Nynäshamn

Jag skippade Utö. Mycket beroende på att vinden skulle bli gynnsam för att segla till Nynäshamn. Men även beroende på att det är många som passar på att fira de sista sommardagarna denna helg (både varmt och lönehelg). Man kan dock ligga i sydhamnen, där är det mindre med party frampå småtimmarna. Halv åtta var jag iväg för att ta tillvara på de nordliga vindarna. Jag hissade gennakern och fick bra skjuts på båten i den lätta vinden. Efter en timme vred vinden från NV till N och till NO, så jag fick gippa gennakern. Vinden fortsatte att vrida medsols. När jag efter ca 6 timmar närmade mig Nynäshamn hade jag dikt bidevind med 35-40 graders vindvinkel och 4,5 m/s. Det gick att segla gennaker ändå, men det hade säkert gått fortare med genuan i den vindvinkeln.

Det var varmt och soligt från det att jag passerade Dalarö skans ända till Nynäshamn.

Utanför Älvsnabben-monumentet gick det lugnt framåt i 2-3 knop, förutom kluckandet från stäven, vindens sus och något enstaka skrik från nån fiskmås som glömt att han nu ska vara på väg till sydligare breddgrader – så var det alldeles tyst. Tills plötsligt! En välkänd memodisnutt letade sig ut från trakterna av Musköbasen!Det var Hemglassbilen som var ute och spelade med förhoppning om glassglada ungar (eller militärer?).

Rätt många seglare på Mysingen och nästan alla seglade, trots att vindstyrkan tidvis var nere på 1,5 m/s.

Jag fick väja för en seglare som kom ut från Nynäshamn, eftersom han gick för styrbords halsar. När vi passerade varandra visade det sig att han gick för motor med seglen uppe – han var alltså motorbåt och skulle väjt. Blev ingen vinkning till den klanten!

Gissa vem som tog emot på bryggan!

Monica åkte bil till Nynäshamn och kommer att vara kvar som bryggseglare även hela söndagen! Såå roligt 😄

Fast det visste jag redan när jag seglade från Dalarö. Och det var nån totalt okänd seglare som tog emot tampen på bryggan🤣

En regnig Dalarödag

Det gick ju utmärkt att segla i dag. Åtminstone om man åkte med vinden.

Jag tog det istället lugnt, höll mig inne när regnet vräkte ner och tog promenader däremellan. Det var fler som var ute på promenad

Fyra båtar gav sig av på förmiddagen – i hård vind och ösregn. Tuffa typer. Och fem nya båtar har kommit in, varav två stora tyska segelbåtar, en finsk och två svenska. Äntligen en båt som är mindre än PerMonick…

Nu går solen ner 20:15!

Dagarna är nu 3 timmar och 40 minuter kortare än i midsommarveckan.

Men nu ska sommaren komma tillbaka enligt både Expressen och SMHI, så det kanske stämmer. Under förmiddagen ska vinden dessutom bli västlig och svag. Inte kryss alltså, men kanske gennaker!🌞🌞🌞🌞🌞🌞🌞🌞🌞🌞🌞🌞

Dalarö

Kitesurfare i mängd mötte vid infarten till gästhamnen

Dagens etapp tog 4,5 timmar, varav hälften per motor. Efter att vinden legat på 6-8 m/s ökade den i samband med en molnfront till 8-11 m/s.

Det är ganska många segelbåtar ute och åker. Man är lite ovan att kunna räkna till 15 båtar på en fjärd denna sommar.

Vi kollade först på ”hotellbryggan”, men vågorna sköljde över flytbryggan. Det fick bli Askfatshamnen, runt hörnet. Inte så lugn hamn här heller vid S-vindar. Men man ligger i skydd bakom en stenpir.

Så snart Malte och jag förtöjt båten kom en mottagningskommitté ut på bryggan, bestående av Mia och Rosie. Nu bar det iväg till ”centrum” där det blev god mat. Många av sommarens minnen, samt en del bokföringstekniska frågor, avhandlades under middagen.

Efter middagen packade Malte sina pinaler och stuvade in sig i Mias bil för avfärd mot Stockholm.

Nu blir det att segla själv sista biten hem. Det kommer att ta några dagar.