Vi började dagen med att promenera upp till en utsiktsplats ovanför gästhamnen.
Ölprover
Efter promenaden blev det busstur till ett bryggeri. Så nu vet vi allt om hur det går till att producera öl i mikrobryggerier. 0,5 miljoner liter producerade man årligen. Målet och kapaciteten verkade ligga på 3-4 milj liter.
Kvällen avslutades med en eskadermiddag med 3-rätters. Det var en mycket rolig och välsmakande tillställning med trevliga bordsgrannar.
Det var spegelblankt på fjärden när vi vandrade tillbaka till båten. Vi fick se när en Vikingbåt lade ut från kaj – man hade inga förtöjningslinor, utan satt fast i kajen med hjälp av stora elektromagneter!
I dag kl 18 invigdes officiellt eskadern 2024. Ordföranden i SXK samt Kommodoren i ÅSS invigningstalade och hälsade alla välkomna . Därefter intogs Ålandspannkaka med valfri dryck.
Vi började dock dagen med att köra en tvätt. Kl 10 promenerade vi till centrum och vidare till stadens enda båttillbehörsfirma. De hade dock inte någon 56 meters Ankarolina.
Tillfälliga besökareFast hamnplats
Vi fortsatte promenaden till pizzerian som ligger norr om östra hamnen. Efter lunch in till centrum för en kaffe och för inköp av proviant. Nära 1 mil blev det.
Några sjömil har det blivit hittills. Exakt antal redovisas i kommande blogginlägg.
Morgonen startade med att vi fick färskt bröd levererat till båten.
I dag åkte vi in till Mariehamn. Det var en kort resa på 10M. Anledningen till tidigareläggningen är att det ska komma ett blåsväder under måndagen.
Det var många båtar i hamnen. Vi kunde blockera 5 platser intill varandra. Vi åkte kl 10 från Rödhamn och anlände till Mariehamn kl 12:00. De två båtarna som låg kvar en extra dag i Fejan kom fram vid 17-tiden.
Vi hann tvätta två tvättar och handla lite.
På skepparmötet bestämdes att nästa skrppsrmöte är en timme före invigningsfesten kl 18.
Nu har vi förtöjt för storm genom att dra ut båten en halvmeter och lägga fast de stora gummidämparna. Vi ligger också vid två bojar.
Ett 20-tal eskaderbåtar paraderade in till hamn. Ecuadorianska ”Guayas” lämnar Mariehamn, ett dygn försenat pga motorfel.
Avfärden från Kyrkviken på Möja var odramatisk. Det var lugnt i viken och inte många hade börjat röra på sig.
Eskadervimpeln hissade vi under OXSS-vimpeln. Noterade att denna var väldigt sliten, Gjorde en tillfällig reparation med tape (!). Vimplarna hissades upp. Strax därefter upptäckte vi att linan till vimplarna gått av. Det var OXSS-vimpelns lina som gått av. Per hissades upp i båtsmansstolen, den lilla biten upp till spridarna, för att hämta ner resterna av OXSS-vimpel och änden på linan.
Gennackern hissad
Vi fick gå för motor förbi Möja-landet pga för svag vind. Sedan stängde vi motorn och hissade stor och gennaker. Några knop gjorde vi.
Wing on wing
När farleden vek av mot norr blev det plattläns. Storen skotades så den inte tog någon vind. Genuan rullades ut på motsatta sidan mot gennakern och spirades maximalt.
Strax ökade farten med någon knop och vi höll minst samma fart som övriga båtar bakom oss.
Trångt på Fejan.
Fejan har systemet med moringlinor, vilket är lite jobbigt. Vi lyckades ”parkera” utan problem. När övriga i Sörmlsndseskadern kom hade hamnen fyllts med fler båtar. Det blev lite stökigt innan alla var på plats.
Därefter skepparmöte. Ett par båtar stannar en extra dag här på Fejan. Övriga tre inklusive oss planerar att segla över till Rödhamn i morgon lördag.
Eftersom det ska blåsa på måndag är planen att gå till Mariehamn redan på söndagen.
Från den fina Napoleonviken körde vi mellan branta öar ut mot Ingaröfjärden. Vi såg gamla förtöjningsplatser för marinens fartyg. Så stora båtar har vi nog inte numera…
Väl ute på Ingaröfjärden började vi kryssa ut mot fritidsbåtarnas E4:a. Väl ute i farleden började vinden vrida med, så kunde lätta på skoten och sträcka norrut.
Snart fick vi slör. Andra båtar inspirerade skepparen till att montera upp gennakern.
Efter nära sju timmars segling beslog vi seglen och körde in till Möja Kyrkviken. Därifrån fick vi backa ut igen, eftersom det var alldeles fullt.
Vi körde tvärs över farleden och in till Hemholmen/Ostholmen. Där kastade vi ankar för att ligga på svaj. Det ligger ett 20-tal båtar i viken. Efter oss kom en tysk båt som droppade ankaret ganska nära oss och som därefter hivade ut typ 20 meter kätting. Vi kom nära varandra när båtarna gled omkring i den obefintliga vi den. Undertecknade passade på att lägga i akterankare när vi var långt från tysken. Då borde vi kunna hålla oss på vår kant under natten.
Vi är tre båtar på svaj i den ganska lilla fladen.
Ankarlanternan är uppmonterad och ankarlarms-appen aktiverad.
I morgon gör vi ett nytt försök med Kyrkviken för att proviantera.
I natt ligger vi på svaj. Två ankare för det är ganska trångt. Ankarlarmet aktiverat, så vi blir väckta om båten börjar dragga.
Vi tog en lugn morgon och lät regnet blåsa bort innan vi tog oss upp till konsthallen. Monica studerade solrostavlorna medan Malte och jag studerade kaféets utbud.
Det var stiltje större delen av dagen, så det fick bli motor de drygt 6 sjömilen till Napoleonviken. Det var många båtar i viken redan när vi kom. Men vi hittade ett litet område där vi kunde lägga oss på svaj.
I morgon planerar vi att gå till Möja. Vi får se hur det blåser!
Guldfärgad rostfri spegelplåt formad som ett ägg.Observera skorstenen nära måsen!I ”ägget” finns en fullt fungerande vedeldad bastu för åtta personer!
I dag tog vi oss till Artipelag, där det finns en fin brygga som det är gratis att ligga vid i 24 timmar. Förutsatt att man besöker anläggningen. Det finns ingen serviceanläggning, men en tjusig toalett i museet.
Före avfärd hade vi en mycket trevlig fikastund på Blå Porten med Lasse och kusin Ann.
Det var som vanligt väldigt skvalpigt på vägen till Sverige och Danmark – de två holmarna man passerar för att komma in i Skurusundet. Vi väjde för Birka Gotland som var på väg in till Vikingterminalen.
Färden genom trånga Baggenstäket gick bra. Vi passerade Skogsömonumentet som påminner om när bl.a. soldater ut Södermanlands Regemente den 13 augusti 1719 lyckades hindra ryssarna från att ta sig längre in mot Stockholm. Man tror inte att ryssarna egentligen hade för avsikt att invadera Stockholm. Det var styrkan för liten för. Mer troligt är att det var en slags terrorhandling för att förmå svenskarna att börja fredsförhandla.
I morgon tisdag ska det bli regn. Vi har sovmorgon och hoppas ta oss till Napoleonviken under ett par regnfria timmar efter lunch.
Förutom proviantering – nu kan det dröja 1 vecka tills vi ser en livsmedelsbutik – ägnade vi dagen åt att utreda varför skeppet Wasa kantrade och sjönk.
Skeppet byggdes på två år. När man sett båten live inser man att det var ett snabbt bygge!
När regalskeppet Wasas skrov var klart sjösattes det. Därefter byggdes all överbyggnad, inredning och rigg. När det var klart förflyttades skeppet en kort sträcka där kanoner, krut och kanonkulor lastades ombord.
Flera personer var oroliga för att skeppet var rankt. Man hade fyllt så mycket barlast (stenar) som det fanns plats för. Man lät trettio man springa från reling till reling för att testa hur rankt skeppet var. Men redan efter tre vändor avbröts testet, eftersom man var rädd att skeppet skulle kantra.
Den 10 augusti 1628 seglade Wasa ut på sin jungfruresa. Man sköt salut med kanonerna, som var brukligt på den tiden.
En vindpust fångades upp av de endast fyra segel som var satta. Båten krängde betänkligt men rätade upp sig när vinden avtog. Men strax kom en lite kraftigare vindby som krängde Wasa så mycket att de nedre kanonportarna tog in vatten. Wasa rätade aldrig upp sig utan sjönk på bara några minuter. Mindre än en sjömil från kajen…
Fartyget var för smalt med för lite barlast i relation till vikten ovan vattenlinjen.
Dimma närmar sig
Det har blivit betydligt kallare i kväll och den sydvästliga vinden har vridit till nord. Nu ser man knappt övre delen av Gröna Lunds åkattraktioner pga dimman.
PerMonick 