
År 1624 fanns det nio gruvor på Utö. Nära värdshuset kan man titta på den djupaste, Nyköpingsgruvan. Gruvschaktet är 215 meter djupt, dvs ställde man Kaknästornet i gruvan skulle toppen inte synas! Nu skulle man inte kunna se resten av Kaknästornet heller, eftersom gruvhålet är vattenfyllt!
År 1719 saboterade ryssarna gruvorna genom att tippa bruten malm och varpsten från raserade hus ned i gruvhålen. Men gruvbrytningen återupptogs och under perioden 1750 till 1850 kulminerade gruvbrytningen.
Att ett gruvschakt kallades Nyköpingsgruvan beror på att mycket malm därifrån levererades till hyttor utanför Nyköping.
Det byggdes år 1835 en 700 meter lång järnvägsräls ner till hamnen för att underlätta transporten av malm från gruvorna till lastplatsen. 12-åriga pojkar arbetade som bromsare på vagnarna. Ett riktigt farligt jobb eftersom backen ner till hamnen är brant.

Fartygen som kom till Utö för att lasta malm lastade av sin ballast(*) ett stenkast från hamnen. Så småningom bildades där en hel ö, Ballastholmen, som nu är en del av gästhamnen.
När jag lade till vid Ballastholmen på 70-talet fanns där ingen brygga, utan man lade till alldeles nära strandkanten. Stranden sluttar ganska brant ner mot botten.
(*) Ballast (ibland kallad Barlast) = Ofta sten eller sand som lastades i segelfartygen för att de inte skulle tippa när de gick utan betald last.
År 1879 upphörde gruvbrytningen på Utö. År 1973 såldes norra delen av Utö till Skärgårdsstiftelsen.

Promenerar man förbi gruvorna och över till den östra stranden har man fin utsikt över havet. Utanför Utö har försvaret skjutövningar vissa tider. Farligt område är utritat på sjökortet.

Även i dag kom det en polisbåt till Utö. Verkar vara en populär pausplats – eller väldigt stökig plats…
Det var väldigt varmt idag. Trots att det bara var drygt 20 grader i vattnet tog vi oss ett bad!