Se den korta filmen när Janne med säker hand styr båten under bro 62.
Månad: april 2025
Tisdag – Llangollen > Whittington + Magnetfiske
Efter väckning klockan 7 fixade köket en utmärkt frukost. Propelleraxeln fick sin dagliga insmörjning och propellern rensades från sjögräs. Klockan 08:10 startade återfärden.
De första timmarna går färden på ”enfilig” kanal. Pia passade på att löpträna och sprang fram och kontrollerade att kanalen var fri från mötande båtar.
Planen var att vi skulle stanna i Trevor, där det finns en tömningsstation för toatankar. (En av våra två tankar började visa rött). Men den var ur funktion så vi åkte vidare.
Vi åkte nu i konvoj med 2 – 3 andra båtar. Båten framför oss hade per telefon fått besked om att i Chirk fanns en öppen station. Så det var bara för oss att följa John…
Vi passerade Chirk Marina, som var en jättestor hamn full av båtar. Såg inte ut som att det gick att komma in där.
I ett möte i en krök passerade vi den framförvarande (svenska) båten och vi var först i konvojen. Vi passerade det för dagen tänkta etappmålet och fortsatte till Whittington. Det är en mindre marina där det fanns en fungerande pump. Efter en fickparkering kom vi in till kaj och personal på marinan tömde våra två tankar.
Efter att passerat en pub och en bro hittade vi en perfekt natthamn.
Vid tilläggningen råkade vi tappa en förtöjningskrok i kanalen. Janne lyckades med ”puttifrån”-stolpen lokalisera kroken på kanalens botten. När alla var inställda på att få se ett dyk i det inte alltför rena kanalvattnet kom Janne på den briljanta idén att fråga grannbåten om de hade någon båtshake. Ägaren, som var åretruntboende på kanalbåten hade ingen båtshake, däremot en kraftig ”met”-magnet.
Janne kastade i magneten och upp kom förtöjningskroken till övrigas jubel!
I dag har det varit > 20 grader varmt, strålande sol och svaga vindar. Våra två kvarvarande kanaldagar ska det bli ännu varmare!
Måndag – En dag i Llangollen
Vi började måndagen med en rejäl promenad till den plats där Llangollen Kanal startar. En fördämning har byggts där River Dee forsar in till staden. Fördämningen kallas Hästskofallet efter hur den är utformad. En viss del av flodens vattenflöde leds in i kanalen. Via stock-hinder, galler och tryckluft förhindrar man att grenar och skräp ska ta sig in. Det sitter även en vattenturbin precis vid inloppet. Detta flöde förser Llangollen-kanalen i dess ca 5 mil långa stäckning med tillräcklig volym vatten.
Vi kompletterade vårt matförråd i en liten livsmedelsbutik. Biltrafiken var livlig och kändes överdimensionerad i förhållande till det lilla samhället.
I samband med lunchen fyllde vi upp vattentanken. Det tog ca 1 timme och uppskattad mängd var 500 liter. Totalt rymmer dricksvattentanken 750 liter. vi fick låna en lång slang av en grannbåt, eftersom vår slang var för kort för att nå hela båtens längd och några meter upp på land till vattenposten.
Senare på eftermiddagen flanerade vi genom staden och hamnade på en restaurang precis vid River Dee.
Det har varit en lugn kväll med bara ett par ankommande båtar. Mörkret har fallit och vi är laddade för att starta återfärden i morgon tisdag.
Lång dags färd till Llangollen
Natten till söndagen, ca kl 02:00, löpte en vattenpump amok. Den började morra regelbundet var 10:e sekund utan att någon spolade vatten. Den tystades genom att strömmen kopplades ifrån.
På morgonen kopplade vi till strömmen igen och vips så fungerade den. (Norsk reset!).
Vattentanken är på 700 liter. Tyvärr finns ingen vattenmätare. Man förutsätts tanka varje dag, eftersom det tar oändligt lång tid att fylla på vatten.
Många broar blir det i kanalerna. Eftersom det ska finnas plats för en häst (som förr i tiden drog kanalbåtarna lastade med kol) under bron, så smalnar kanalen just under bron. Man brukar ha typ 15 cm tillgodo på varje sida (båten är 2,10 m bred). Så ibland blir det en liten dunk mot skrovet.
Efter ca 8 timmar passerade vi Chirp akvedukt. Direkt efter akvedukten åkte vi genom en drygt 400 meter lång, mörk, tunnel. Samtidigt passerade vi in i Wales.
Eter ytterligare nån timme åkte vi över ytterligare en akvedukt. Det blåste rejält däruppe.
Hela dagen hade vi bra väder. Solen sken för det mesta och jackan kunde vi ta av oss efter ett par timmar.
Vi var tre båtar som körde i konvoj de sista sjömilen till Llangollen.
Sista timmen var det bara plats för en båt i kanalen. Pia sprang några km i förväg och kollade att det var fritt fram att passera.
Kl 20:30, d v s efter en ”arbetsdag” på drygt 10 timmar kunde vi parkera i Llangollen hamnbassäng.
Efter förtöjning och rek av hur vi ska betala hamnavgiften måndag morgon åt vi en lätt kvällsmåltid i båten. Efter en härlig dag genom ett fantastiskt landskap fick vi dra oss tillbaka till våra hytter ombord. Så här ser det förresten ut inne i den drygt 20 meter långa båten…
Narrowboat på Llangollen Canal
Vi lade ut från Grindley Brooks redan kl 8. Ganska omgående hade vi 6 slussar varav 3 var en slusstrappa.
Som tur var fanns det volontärer på plats i slusstrappan. Det var bra, för att det var lite knepigt att fylla de olika trapporna med rätt mängd vatten. Trots det så grundstötte vi i den mellersta slussen! Men efter ett par minuters tillströmning av vatten så kom vi in i slussen.
Vid 1/2 1-tiden stannade vi vid kanalkanten och åt en god lunch. Köket hade fixat allt så det var bara att sätta sig till bords när vi rorsmän hade förtöjt båten. Efter 45 minuter (inkluderande en powernap) var vi på väg igen.
Genom tunneln fick vi tillfälle att tända strålkastaren i fören. Samt att vi varnade för att vi var på väg med signalhornet.
Efter en hel dags (8 timmar) båtåkande var vi framme i Ellesmere. Där provianterade vi och gick en långpromenad i den lilla staden. Lördag eftermiddag är det väldigt lugnt i stan. Kanske pågick det nån fotbollsmatch, som alla tittade på…
Efter en god middag och ett parti Yatzy (jag behöver inte nämna vem som vann!) bestämde vi att söndagens mål är Llangollen. Om vi orkar och hinner. Det är typ 8 timmars båtfärd dit. Det är också resans vändpunkt.
Engelska kanaler
Efter en snabb flygresa från Arlanda till Manchester (knappt 2,5h) och taxi en timme till Wrensbury var vi framme vid ”vår” båt.
4+2 kojer, kök, matplats och två toaletter med dusch blir nu vårt hem under en vecka.
Pia, Janne, Monica och undertecknad fick efter 30 minuters introduktion överta ansvaret för den långa båten.
Färden startade i Wrenbury Mill:s Marina. Det låg många båtar förtöjda i kanalen och vi mötte 5-6 båtar.
Det tar ett tag att bli van vid att styra den här båten. Förutom längden gör vikten på ca 15 ton att båten girar med viss fördröjning och i princip enbart när man har drivning framåt på propellern. Dieselmotorn är på 35-40 hk, så man kan trycka på lite gas om behöver gira lite snabbare. Max fart är 3,5 knop (som jämförelse är max tillåten hastighet på Göta Kanal 5 knop).
Första stopp för övernattning blev Grindley Brook dit vi kom efter ett par timmar och 4 slussar och flera broar.
I morgon väntar ett ”paket” med 6 slussar, med beräknad körtid 7 timmar.
Hasselö-Bergö bojen
Tog en kort motorbåtstur till SXK-bojarna vid Hasselö-Bergö. Mötte en utländsk stor motorbåt i hamnbassängen.
Vid 15-tiden började det dugga och det blev vindstilla. SMHI hotade med ösregn om en halvtimme och resten av dagen, så jag tog ner bojflaggan och åkte tillbaka till hamnen.
Rekordtidig sjösättning
Jag passade på att utnyttja det varma vädret de senaste veckorna. Den 18 mars lyfte jag av pressenningen.
När SMHI sen informerade om att det skulle bli sommarväder några dagar i början i början av april – då bokade jag sjösättning och spurtade med putsandet!
Fick igång VHF, AIS, Vindmätare, Logg och Lod. Sen var det dax att starta motorn och sätta kurs mot hemmahamnen i Oxelösund.
Motorn startade snällt och Monica och jag kunde i rena sommarvädret styra ut mot rännan och vidare ut mot Gubben & Gumman.
Trots noggrann testning hoppade inte (vatten-)loggen igång förrän efter att vi åkt ett par sjömil. Var det skräp i vattnet undrar man.
Efter två timmar kunde vi lägga till i Östersviken. Vi var båt nummer 2 för säsongen (de 5 som legat i över vintern borträknade)..
PerMonick 