absolut vindstilla fjärd. Eftersom vinden inte skulle komma förrän vid 10-tiden tog vi sovmorgon. Kl 09:45 körde vi ut från Rassa vikar och ut på Konabbsfjärden. När vi passerat Stora Grässkär hissade vi segel.
Asenskallen
Trots svag vind pendlade farten mellan 3 och 4 knop. På Asenskallens högsta punkt vilade två havsörnar.
Vinden ökade successivt. När det började blåsa 7 m/s stabilt rullade vi in några varv på genuan. Vi gjorde trots det stadiga 6 knop.
I Sävsundets lä rullade vi in genuan och beslog storen. Sen körde vi motor mot vindar på 6-8 m/s. Vi ankrade på svaj på Västerfjärden på Ringsö.
Det är fler som uppmärksammat de kommande kulingvindarna.
Vi har lagt i både ordinarie stävankare och blyplätten på 10 kg. Vinden är byig och kommer från syd. Den ska under natten vrida till SV och V samt öka. Så vi har lagt oss nära västra stranden i viken. Vi är nio segelbåtar som sökt skydd i samma fjärd.
Vindar vid Hävringe just nu. Hos oss ör vindarna svagare med byiga.
Det var varmt, nästan lite tryckande värme, på förmiddagen i Västervik. Vi tog det lugnt, tog en promenad ut på vågbrytarbryggan och upp på stan för att fylla på matförrådet.
Efter en sallad till lunch lämnade vi Nynäshamn i tilltagande (mot-)vind. Vi brydde oss inte om att ta bort bomkapellet. Målet för dagen var nån vik i närheten av Dragets kanal.
Vår båt ser ut som en motorbåt! Se vidare i texten…
Vi körde in genom vassrännan till Rassa vikar. 1,7 meter djupt visade ekolodet som minst. Officiella vattenståndet är 7 centimeter över sjökortsdjupet. Nu är det ju lågtryck på väg, så vattenståndet borde gå upp ytterligare. Vårt djupgående är 1,50-1,60.
Ankaret visar var vi ankrade, båten visar var vi är just nu och de blå punkterna positioner vi haft.
Vi lade oss på svaj i den första lilla viken. Ankarvakten är påkopplad och det är vindstilla tack vare skogen, så vi ligger säkert för natten.
Många linjer var det!
Kryssvinkelinformation
Sedan jag installerade NMEA2000-nätverket ”pratar” alla instrument med varandra. På plottern (GPS:en) innebar det att det tillkom två kurslinjer utöver den svarta ”dit vi är på väg”. Den gröna respektive röda kurslinjen visar vilken styrbords- respektive babordskurs man bör kunna segla med aktuell vindriktning. Har man dessutom lagt in rutt (violett linje) och det är öar/grund i vägen visar de röda/gröna kurslinjerna var man lämpligen ska göra slag.
Ofta har man ingen nytta av dessa hjälplinjer, utan de gör bilden otydlig. Därför har jag utan framgång letat efter var man kan stänga av ”kryssvinkelinformationen”.
I går råkade jag bläddra förbi en menypunkt i plottern där man väljer båttyp. Jag hade valt segelbåt såklart. Jag testade att välja motorbåt. Jag såg ingen skillnad i informationen i plottern men kryssvinkellinjerna försvann!
Positionen i sjökortet markerades dessutom av en symbol för motorbåt, men det uppvägdes med råge av att de onödiga kryssvinklarna försvann. Nu har jag dessutom hittat var man väljer båtsymbol, så nu är den detaljen fixad ⛵️
Det kom en regnskur vid kvällningen. (Sätt på ljudet!).
Ankarlanternan har jag bänt isär för att försöka laga. Innanmätet visade sig bara bestå av ett inplastat kretskort, så det var bara att ge upp.
I natt får ett par pannlampor fungera som ankarlanterna!
Med 4 till 5 knop avverkade vi sträckan Utö – Nynäshamn på strax över tre timmar.
Gästhamnen i Nynäshamn har bra standard, 2-båtsbommar på flera bryggor och välskött serviceanläggning.
Vi tog en promenad upp till staden, kompletterade förrådet av nypor, gick upp till kyrkan och käkade på en bra hamburgerrestaurang. Vi gick även ut på vågbrytarbryggan. Så det blev många steg i dag.
I gästhamnen träffade vi Monica och Ulf från Salut – en av ”Sörmlandskretsens” eskaderdeltagare. Efter överfarten över Ålandshav hade de seglat till, och övernattat vid, Furusund. Det var en dålig serviceanläggning med risiga toaletter och duschar. Dit behöver man alltså inte segla…
Inte så långt kvar nu…
Apropå Sörmlandeskadern, så meddelade Hundraelvan att de nu kommit till Broken och att de går hem i morgon. Aurora seglade från Ringsö till hemmahamnen på eftermiddagen i dag. Topsy seglade över Baggensfjärden till hemmahamnen i går.
PerMonick 