Dagens båtpryl # 2

Här fortsätter uppräkningen av prylar jag har ombord.

Akterkapell

Arkösunds gästhamn

Akterkapellet skaffade vi inför de långseglingar vi startade med år 2018.

Nu, efter att vi skaffat akterkapellet, undrar vi hur vi klarade oss utan de tidigare 14 år vi haft båten. Men då hade vi bara 3 veckors-seglingar.

Akterkapellet (kallas även ”supstuga” av vissa) täcker hela sittbrunnen och ansluter till sprayhooden. Stora fönster bakåt och åt sidorna gör att man har bra utsikt åt alla håll. Det är ståhöjd.

Riktigt soliga och varma dagar händer det att vi sätter upp solskydd på utsidan av plastfönstret. Fästes med kardborrband. Det var Guppy Design i Nyköping som fixade solskydden. Kan även användas som insynsskydd i trånga hamnar.

Ihoprullat förvarar man kapellet bäst vilande mot akterstaget. Jag lät montera ett slitskydd på kapellet eftersom akterstaget började knaga sig igenom överdragstyget.

Två av kapelldelarna är upprullade på den här bilden.

Kapellet består av 5 delar som var och en kan vara nedfällt eller upprullat. så beroende på sol, vind eller regn så väljer vi var det ska vara öppet och var det ska vara stängt.

De långseglingar vi gjort hade nästan inte varit möjliga utan akterkapellet. De gånger vi har varit tre eller fyra ombord har det varit perfekt att kunna lägga ut prylar i sittbrunnen över natten.

Harstena-Jungfruskär-Västervik

Omkörd av militären

Den 7/6 tog vi oss från Harstena till en SXK-boj innanför Jungfruskär. Det blåste friskt 7-11 m/s rakt på nosen.

På några ställen gick farleden i en riktning så vi kunde rulla ut genuan. Med bara 1/3-del av genuan utrullad ökade farten från 4,5 knop till 6,5.

På 70-talet var det regel att man drog ut båten ett par meter från land när man förtöjt mot land för natten. Det gjorde man för det kunde komma en båt från marinen som drog upp svall mitt i natten. Den detaljen har inte varit aktuell de senaste 25 åren. Men nu är det läge att återuppta den vanan.

Den militär båt som körde om oss i farleden drog upp kraftiga svall när farten var 7 knop. När båten passerat oss ökades farten och den försvann i en sky av vatten och vågor som spolade rent på näraliggande skär. Vi har sett rätt många kamouflagemålade båtar de här dagarna…

Ålkråkornas paradis vid Källskär gör att SXK-bojen i den viken inte är så populär.

Det är glest med båtar ute i skärgården. Kan ju delvis bero på det kalla och blåsiga vädret. De båtar vi möter är oftast från Tyskland eller Holland.

SXK-bojen var ledig och det fanns inga båtar inom synhåll. Det var skönt att sätta upp akterkapellet och slippa den kyliga vinden. Inget bad i dag – temperaturen var 9,5 grader.

Nej, det är inte is. Bara iskallt.

Den 8/6 vaknade vi totalt bleke. Efter en snabb frukost packade vi ihop kapellet och lämnade bojen.

Inne bland öarna var vattnet som en spegel. Längre ut på fjärdarna kunde den gamla dyningen från syd rulla in. Men båten tuffade på i 5,5 knop på ekonomivarvtal, även över dyningarna.

Storkläppen. Den siktade jag förra året under 24-timmars, men då såg man bara blänket från fyren.

Under motorfärden till Sladö Ask mötte vi plötsligt ett pärlband av båtar. De hade troligen legat i Västervik i väntan på bättre väder. De allra flesta var utländska.

Plats 39 i Västerviks gästhamn

I Västerviks gästhamn har man infört ett nytt system för att betala serviceavgiften. I princip behöver man numera boka en plats i förväg. Men då kan man råka ut för att det ligger en båt på den platsen redan. Det skojades friskt om systemet bland de gästande båtarna från Finland, Tyskland och Danmark…

Dagens båtpryl # 1

Det räcker inte med en båt och segel för att vara ute veckor i sträck. Det går åt en massa båtprylar också.

Då och då kommer jag att berätta om någon av de prylar jag har ombord. Alla prylar är inte absolut nödvändiga, men det kanske underlättar eller bara är en kul grej…

Autopilot

Det är otroligt praktiskt att ha en autopilot. Seglar man ensam och ska in i hamn kan man glida fram på rak kurs för segel eller motor samtidigt som man beslår segel, sätter fendrar och lägger ut förtöjningslinor. På långa sträckor är det skönt att låta styrningen gå ”på automatik”. Då kan man i lugn och ro navigera, justera/skota segel eller koka kaffe.

På en så här liten båt (27 fot) räcker det med en autopilot som är kopplad till rorkulten.

Med enkla knapptryckningar kan man styra båten, även när man går på inprogrammerad rutt.
Fjärrkontroll med lååång sladd. Mycket praktisk när det regnar, då man kan ta skydd under sprayhooden och ändå styra båten.

Man kan bara trycka på ”Auto”, så fortsätter båten på den kurs man har. Eller så har man markerat en punkt i plottern man vill gå till och låter autopiloten styra dit. Det går även att lägga upp en hel rutt i plottern med många girar. Men vid girarna krävs lite handpåläggning för att inte svängradien ska bli för stor.

Kör man med autopilot gäller det att hålla utkik – autopiloten väjer inte för mötande båtar eller grund!

2025 års (längre) segling har startat

Efter fyra skottkärrelass med kläder, mat och utrustning var båten klar för avfärd.

10 m/s rakt emot

Lagom som vi lade ut från bryggan vred den västliga vinden till syd och ökade. På Bråviken korsade de nya och gamla vågorna varandra så det blev oregelbundet gungigt.

Vi körde motor hela vägen till Harstena. Vi använde en gammal skutled öster om Aspöja och Birkö, som jag inte åkt tidigare. Den var mycket trevlig och väl skyddad från sjöhävningen.

Som vanligt var vi minsta båt i hamnen.

Två ganska nya Bavaria-båtar (36 fot) låg i hamnen när vi kom. Men favoritplatsen vid Elofs båthus var ledig.

Ingenting var öppet. Restaurang, kiosk och konditori öppnar till Midsommar.

Nationaldagen i dag
Obligatoriska bilden på ekan.
(Fotat den i 40 år)

Efter en långpromenad till naturhamnen (0 båtar där) kom vi tillbaka till en tom gästhamn. Ja, förutom vår båt.

Skönt med en egen gästhamn!
Vi drog in båten så vi fick bra lä bakom båthuset!

I dag den 6 juni tog vi en vilodag och passade på att stuva in alla grejor till sin rätta plats.

I morgon åker vi vidare. Ska bli lite bättre väder inklusive vindriktning då.

Torsdag – Whitchurch > Wrenbury

Trippelslussen i Grindley Brook.

Torsdagen var den sista dagen vi färdades på Llangollen kanal. På fredagen ska vi åka de sista 200 metrarna, öppna en bro och fickparkera i den mycket trånga hamnbassängen. Torsdagen blev den varmaste dagen med temperatur på 25 grader, strålande sol och svag vind.

Man möter båtar då och då, men vi upplevde att det var något färre båtar ute denna 1 maj.

Full koncentration i slussen.

I slussarna finns en tröskel man måste vara noga med att inte fastna på. Läget är markerat med en vit linje. Det är när man slussar nedåt som rorsman måste hålla koll på den linjen.

Gastarna – numera specialister på slussar

När man ska slussa stannar man vid kanalbanken, släpper av gasten/gastarna. Vid slussning uppåt ser man på långt håll om det är båtar på väg ner eller upp. Men slussar man nedåt måste gasten gå upp för slussbranten och kolla om det är ledigt.

Bara en båt i taget kan slussa. (I Göta Kanal är det vanligtvis fyra båtar som slussar samtidigt).

Vid enkelslussar och kösituation åker varannan båt uppåt och varannan nedåt.

Gasten kollar att vattennivån inne i slussen är lika med nivån utanför och kan då öppna slussporten. Är det inte samma nivå öppnar gasten en lucka i porten och släpper ut vatten (vid uppåtslussning) alternativt släpper in vatten (vid nedåtslussning).

Allt jobb med slussarna fixade gastarna Pia och Monica med bravur. Bara vid trippelslussen Brooks fanns volontärer som skötte slussningen.

Breddavlopp

Om det är för mycket vatten i kanalen släpper man (breddar) vattnet förbi slussen i en liten bäckfåra. Man får passa sig så inte båten fångas av strömmen och hamnar snett.

Ett av de två sovrummen.

Nu är nästan allt nerpackat i resväskorna inför morgondagens avfärd. Direkt vid väckning kl 7 kör vi den sista biten till varvet och fickparkerar båten. Efter frukost blir det avlämning av båten kl 09:00. Taxin, som kör oss till flygplatsen i Manchester, anländer kl 09:30.

Det var det sista inlägget i bloggen för den här gången. Skepparn tackar hela besättningen för ett bra jobb och väldigt trevlig samvaro under hela veckan.

I första veckan i juni är planen att årets segling på ostkusten ska starta. Då kommer det rapporter här igen!

Onsdag – Whittington > Whitchurch

Små marinor dyker upp då och då.

Klockan 7 ringde väckarklockan. Under natten hade vi det riktigt kallt ombord. Ebersprächern stannade nångång sent på tisdagskvällen. Det innebär att elementen kallnar och vattnet till kök och badrum blir kallt. Antagligen gick volt-talet under något gränsvärde, som stängde av varmvattenberedaren.

Vi startade motorn direkt på morgonen och gjorde en resterat på Ebersprächern. Så vi fick varmvatten till frukostdisken.

En lugn morgon.

I går var det soligt och varmt. I dag var det ännu varmare. +24 grader var den officiella siffran.

Manuell broöppning.

Det blev en längre dag än planerat. Vi har följt en bloggare som lagt ut klockslag och övernattningsplatser för deras resa, som är mellan samma platser som vi kör. I dag hade vi räknat med 5 timmars färd, men det blev ca 7 timmar.

Nu har vi förtöjt utanför Whitchurch för natten. Hade tänkt titta på stan, men det var för långt till centrum för vår ork.

Tisdag – Llangollen > Whittington + Magnetfiske

Pontcysyllte Aqeduct

Efter väckning klockan 7 fixade köket en utmärkt frukost. Propelleraxeln fick sin dagliga insmörjning och propellern rensades från sjögräs. Klockan 08:10 startade återfärden.

De första timmarna går färden på ”enfilig” kanal. Pia passade på att löpträna och sprang fram och kontrollerade att kanalen var fri från mötande båtar.

Stam som målats i Ukrainas färger.

Planen var att vi skulle stanna i Trevor, där det finns en tömningsstation för toatankar. (En av våra två tankar började visa rött). Men den var ur funktion så vi åkte vidare.

Vi åkte nu i konvoj med 2 – 3 andra båtar. Båten framför oss hade per telefon fått besked om att i Chirk fanns en öppen station. Så det var bara för oss att följa John…

Många broar passerades.

Vi passerade Chirk Marina, som var en jättestor hamn full av båtar. Såg inte ut som att det gick att komma in där.

I ett möte i en krök passerade vi den framförvarande (svenska) båten och vi var först i konvojen. Vi passerade det för dagen tänkta etappmålet och fortsatte till Whittington. Det är en mindre marina där det fanns en fungerande pump. Efter en fickparkering kom vi in till kaj och personal på marinan tömde våra två tankar.

Natthamn

Efter att passerat en pub och en bro hittade vi en perfekt natthamn.

Förtöjningskrok

Vid tilläggningen råkade vi tappa en förtöjningskrok i kanalen. Janne lyckades med ”puttifrån”-stolpen lokalisera kroken på kanalens botten. När alla var inställda på att få se ett dyk i det inte alltför rena kanalvattnet kom Janne på den briljanta idén att fråga grannbåten om de hade någon båtshake. Ägaren, som var åretruntboende på kanalbåten hade ingen båtshake, däremot en kraftig ”met”-magnet.

Janne kastade i magneten och upp kom förtöjningskroken till övrigas jubel!

Vi ska bara ligga över natten!

I dag har det varit > 20 grader varmt, strålande sol och svaga vindar. Våra två kvarvarande kanaldagar ska det bli ännu varmare!

Måndag – En dag i Llangollen

Hästskofallet

Vi började måndagen med en rejäl promenad till den plats där Llangollen Kanal startar. En fördämning har byggts där River Dee forsar in till staden. Fördämningen kallas Hästskofallet efter hur den är utformad. En viss del av flodens vattenflöde leds in i kanalen. Via stock-hinder, galler och tryckluft förhindrar man att grenar och skräp ska ta sig in. Det sitter även en vattenturbin precis vid inloppet. Detta flöde förser Llangollen-kanalen i dess ca 5 mil långa stäckning med tillräcklig volym vatten.

På promenad utmed Llangollen-kanalen. Den första kilometern av kanalen trafikeras endast av hästdrivna turist-kanalbåtar.

Vi kompletterade vårt matförråd i en liten livsmedelsbutik. Biltrafiken var livlig och kändes överdimensionerad i förhållande till det lilla samhället.

I samband med lunchen fyllde vi upp vattentanken. Det tog ca 1 timme och uppskattad mängd var 500 liter. Totalt rymmer dricksvattentanken 750 liter. vi fick låna en lång slang av en grannbåt, eftersom vår slang var för kort för att nå hela båtens längd och några meter upp på land till vattenposten.

Vi är i Wales…

Senare på eftermiddagen flanerade vi genom staden och hamnade på en restaurang precis vid River Dee.

Det har varit en lugn kväll med bara ett par ankommande båtar. Mörkret har fallit och vi är laddade för att starta återfärden i morgon tisdag.

Båtarnas kajutabelysning speglar sig i hamnbassängen.

Lång dags färd till Llangollen

Tankar vatten kl 8 på morgonen.

Natten till söndagen, ca kl 02:00, löpte en vattenpump amok. Den började morra regelbundet var 10:e sekund utan att någon spolade vatten. Den tystades genom att strömmen kopplades ifrån.

På morgonen kopplade vi till strömmen igen och vips så fungerade den. (Norsk reset!).

Vattentanken är på 700 liter. Tyvärr finns ingen vattenmätare. Man förutsätts tanka varje dag, eftersom det tar oändligt lång tid att fylla på vatten.

En bro, och ännu en bro.

Många broar blir det i kanalerna. Eftersom det ska finnas plats för en häst (som förr i tiden drog kanalbåtarna lastade med kol) under bron, så smalnar kanalen just under bron. Man brukar ha typ 15 cm tillgodo på varje sida (båten är 2,10 m bred). Så ibland blir det en liten dunk mot skrovet.

Efter ca 8 timmar passerade vi Chirp akvedukt. Direkt efter akvedukten åkte vi genom en drygt 400 meter lång, mörk, tunnel. Samtidigt passerade vi in i Wales.

Långt bort skymtar ljuset i tunneln…

Eter ytterligare nån timme åkte vi över ytterligare en akvedukt. Det blåste rejält däruppe.

Hela dagen hade vi bra väder. Solen sken för det mesta och jackan kunde vi ta av oss efter ett par timmar.

Vi var tre båtar som körde i konvoj de sista sjömilen till Llangollen.

Sista timmen var det bara plats för en båt i kanalen. Pia sprang några km i förväg och kollade att det var fritt fram att passera.

Kl 20:30, d v s efter en ”arbetsdag” på drygt 10 timmar kunde vi parkera i Llangollen hamnbassäng.

Efter förtöjning och rek av hur vi ska betala hamnavgiften måndag morgon åt vi en lätt kvällsmåltid i båten. Efter en härlig dag genom ett fantastiskt landskap fick vi dra oss tillbaka till våra hytter ombord. Så här ser det förresten ut inne i den drygt 20 meter långa båten…