Vi letade oss försiktigt ut genom den smala och krokiga vägen ut från Spårögloet. Nån vänlig själ hade markerat den luriga 1-metersgrynnan med ett rött flöte. Dock var det nu 30 cm högvatten, så flötet låg under ytan och syntes inte förrän man var alldeles intill. Men det gick bra.
Vi fick en rätt solig dag i medvind till Loftahammar. På vägen droppade vi ankaret i lä av en ö för lunch.
När vi rundar nordspetsen på Björkö fick vi vinden rakt i nosen. Den började samtidigt blåsa friskt (inledningen på nattens regn tornade upp sig på himlen), så vi tog motorn till hjälp genom det 3 sjömil fantastiskt fina skärgårdsavsnittet.
De sista 2 sjömilen in i Vivassen, där hamnen ligger, forsade vi fram med enbart genuan uppe.
Vi använde den flytande toatömningsstationen, som ligger som ett rundningsmärke mitt i inloppet mellan bryggorna (svårt att missa den alltså). Tyvärr var funktion inte den bästa.
Vi hade förtöjt prick klockan 16. När undertecknad var halvvägs framme till hamnkontoret tog hamnkaptenen in glassgubben och låste dörren. Vi var ensam båt i gästhamnen och han kan inte ha missat att vi var på väg in…
Det visade sig att klockslaget för stängning på webben inte stämde. En liten oansenlig skylt vid bryggan informerade om taxan och att det inte gick att få inpasseringskort till dusch när kontoret var stängt.
Loftahammar skulle behöva göra ett studiebesök i några andra gästhamnar för att lära sig hur man löser den detaljen numera. T.o.m. den lilla gästhamnen i Blankaholm har en enkel och, för gästhamnen gratis, lösning att visa upp…
PerMonick 