Vi tog en lugn morgon och lät regnet blåsa bort innan vi tog oss upp till konsthallen. Monica studerade solrostavlorna medan Malte och jag studerade kaféets utbud.
Det var stiltje större delen av dagen, så det fick bli motor de drygt 6 sjömilen till Napoleonviken. Det var många båtar i viken redan när vi kom. Men vi hittade ett litet område där vi kunde lägga oss på svaj.
I morgon planerar vi att gå till Möja. Vi får se hur det blåser!
I dag tog vi oss till Artipelag, där det finns en fin brygga som det är gratis att ligga vid i 24 timmar. Förutsatt att man besöker anläggningen. Det finns ingen serviceanläggning, men en tjusig toalett i museet.
Före avfärd hade vi en mycket trevlig fikastund på Blå Porten med Lasse och kusin Ann.
Det var som vanligt väldigt skvalpigt på vägen till Sverige och Danmark – de två holmarna man passerar för att komma in i Skurusundet. Vi väjde för Birka Gotland som var på väg in till Vikingterminalen.
Färden genom trånga Baggenstäket gick bra. Vi passerade Skogsömonumentet som påminner om när bl.a. soldater ut Södermanlands Regemente den 13 augusti 1719 lyckades hindra ryssarna från att ta sig längre in mot Stockholm. Man tror inte att ryssarna egentligen hade för avsikt att invadera Stockholm. Det var styrkan för liten för. Mer troligt är att det var en slags terrorhandling för att förmå svenskarna att börja fredsförhandla.
I morgon tisdag ska det bli regn. Vi har sovmorgon och hoppas ta oss till Napoleonviken under ett par regnfria timmar efter lunch.
Vi kom iväg redan kl 08:20 från den lilla gratishamnen vid Artipelag. Vi kunde även ha seglat över Baggensfjärden, men eftersom vi strax efter Saltsjöbaden hade ett ganska smalt sund med vinden rätt i nosen så startade vi med motorn.
Precis när vi gick ur det smala Fällström, strax söder om Saltsjöbaden mötte vi en båt som kom seglande en farled som gick väster om Ingaröfjärden. Den vägen hade undertecknad ingen aning om att den fanns. Genast ändrade vi riktning och fick lite kortare distans till målet i Utö.
Ytterligare en upptäckt jag gjorde var att den bland båtfolk kända naturhamnen Napoleonviken ligger utmed denna farled.
Vi seglade mellan öarna utanför Dalarö och passerade Dalarö Skans. Skansen började byggas år 1656 på uppdrag av Karl X Gustav. 1683 började man planera för en modernisering av anläggningen. Arbetet startade år 1698 och var färdigställt först år 1724. Drygt 40 år efter att moderniserings-planeringen påbörjades alltså. Det kan jämföras med Förbifart Stockholm som fanns med i en långtidsplan år 1966 och nu beräknas vara klar år 2030. D v s över 60 år efter de första planerna.
Polisbåten kom in till kaj kl 19. Jag roade mig med att kolla var båten varit under dagen. Spåret började kl 13:30 norr om Furusund. De hade mellanlandat en timme (bytt besättning?) vid Nacka Strand. Därefter ut genom Baggenstäket och samma väg som oss till Utö. På vägen hade de kört en runda in i Napoleonviken (!) plus ytterligare en naturhamn på vägen. Nu kl 22 ligger de ute vid Mällsten, efter att ha kört innanför Muskö plus gjort en utryckning in till Nynäshamn. Det är stora områden de opererar på!
Efter att vi lagt till i gästhamnen kl 14 gick vi en kort promenad och tittade på husen utmed Lurgatan, i sluttningen ner mot Gruvbryggan. Det var där gruvarbetarna bodde på 1700-talet. Husen byggdes upp efter ryssarnas härjningar 1719, då allt brändes ner.
Nu ligger vi tryggt förtöjda för natten i den södra gästhamnen.
PerMonick 