Nej, det är inte Sörmlandsleden – det är toppen av PerMonick!
Det här reflexmärket köpte jag för flera år sedan. Nu kom det äntligen på plats. I gästhamnarna är det bara att leta efter den kortaste masten, med Sörmlandsledsmärket i toppen.
Fallmatare är vanlig på segelbåtar som har eftermonterad rullgenua.
På PerMonick har den inte bytts ut under, minst, de senaste 17 åren. Nu var mataren väldigt sliten med t.o.m. ett hål i godset. Dessutom kan virefallet ”nypa” när det skapats ett smalt spår i godset.
När man läser fabrikantens (Selde’ns Mast) instruktioner inser man att den här detaljen bör kollas varje år…
Men nu finns en ny fallmatare på plats. Det var enkelt att byta eftersom den nya hade exakt samma dimensioner och där t.o.m. bultarna hade samma gänga.
Den som kommer ihåg blogg-inlägget den 8 juli 2020 känner till bakgrunden till det här nya blecket.
När jag gjorde rent utloppet i ankarboxen gick skruvarna till blecket av…
Nu gäller det att läsa på inför sommaren. Om 2 månader har vi passerat Söderköping på Göta Kanal-färden…
På senare år har det varit mycket snäckor strax ovanför vattenlinjen. Det löser jag genom att höja vattenlinjen några cm. Dvs jag drar upp bottenfärgen en bit.
I dag sattes dessutom mantåget upp och ställningen togs ned. Kölen är nu målad – nu slipper man se rostfläckarna…
Nu är det snart dax för tvätt och polering. Men jag skulle vilja ha ett par grader varmare när jag gör det…
Det här handlar egentligen om vanligt underhåll. Det var den s.k. Jokerventilen (backventilen) som gav upp förra säsongen.
För att komma åt att byta den reservdelen måste man demontera hela stolen – eftersom det är så trångt i ”toalettrummet”. Nu är det fixat och ska fungera i några år framöver.
Vid förra årets sjösättning läckte det där genomföringen för loggen sitter. Med Sikaflex tätade jag så det slutade läcka.
Med värmepistol och kniv gick det att få bort den gamla tätningen. Det var lätt att skruva bort genomföringen – man använder bara handskrift när man sätter dit den.
Nu är det bara att hålla tummarna för att det är tätt vid sjösättningen…
Däckskontakten till vindmätaren i masttoppen har bara klarat väder och vind i två till tre år. Sen blev det glappt, eller började läcka. Motsvarande för motorlanternan var en originalkontakt från 1979, som visserligen fungerade, men var ivägen för fötter och skot. Dessutom ville jag dra fram ett strömuttag till ankarlanternan (som tänds när det är mörkt).
Lösningen fick bli att jag monterade en kabelport, som har en vattentät konstruktion. En likadan fanns sedan tidigare babord om masten, där kabeln till VHF-antennen går.
Knepet var att få fram vindmätarens kabel till samma plats där lanternans kabel gick genom däcket. Men efter idogt ”metande” med specialkonstruerad krok, lyckades det.
Nu är det klart för inkoppling på de kablar som kommer från masten.
Det finns alltid saker som behöver fixas inför den nya säsongen. Den här gången har jag bytt ut den låda/träinredning som ligger i det aktre sittbrunnsfacket. Den gamla inredningen från 1979 hade börjat ruttna.
Så det var bara att köpa några skivor marinplaywood och börja såga.
Ackordet blev nog inte så bra, men resultatet är jag nöjd med. Passformen blev perfekt och eftersom jag (till skillnad mot tidigare) skruvade ihop lådan, blev slutresultatet riktigt stabilt.
Så nu är det bara att plocka upp nästa renoveringsprojekt…
Den 11 juni går vi in i Göta Kanal vid Mem. Så är planen att seglingen 2021 ska starta.
Mer info finns på Om-sidan.
PerMonick 