Båtgrannen (en fin Najad i 40-fotsklassen) var södergående tillsammans med oss.
Skepparen på Najaden ropade upp slussvakten tre gånger utan svar. Kanske berodde det på att han använde en handhållen VHF. Sändareffekten är bara 1 watt, så de hörde kanske inte uppropet. Eller så var vakten upptagen med annat. Hursomhelst så ropade undertecknad upp Lilla Edets sluss, och de svarade direkt. Fast monterade VHF:er har 5 Watts effekt, så hörbarheten är betydligt bättre.
Vi slussade ned och påbörjade en 18 sjömil lång transportsträcka per motor. Vi körde lugn ekonomifart (1600 varv) och båten gick i 6 knop. Tack vare 1 knops medström. Sista timmen fick vi öka till 1800 varv för att hålla farten, pga att älven bredde ut sig och så vi saktade farten. Färden tog 3 timmar räknat från efter slussning i Lilla Edet.
Vi lade till vid gästbryggan nedanför Bohus fästning.
Efter en sillunch gjorde vi en rundvandring på fästningen. Det är en mäktig byggnad. Kul att så mycket fått stå kvar efter att den tjänat ut. Kanske tack vare att det var långt till ”nya” byggnadsverk, så att det var enklare att bryta ny sten i skärgården istället. (Jämför med Nyköpings slott, där stenblocken plockades ner för att användas för bygget av Stockholms slott).
Dock fick boende i Kungälv tillstånd att från och med år 1789 börja plocka stenblock till sina hem och trädgårdar. Då hade militären sedan tre år lämnat fästningen.
Bohus fästning
I dag var det fotboll! Jakten på en TV-lokal i Kungälv startade efter studiebesöket på fästningen.
Vi vandrade genom gamla Kungälv och hittade många fina byggnader och parker men ingen TV.
Bergfeltska trädgården
Vi såg den gamla vägen, med tillhörande brofäste från år 1790.
Gustaf III satte sin tags på ett stenblock på bron
Vi gick rakt genom stan, nästan fram till E6:an, för att hitta en OLerys krog som garanterat hade TV-skärmar. Det var en promenad på fem kilometer t.o.r.
Tyvärr var alla bord bokade. Så vi fick rusa hem och nöja oss med datorskärmen (andra halvlek med mobilen eftersom batteriet tog slut i datorn)
Funkade bra det här med, särskilt som Sverige vann med 3-2 mot Polen, och vi gick vidare i EM-cirkusen.
Tack vare freden i Roskilde kunde Sverige ta fästningen i besittning. Det var år 1658. Men invigningen var redan 1308.
Det var Norrmännen under kung Håkon V som byggde de första delarna av fästningen. Under de första 350 åren var det norrmän eller danskar som härskade över anläggningen. Ägandeövergångar skedde alltid i samband med fredsavtal – inte genom att fästningen nedkämpats.
14 gånger har fästningen varit utsatt för belägringar. Men ingen lyckades. Inte ens Svenskarna lyckades den gången man hade tagit sig in i ett av hörntornen – röde torn. Norrmännen satte helt enkelt fyr på krutförrådet på bottenvåningen så var den belägringen borta med en smäll!
Som Nyköpingsbo är det intressant att det finns en koppling till Nyköpings gästabud. Det ska vi kolla upp i dag!
Nytt tillbehör installerat
Den kan både tjuta och skicka mejl!
För en liten peng köpte jag en vanlig läckagevarnare. De brukar villaägare ha i tvättstugan eller under diskmaskinen.
Jag satte den i kölsvinet, några cm från botten. Blir det blött där sätter den igång att tjuta. Och har jag mobila bredbandet igång skickas ett meddelande till min mobil.
Det kommer ner en del kondensvatten i kölsvinet från kylboxen, men det kan även komma in en hel del via förluckan om vi glömt skruva till den ordentligt (brukar hända varje år…).
Sen finns ju allltid risken att någon genomföring börjat läcka- och det vill man veta omgående.
Blir det lite för mycket vatten i kölsvinet blir det väldigt blött på golvet i ruffen om båten kränger…
Prick kl 9 ropade vi upp slussvakten och beställde öppning av klaffbron i centrala Trollhättan. Begäran godkändes och 10 minuter senare stoppades trafiken medan vi gled vidare i kanalen.
Nästa bro är en gång- & cykelbro som öppnades utan behov av anmälan.
Den första slussen (vid gång sydvart) brukar normalt vara full av åskådare och ett flertal samtidiga fritidsbåtar. Så var det inte nu, såhär en vardag före midsommar.
Efter ett par minuters färd var vi framme vid nästa sluss, eller rättare slusstrappa som består av tre slussar.
Vi fick lyxen att slussa själva. Varje sluss sänkte ned oss ca 8 meter. Maximal längd på båtar i slussen är 88 meter och bredd 13,20 meter. Vid varje sluss släpptes det ut ca 9.360 m3 vatten – bara för oss. Låter mycket, men det motsvarar flödet i Göta Älv under 9 sekunder…
Efter slussarna i Trollhättan är det en lång transportsträcka på 10 sjömil. Vi mötte ett fåtal fritidsbåtar. Med hjälp av medströmmen på ca 0,5 knop tog det under två timmar att komma fram till Lilla Edet.
Lugn hamn utan några bekvämligheter.
Vi tog en promenad upp till centrum. Gjorde ett kompletterande inköp till vårt redan välfyllda kylskåp. Trots att lokalbefolkningen inte kände till något öppet fik lyckades vi hitta ett! I en spelbutik! Det blev tre kaffe, tre glass och ett andelsspel på V64. (Vinst 7 kronor😀).
Nu börjar vi närma ett ett etappmål – Göteborg.
På eftermiddagen/kvällen blev det disigt med duggregn emellanåt.
Kylskåpet är påfyllt och vattentanken är fylld till bredden. Nu kan det ta några dagar innan vi kommer till en fullservicehamn. (Fast det kommer att finnas butiker på gångavstånd).
Från klockan 9 kan vi begära öppning av stadsbron. Vi siktar på att komma iväg strax efter 9.
Mitt i natten vaknade vi av ett högt propellerljud. Det var lastbåten Aland som passerade några meter från vår brygga.
Vid 22-tiden på söndagen passerade ett annat fartyg.
Vi har gått långa promenader, dels tittat på de torrlagda fallen, dels en stadsvandring vägledd av en app.
Det går flera ”vattenstråk” till de två vattenkraftverken i staden. Där är det kraftiga strömmar.
Inte lämpligt att simma i vattendragen som går till kraftverken!
Det var en lite kylig dag men regnet missade oss.
Konstverk finns det gott om.
I Trollhättan ser man ovanligt många SAAB-bilar (som i Nyköping!). Här låg den stora fabriken och härifrån skeppades mängder med bilar till väldens alla hörn.