juni 2025 – Sida 2

Dagens båtpryl # 6

Batterier, laddare, landström och solpaneler

När den här båttypen började säljas (år 1977) var inte behovet av el så stort. Det fanns 8 lampor för belysning, lanternor samt en liten lampa till kompassen. Ett bilbatteri räckte till de ström-förbrukarna.

Motorn var på 13 hk och hade en generator på 35 A. Generatorn laddade ett startbatteri och förbrukningsbatteriet på 70 A.

Den första ägaren till den här båten (säsong 1979 till 2002) lät installera en värmare samt en autopilot. Den andra ägaren (säsong 2003) gjorde inga förändringar.

Sedan dess har vi installerat ett antal nya strömförbrukare: Plotter (GPS), vind-, logg- och lodsystem, kraftigare värmare och kraftigare autopilot, indirekt LED-belysning i ruffen, läslampor med USB-uttag, strålkastare, el-toa, två kylskåp, bilradio, VHF, AIS, NMEA2000-nätverk samt ett flertal USB-uttag (det laddas mycket mobiler, paddor och datorer numera).

Ett landström-system installerades. Från uttaget i land kopplas strömmen först till en elcentral med jordfelsbrytare. Därifrån dels till ett 230v uttag och dels till en batteriladdare på 30A. Den är kopplad till blyförbrukningsbanken.

Sen kompletterade vi förbrukarbanken med ytterligare två bly-förbruknings-batterier.

Sen (år 2014) var det nödvändigt att byta ut den gamla motorn (MD7A) till en VP D1-20 på 19 hk och med en generator på 115 A. Motorn laddar de tre förbrukningsbatterierna samt startbatteriet.

En solpanel på 25W monterades på luckgaraget som laddar blybanken. Men när batterierna började bli några år gamla och vi låg stilla vid nån ö några dagar började volttalet oroväckande snabbt minska.

Sedan flera år tillbaka har det introducerats en ny typ av batteri för fritidsbåtar. Det har flera fördelar jmf med blybatterier. Vikten är 1/3 av blybatteriets, det laddas betydligt snabbare och det går att få ut mer effekt ur batteriet. Nackdelen är priset.

Att byta hela batteribanken till lithium är komplext. Jag valde att sätta upp en egen ”litiumbank”. De enda förbrukarna är de två kylskåpen, som är riktiga strömslukare, särkilt det ena. Normalt laddas litiumbatteriet av en separat solpanel på 50W. Det räcker lätt för att driva det lite strömsnålare kylskåpet. När vi ligger still och solen skiner kan jag lägga upp ytterligare en 50W solpanel, då behövs ingen ytterligare laddning. Är landström inkopplad har jag en separat laddare som kopplas in på 230V-uttaget. När motorn är igång kan en DC/DC-laddare kopplas in som laddar litiumbatteriet från blybanken.

Som systemet nu är uppsatt behöver vi inte ägna voltmätaren så mycket tid. Litiumbatteriet kan man hålla koll på via en app där man även i ett diagram kan se hur batteriet mått de senaste veckorna.

Explosion!

Strax efter 22 hörde vi en rejäl smäll från industriområdet på andra sidan ån. När vi tittade ut såg vi höga lågor mellan några cisterner.

Vi ringde 112. De hade redan en styrka på väg. Men det lät som uppgiften om öppna lågor var en nyhet för dem.

Efter kanske tre minuter kom de första två brandbilarna och en stegbil. Sen kom det befälsbil, polisbil, ambulans och en rad med fler brandbilar. Totalt var det över 10 fordon som körde genom grindarna till fabriken.

Efter 45 minuter hade lokaltidningen en notis om händelsen.

Vi kan inte se någon brand längre och det lät som om räddningstjänsten sprutade vatten på cisternen (för att kyla den?).

Återkommer när vi vet mer! Godnatt.

Karlskrona-Saltärna-Karlshamn

Hasslö-bron öppnas för oss och 24 bilar får en skön paus i bilåkandet…

Vi lämnade Karlskrona per motor i hård nordvästlig vind.

Vi passerade marinbasen där det låg ett hemligt antal fartyg förtöjda. Fotoförbud råder dessutom.

Tack vare plottern kunde vi se att med ekonomigaspådrag skulle vi vara framme vid Hasslöbron 10 minuter efter möjlig öppning. Vi ökade farten och plottern räknade snabbt fram att vi skulle komma fram 11:02. Det fick duga så vi ringde och beställde broöppning trots att vi knappt såg bron ännu.

Motvinden ökade ytterligare och farten minskade, så vi fick dra på ordentligt för att hinna i tid. När vi kom fram fälldes bommarna, bron öppnades och vi körde igenom.

Strax efter bron åker man ut på Hanöbukten. Vinden har fritt fram att skapa vågor ända från Bornholm, vilket vi snabbt erfor. Det var en rejäl dyning som kom rullande från SV samtidigt som kortare men ganska höga vågor från den vind som nu rev i från väst. Det blev en ganska skumpig framfart utanför Blekinges kust. Efter 7 sjömil gick farleden in bland grynnor och öar så vi fick lite sjölä.

Målet för dagen var en SXK-boj vid Saltärna. Det var skönt att slippa sjögången och att få någorlunda vindlä efter flera timmars motorgång.

Det ligger många fina sommarstugor (?) både på fastlandet vid Trolleboda och på ön Saltärna.

Glasskiosken ligger farligt nära båtplatsen

Dagen därpå blåste det stadigt 10 m/s med byar upp till 13 m/s. På hela vägen från bojen till hamnen i Karlshamn mötte vi bara två båtar. De hade bara rullat ut en del av genuan men hade bra fart i den friska vinden.

AAK-fabriken (margarin t.ex) ligger på andra sidan Mieån, där gästhamnen finns

Gästhamnen i Karlshamn ligger mycket centralt där Mieån mynnar ut i Hanöbukten.

AAK har en stor fabriksanläggning mittemot hamnen. Där tillverkas vegetabiliska oljor och fetter till livsmedelsindustrin. Just nu står det 20 lastade släp utmed kajen, redo att köras ut i landet.

Vi kommer att ligga kvar ett dygn i Karlshamn p g a de hårda vindar man har i prognosen.

*) Frimärke; används som sjöterm för en (eller flera) genom två naturliga eller konstgjorda märken utdragen linje som ligger så att den ger ledning till skydd, ”friar”, för ett eller flera närliggande grund.

Dagens båtpryl # 5

Vind-, knop- och lodinstrument

Köps vanligtvis i paket. Består av 2 genomskrovsgivare, 2 instrument samt en vindgivaren. En av delarna kostar i princip 50 % av paketpriset!

Tack vare att jag har en så liten båt (kort mast) kan jag använda ”wireless” varianten för vindgivaren. Data om vindhastighet och vindvinkel överförs via bluetooth till vindinstrumentet.

På den här bilden visas vindstyrkan i knop. Själv använder jag m/s.

Vindinstrumentet visar upplevd vindvinkeln (43 grader) både i siffror och grafiskt. På den grafiska bilden ser man även ett enskilt streck. Det är den vindvinkel det skulle vara om båten inte rörde sig framåt. För att räkna ut detta tar instrumenten in data från logg-givaren. Även vindstyrkan är korrigerad mht den fart båten har genom vattnet.

Instrumentet är ett multiinstrument som kan visa djup, fart och vattentemperatur.

Djupmätaren (lodet) skickar en puls från en givare som är monterad i båtbotten. Genom att mäta tiden för hur lång tid det tar att få tillbaka ekot från botten räknas djupet fram.

Uppgift om fart hämtas från den givare som har en liten ”propeller”. Det är alltså ”fart genom vattnet” som visas.

Många gånger har man undrat hur mycket det blåser när man är inne i ruffen.

Tack vare det nätverk som nu finns i båten är det enkelt att koppla på ett extra instrument.

Hindret har varit priset. Men efter ett års bevakning på Blocket dök det upp en möjlighet. Någon (med en större båt) hade tydligen investerat i ett mer avancerat vindinstrument, förstod jag senare. Det begärda priset var typ 50% av nypriset. Jag gav ett bud som var ännu lägre och tydligen fanns ingen annan intressent.

Nu undrar man hur man klarade sig utan instrumentet tidigare…

Kalmar- Kristianopel – Karlskrona

I Kalmar finns matvagnarna kvar på torget – fast med grön inramning och sittplatser

Mitt i natten kom Monica med Flixbussen. Bra att man kan följa var bussen finns i realtid. Annars hade jag fått stå och vänta en halvtimme i onödan…

Lördagen ägnades åt promenader i fina Kalmar samtidigt som Monica fick börja vänja sig till semesterlivet.

Det var tufft att från kl 05:00 och hela dagen följa Roberts (med son) framfart runt Vättern. Cyklingen såg ut att gå riktigt bra.

Söndag morgon lämnade vi Kalmar. Vindarna som i ett par dagar varit nordliga/västliga förbyttes nu till rakt sydliga 5-8 m/s.

Till att börja med var vinden mycket svag. Vi åkte motor i en halvtimme (2,5 sjömil) innan vinden kom.

Vinden ökade sakta liksom våghöjden. Vi fick bra fart på båten när vinden ökade till 5 m/s. Sakta ökade vinden till 6, 7 och 8 m/s. Kraften i vinden ökar exponentiellt med hastigheten. En ökning från 7 till 8 m/s innebär en 30%-ig ökning av trycket mot seglen. Dubblas vindstyrkan 8-dubblas vindtrycket.

Men vi kryssade rätt bekvämt söderut tack vare att vågorna inte hunnit bygga höjd. Däremot lutade det kraftigt vid 8 m/s. Vi revade inte.

QR-koden fungerade dåligt. Det gick lättare att boka via hemsidan. Blev ett stort minus för Kristianopel i år! De tog 10 kr extra för att använda duschen. Per person och gång. Och det på en redan väl tilltagen hamnavgift.

Vi låg tio båtar i gästhamnen. Vi var den enda svenska båten. Det är väldigt många tyskar, holländare och danskar vi möter. De finska båtarna åker söderut.

8 m/s och ökande

Vår plan var att segla direkt från Kristianopel till Utklippan. Vindprognosen var gynnsam 6-11 m/s halvvind.

Men verkligheten blev annorlunda. Vinden ökade och vred mot SV. Då blev det ingen halvvind. Vi revade först 1 rev (filmklippet ovan) och efter en halvtimme rev nr 2. Samtidigt rullade vi in genuan några varv. Det blåste 10-13 i byarna och sjön började växa. Vi hade bra fart på båten men insåg att det skulle bli ett par rätt jobbiga timmar. Dessutom skulle vinden öka dagen efter – och då hade vi ju tänkt segla 45 sjömil till Christiansö.

Tillsammans gjorde det att vi istället styrde upp mot Torhamnsleden förbi Långören.

Vinden var nu rakt emot då vi stångade oss fram med hjälp av motorn.

Efter tre timmar med vågor som stänkte över sprayhooden kom vi till slut fram till Karlskrona. Vi fick en mycket bra plats bakom bryggan. 36 kr billigare än i Kristianopel, och då ingick hur mycket dusch som helst…

Rapport om värmaren

För några dagar sedan hade vi ju värmaren på service. Redan förra året började den ryka ganska mycket och på slutet var det rena skogsbranden.

Nu har vi använt värmaren några nätter (det är 10-12 grader i vattnet och inte mycket mer i luften) och den fungerar perfekt. Första gången vi startade värmaren efter service rök det rätt mycket, men det visade sig vara kvarvarande sot i avgasröret som behövde vädras ut. Nu är det rökfritt!

Dagens båtpryl # 4

VHF-radion vanligtvis i ställd på kanal 16

En VHF har jag haft i många år. Men det är bara 7 år sedan jag tog certifikat för att använda den!

(Jmf med en bil; Du kan köpa en bil utan att ha körkort, men får inte köra bilen).

Jag skaffade VHF:en främst för att det finns en nödknapp på den. Håller man knappen intryckt >5 sekunder går ett digitalt larm ut i etern till ALLA båtar och sjöräddningen. VHF:en sänder då automatiskt ut vilken båt det gäller, ägare och båtens position. Man behöver inte licens för att använda nödknappen.

Om det inte är total panik så kan man knappa in en kod innan man sänder iväg nödsignalen. Koden har ett antal fasta varianter, typ ”tar in vatten”, ”brand”, ”man över bord” mfl.

Positionen hämtar VHF:n från plottern (GPS:en).

Licensen skaffade jag när jag upptäckte att det är praktiskt att kunna ropa upp brovakter, speciellt på Trollhätte kanal.

Förutom ropa upp brovakter kan man prata med andra båtar och till och med ”ringa” telefonsamtal. Men det senare kräver abonnemang på Stockholm Radio. Telefonsamtalet går till så att man ropar upp Stockholm Radio och beställer samtalet. När mottagaren svarar kopplar Sthlm Radio ihop telefonsamtalet med VHF-samtalet. Till skillnad mot vanliga telefonsamtal kan alla som har VHF:en igång på samma kanal höra hela samtalet.

Från en telefon kan man såklart även ringa Sthlm Radio och beställa samtal till en VHF. Man bör ha en hum om i vilken landsända båten finns och man måste kunna anropsnummer och båtnamn. (Se bild ovan). Sen gäller det ju att man på båten lyssnar på Sthlm Radio:s utsändningar.

Vi har även en bärbar VHF ombord. Den når inte lika långt som den fasta (som har antennen i masttoppen) men det är mycket mer praktiskt när man pratar med näraliggande båtar. Man kan såklart även prata mellan den fasta i båten och den bärbara om man är på utflykt och mobilen inte har täckning.

Även den bärbara har en nödknapp. Den bärbara ingår i utrustningen för livflotten.

Oskarshamn-Kalmar

Vaknade kl 4. Sov gott trots, eller tack vare, att det var 13 grader i ruffen.

Åker iväg 04:50 mot Kalmar. I stiltjen tuffar vi på i 5,5 knop på ekonomivarv på VolvoPentan.

På ett litet skär låg fyra sälar och vilade. Flera var ute och kollade båtarna som passerade.

Sakta började det komma en bris från NV. Rullade ut genuan och farten ökade till drygt 6 knop.

I samband med ett par regnskurar blåste det uppåt 8 m/s

Det var skönt att kunna stänga av motorn och segla med god fart mot Ölandsbron.

I två vågor kom det ett ”stim” av segelbåtar. MarineTraffic visade att alla hade lagt ut från Kalmar. Totalt mötte jag över 20 segelbåtar. Och de allra flesta var utländska. Det var ett styvt jobb att hålla koll på alla mötande båtar. Visserligen seglade jag för styrbords och hade företräde, men man var ju tvungen att kolla att även de mötande visste om det. Bland alla båtar kom det en (1) som inte hade AIS och alltså inte förvarnades i plottern.

Ibland kan det vara riktigt strömt där man passerar Ölandsbron. Upp till 2,5 knop rakt emot har jag varit med om. Den här gången var det 0,5 knop åt väst, alltså från sidan. Det var ju udda.

Jag visste ju att det var minst 20 lediga platser i hamnen. Så det var bara att åka längst in till bommarna. Det fanns säkert 50 lediga bojar och 10 lediga bomplatser.

Under eftermiddagen fylldes det på ordentligt. Två finska båtar som låg nära oss i Västervik dök upp och fångade varsin boj.

Den sotiga värmaren lämnades in redan efter lunch.

På torsdag fm hyrde jag en cykel och åkte till Giraffens köpcentrum några kilometer från hamnen. Där köpte jag en liten värmare med termostat att ha som reserv.

Aktre utrymmet tömt igen så jag kunde krypa ner och montera värmaren.

Efter lunch på torsdagen kunde jag hämta den renoverade värmaren. De hade sällan sett en så sotig apparat. Men den har ju tjänstgjort i 20 säsonger utan service, så det var ju inte så överraskande. Prislappen för service var drygt 20% av nypriset, så det får man vara nöjd med.

När jag väl monterat tillbaka värmaren (tog nästan 2 timmar inkl kaffepaus) då testade jag den. Den startade perfekt. Men det rök mycket. Kollade med verkstan och de hade inte sett nån rök när de testkörde den. Teorin är att det är mycket sot i avgasröret (1,5 meter) som värms och ryker. Fick tipset att köra värmaren riktigt hårt när vi kommit ut på sjön. Förhoppningsvis försvinner få det mesta av sotet. Kände inte för att krypa ner i luckan och byta avgasröret just nu.

Så ”vikare-värmaren” fick jobba i natt. Det gick ganska bra, men termostaten är svår att kalibrera. Och den låter mer än Eberspächern.

I dag fredag tog jag cykelpromenader i staden. Hade tänkt cykla ”Öland runt” men det är lågsäsong så färjan gör ett långt uppehåll mitt på dagen. (Förbjudet att cykla på Ölandsbron).

Maxa volymen och njut!

Massor av flak med studenter åkte runt i staden i dag.

Sent i kväll (i natt) ska jag möta upp Monica som nu gått på semester. Hon kommer i en nästan fullsatt buss som är 20 minuter försenad när den åker från Stockholm.

Jag investerade (39 kr) i ett ex av Barometern. Där fanns ett helt uppslag om Vätternrundan som pågår nu. Föredömligt med namn på alla från länet som deltar. Plus extra info om några lokala kändisar som kör rundan.

Dagens båtpryl # 3

Länge har jag funderat på att skaffa en gummibåt. Särskilt som vi numera allt oftare ligger på svaj eller på boj. Det vore ju kul att få kunna ”gå på upptäcksfärd” med jollen. Att ha den som reservbåt om det otänkbara skulle inträffa vore ju en fördel också.

Men besväret med att släpa jollen efter segelbåten (det går ju saktare dessutom!) har gjort att jag avstått. Att lägga upp jollen på fördäck är inget alternativ på vår lilla båt.

Gummijolle-funderingarna ledde tankarna till livflotten. Vi gör ju ibland en del längre överseglingar och skulle det då inträffa ett läckage som vi inte får stopp på är det inte säkert att hjälp skulle hinna fram i tid.

Eftersom vi inte planerar segla över Atlanten så behöver vi inte ha varianten man överlever i 14 dagar med.

Efter lite sökande på nätet så kom jag fram till att ”Lalizas Costal 4-man” var lagom nivå för våra behov.

Man kunde välja mellan hård plastlåda eller mjuk väska för flotten. Plastlådan är tänkt att finnas på däcket för att snabbt kunna sjösätta. Men det utrymmet hade inte vi. Det fick bli en väska som får plats i stickkojen. Eftersom det finns fler grejer i det utrymmet är en lina fastsatt i handtaget, så man snabbt kan hala fram väskan.

Utrustning: – 2x 75 liter barlasttankar som gör flotten stabil, – Drivankare, -Öskar, -Pump, Säkerhetskniv, -Vattentät led-lampa.

Skulle olyckan vara framme ska man dessutom ta med den bärbara VHF-radion, nödraketerna och vatten.

Instruktionsbladet sitter på ett skott i ruffen och påminner om att det finns en Livflotte.

Instruktionsbladet är även bifogad den 2-sidiga lista med säkerhetspunkter som ligger i båten. Den läser vi igenom när nya gäster ska följa med och segla.

Västervik-Oskarshamn

Väderprognosen för 10/6 var att det skulle vara västlig vind och växlande molnighet några timmar tidigt på morgonen. Sen skulle det komma sydlig vind. Sydvinden förebådade ett stort regnområde.

Alltså stod väckarklockan på 4!

Efter frukost och fixande med segel kom jag iväg klockan 5.

Det gick fint att på halvvind segla ut ur skärgården med riktning mot Byxelkrok.

Vinden vred, lite tidigare än tänkt, mot syd. Jag hade tänkt gå över till Öland och där slå in mot Oskarshamn. Men…

Gotlandsbåten kom i 25 knop och fiskebåten i 10 knop.

… det kom en båt i vägen. Av bilden får man intrycket att jag skulle hinna före Gotlandsbåten, men han ska följa sin led norrut upp mot Blå Jungfrun. Så nån av oss var tvungen att väja. Jag valde att väja så vi fick 2 sjömils avstånd.

Vinden ökade upp mot 8 samtidigt som vågorna växte. Jag började med att rulla in genuan några varv. Vinden svarade med att öka ytterligare. Jag tog då första revet i storen. Då gick det fint i några minuter tills regnet kom och vinden försvann. Motorn startades och genuan rullades in. Efter en halvtimme kom den svaga vinden rakt framifrån så storen togs ner. Ett tag senare kom sydvinden tillbaks med 4-8 m/s. Eftersom vi nu girat lite österut kunde jag rulla ut genuan igen och stoppa motorn.

Kl 13 kunde jag gira in i den lugna viken Kiddeholmen norr om Oskarshamn. En full arbetsdag på sjön alltså.

Men jobbet fortsatte. Värmaren hade stannat i natt och gick inte att starta. Det kom bara rök ur avgasröret utan att värmaren började producera varmluft. Alltså fick jag montera ut värmaren ur det ganska trånga utrymmet i aktern. Först måste allt annat plockas ur.

Nu är service av värmaren beställd. Men då måste jag vara i Kalmar på torsdag klockan 9. Det betyder i sin tur att det bli tidig uppgång även i morgon, för att hinna fram i tid.

Det är 12 grader ute och 9 grader i vattnet. Inne i båten 17 grader varmt tack vare att jag lagat mat på spisen. Men i natt får det bli dubbla filtar och mössa…

Dagens båtpryl # 2

Här fortsätter uppräkningen av prylar jag har ombord.

Akterkapell

Akterkapellet skaffade vi inför de långseglingar vi startade med år 2018.

Nu, efter att vi skaffat akterkapellet, undrar vi hur vi klarade oss utan de tidigare 14 år vi haft båten. Men då hade vi bara 3 veckors-seglingar.

Akterkapellet (kallas även ”supstuga” av vissa) täcker hela sittbrunnen och ansluter till sprayhooden. Stora fönster bakåt och åt sidorna gör att man har bra utsikt åt alla håll. Det är ståhöjd.

Riktigt soliga och varma dagar händer det att vi sätter upp solskydd på utsidan av plastfönstret. Fästes med kardborrband. Det var Guppy Design i Nyköping som fixade solskydden. Kan även användas som insynsskydd i trånga hamnar.

Ihoprullat förvarar man kapellet bäst vilande mot akterstaget. Jag lät montera ett slitskydd på kapellet eftersom akterstaget började knaga sig igenom överdragstyget.

Två av kapelldelarna är upprullade på den här bilden.

Kapellet består av 5 delar som var och en kan vara nedfällt eller upprullat. så beroende på sol, vind eller regn så väljer vi var det ska vara öppet och var det ska vara stängt.

De långseglingar vi gjort hade nästan inte varit möjliga utan akterkapellet. De gånger vi har varit tre eller fyra ombord har det varit perfekt att kunna lägga ut prylar i sittbrunnen över natten.